söndag 22 februari 2009

Nu luktar det illa om det bruna

Med anledning av mitt inlägg igår om den brune Ohly och hans antismetiska vänner ser jag ett inlägg av Svansbo jag länkar till som väl följer upp det hela.

Ohly har alltså inte kommenterat sitt gillande för antisemiten Jinge, en av hans favoritbloggare (vilket jag länkade till igår) - han borde ju ta avstånd från galenskapen! Istället har Ohlys ärade parti tagit Jinge försvar och som syns på Svansbos inlägg länkar partiet också till honom.


När jag gick in syndes dock inte länken längre.

På hemsidan står att de just nu genomför en uppgradering och ber om ursäkt för det. Be nu inte om ursäkt för uppgraderingen, gör upp med er antisemitism och uppgradera er politik istället. För som det är nu så sprider sig det bruna och det hela luktar jävligt illa!

Tänkvärt om vänstern och antisemtismen

Mycket intressant inlägg av Svansbo angående vänstern och antisemtism. Svansbo säger bland annat följande:
"Vi känner till antisemtism när den framförs av vita män i rakade skallar. Då reagerar vi som vi blivit lärda, med avståndstagande. Men om antisemitismen kommer i någon annan form så blir det genaste svårare för gemene man. Och för vänstern blir det direkt omöjligt.

Vänstern tänker på ett annorlunda sätt. Man delar in människor i olika klasser som har olika mycket makt, och så tar man automatiskt parti för den som man uppfattar har minst makt. På samma sätt fungerar nyhetsjournalistiken i Sverige, och så har vi alla blivit lärda att se världen."


lördag 21 februari 2009

Den förhatlige juden, brune Ohly och hans V-änner

Juden har väl inte på länge varit så impopulär i svea rike som han är i dessa dagar. Väl?

Ohly har ännu inte kommenterat den kritik han fått för sin uppskattning av den antisemtiske bloggaren Jinge. Enligt Al Hamatza är det också nu för sent för det. Tystnaden kan dock nog förklaras med "diplomati", att en dementi eller avståndstagande för Ohly nog medför anklagelser att han blivit
"köpt eller blivit utpressad av “Israellobbyn”" det vill säga "av samma personer som oftast sluter upp bakom honom."

Al Hamatza skriver att Ohly den 7 mars
"kommer marschera upp till podiet i Malmö för att vara huvudtalare på Stoppa Matchen-demonstrationen. I Malmö är rasism och judehat rumsrent, vi har under tidigare demonstrationer sett och hört hur folk gör Hitler-hälsningar, hört dem ropa Sieg Heil i kör, skandera Judesvin, skända judiska kapell, sätta eld på synagogan och tränga sig in i judiskägda affärer för att dela ut pamfletter att kunderna inte ska “handla hos sionister”. Det är nog hemskt, men än värre är övriga deltagares totala ointresse av dessa rasistiska inslag. Det är bland annat inför dessa som Ohly ska hålla sitt brandtal, med beundran för den antisemitiska bloggen i bagaget är det extra talande. Salem-marschen har fått en mäktig konkurrens."


Jämförelsen med sahlemmarschen tycker jag är intressant med tanke på de jämförelser jag tagit upp innan mellan totalitära regimer/ideologier. För Ohly är väl fortfarande kommunist väl.... eller tog han avstånd från det, ja, att inte kalla sig för kommunist...? Nå, det spelet för gallerierna låter jag vara.

För som du nu är, är Ohly är inte ensam, han har gott om stöd av sina rödgröna V-änner vilket Dick Erixon uppmärksammat genom hänvisning till Sydsvenska Dagbladet där Ilmar Reepalus klart antisemtiska uttalanden kritiseras. Dick drar med rätta slutsatsen att socialdemokratin tycks bli/blivit ett antisemitisk parti när
"politiker i Malmö stad låter enskilda idrottsmän från Israel bära ansvar för det som en regering påstås göra är inget annat än att säga: “jude som jude”".

Tål dessutom att upprepas igen - Sahlin, ledaren för sveriges största parti, deltog i demonstrationer under Hizbollah och Hamasflaggor.

Detta politiska vannsinne som Malmös politiker gjort sig skyldig till är att vika sig inför antidemokratiska krafter. Detta är dock inte
"acceptabelt i en demokrati" som folkpartiets Olle Schmidt så rätt säger i ett uttalande Svansbo tar upp. Hot går dock hem i Sverige idag, hur annars tolka det? Dick Erixon påpekar ju intressant nog att hot KAN undvikas när det gäller risk för våld på arenor - det är ju inget nytt. Men nu gjorde politikerna i Malmö ett val, INTE ett säkerhetsval utan ett politiskt val i antisemitismens tecken. Detta är något Olles Schmidt så klart kritiserar: "Vi får aldrig vika våldsverkarna. Naturligtvis skulle fritidsnämnden kunnat garantera säkerheten. Istället gör de ansvariga en politisk poäng av att stoppa tennismatchen."

Johan Ingerö påpekar sedan det intressanta att så få, om några alls...., röster höjts vid andra idrottsliga evenemang där deltagare kommer från länder med konflikter. Kanske det beror på att inga judar varit inblandade? Ingerös uttryck Judenrein är allt för talande, det är när judiska idrottare kommer för att tävla som röster höjs på
"krav på judefria idrottsturneringar". Med denna mening länkar så Ingerö till artikel i Sydsvenska Dagbladet om tredje part i den rödgröna röran, Miljöpartiet, vilka vill bojkotta alla israels idrottare från att utöva sin idrott - över hela världen!

Den rödgröna röran får en obehaglig nyans av brun och det doftar lika illa som brun avföring!

Inte konstigt att judar känner obehag, inte minst i Malmö det det snart är "omöjligt att vara jude".

Allt detta sker i Sverige medan raketerna ånyo börjar falla i Israel, som Svansbo tar upp. Om detta är det dock, som vanligt,
"Svenska medier och fredsvänner håller knäpptyst." Låt raketerna regna bara.

Dick Erixon tar upp uttalande av IAEA i the Guardian, att Iran snart
"anrikat tillräckligt för atombomb". Kanske vi snart slipper konflikten i Mellanöstern när så till slut äntligen Israel blivit Judenrein.

Det angår dig inte

Hur härligt sammanfattar inte Sändh och Finnholm det?! Sant liberalt! Tack Nontelly för påminner om denna låt med dess härligt sanna text!

torsdag 19 februari 2009

Europa i dvala?

”ON THE MORNING OF November 2, 2004, I sat in my mother´s kitchen table in Queens, New York, drinking instant coffee and thinking about Gerorge W. Bush and John Kerry. It was election day, and I was irked that since I was flying back home to Oslo that evening, I´d miss the vote count on TV.

The phone. “Hello? Oh yes. Just a moment.” My mother held out the phone. “It´s Mark.” I took it.
“Mark?”
“Hi, Bruce. Have you heard about Theo van Gogh?”
“No, what?”
“He was murdered this morning.”
“You´re kidding.”

Mark, like me, is an American with a Norweigan partner. But though he moved back to New York years ago, he still starts the day by checking the news at the Web site of NRK /-/Switching into Norweigan, he read me the story. Van Gogh, the Dutch filmmaker at newspaper columnist, had been shot and killed in Amsterdam. Shortly afterward, police had arrested a26 year old Dutch-Morrocan man.

Later, I´d lean more. Van Gogh had been bicycling to work along a street called Linnaeusstraat when Mo-hammed Bouyeri, the Dutch-born son of Moroccan parents and a member of a radical Muslim network, had shot him, knocking him of his bicycle. Bouyeri, wearing a long jellaba, pumped up to twenty additional bullets into van Goghs body, stabbed him several times, and slit his throat. He then pinned to van Goghs chest whit a knife a five-page letter addressed to the filmmaker´s collaborator, Parliament member Ayaan Hiris Ali, quoting the Koran and promising her and several other Dutch leaders (whom he named) a similar end:

I know definitely that you, O America, will go down. I know definitely that you, O Europe, will go down. I know definitely that you, O Netherlands, will go down. I know definitely that you, O Hirsi Ali, will go down.

According to witness, van Gogh had said to his murderer (who at the time was living on welfare payments from the Dutch government): “Don´t do it! Don´t do it! Mercy! Mercy!” and “ Surely we can talk about this.”"


Så inleds första kapitlet i den bok jag fick hem för någon dag sedan, ”While Europe slept. How radical islamisn is destroying the west from within” av Bruce Bawer.

Ser fram emot spännande läsning.

Mera SAAB

Avdelning tragiskkomiskt, Sahlin vet hon själv vad hon säger,tycker och tänker? Mona Svamlin...?

Ingerö:
i) Varför tar inte facket över?
ii) Mer bilfajt
iii) No we wont pay

SAAB

Varför går SAAB dåligt?

Jo, därför att för få vill köpa bilen.

Vad innebär då de miljarderna som diskuteras för att "rädda" Saab?

Jo, att vi helt enkelt ändå får betala för något som vi uppenbarligen markerat vi inte är intresserade av.

Miljarderna är ingen räddning således. De är ett straff.

Är inte detta allt för uppenbart?!

onsdag 18 februari 2009

Den förhatlige juden

Antisemitismen åter på arenan
”Vågen av antisemitism i delar av Europa åren efter millenieskiftet är djupt oroande. Men den är inte förvånande. Sedan slutet av andra världskriget har perioder av relativt lugn avlösts av antijudiska eruptioner, ibland i öst, andra gånger i väst.
Det senaste utbrottet hänger intimt samman med skeendena i Mellanöstern, i synnerhet den israelisk-palestinska konflikten. Denna utlöser reaktioner och kritik som emellan tar färg av eller övergår i antisemitism.
Även Sverige har påverkats. Parallellt med att kritiken mot Israels politik ökat – en kritik som är helt legitim och som, enligt min bedömning, inte sällan är obefogad – har också en tydligare antijudisk strömning kunnat noteras. Stereotyper och myter vävs åter in i debatten.”

(Ur förordet i Henrik Bachners ”Återkomsten – Antisemitism i Sverige efter 1945”)

Detta förordet skrev Henrik 2004. Idag är det 2009 och antisemitismen tycks åter vara såväl rumsren som populär igen.

Vad man än tycker om konflikten mellan Israel och Palestinierna är det intressant hur antisemitismen kommer smygande – den går inte att förneka, den finns där. Juden – historiens evige syndabock har fått sina ögon på sig igen. Men som sagt – inget är nytt eller förvånande. Elden har inte slocknat, bara falnat tills det passat kasta bränsle på den igen.

Antisemitism – totalitarismens gemensamma extra krydda
I mina tidigare inlägg (Terror och liberalism) har jag i stort sett utelämnat antisemitismen vid jämförelsen mellan totalitarismens olika yttringar. Antisemitismen är dock, också, något som de rörelserna har gemensamt. Det må nu vara i olika grad men likt förbannat fanns/finns det där. Även om det är den liberala demokratin som såväl kommunismen, nazismen och fascismen främst är motståndare till så fanns juden där i bakgrunden.

Nazismen och antisemtismen
Behöver jag nämna något om nazismen….?

Kommunism och antisemitism
Vad gäller kommunismen var antisemitismen inte direkt uttalad från början. Hos Lenin var det främst motstånd mot judarnas nationalism som kunde ses. Stalin stödde Israels bildande, dock är det klart att detta mer var ett uttryck för hans cyniska realpolitik att få inflytande i regionen än något annat. Efter sitt uttalade för bildandet av staten Israel inledde så Stalin år 1948 ”en skoningslös antisemitisk kampanj” varmed ”under ett antal år stora delar av den judiska intelligentian” eliminerades, och ”all judisk kulturell aktivitet ströps”. Anklagelsen löd: ”>>borgerlig judisk nationalism<<>>rotlös kosmopolitism<<” (ur Bachner a.a.)

Antisemitismen fanns tidigt med hos Marx som i sin analys av judefrågan klart vävde in antijudiska stereotyper. ”Det kapitalistiska samhället är/-/ett judiskt samhälle” eftersom ”Kommersialismen vila på individens själviska tillvaratagande av sina egna intressen” vilket "springer ur >>judendomens världsliga grundlag<<:egennyttan.” Alltså är det ”Judendomens praktiska väsen – schackrandet och dyrkandet av Mammon” som ”har förgiftat mänskligheten”. (ur Bachner a.a.)

Radikal islamism och antisemtism
Antisemitismen är klart uttalat inom den radikala islamismen. Liksom de ovan trenne totalitära ideologierna gäller även här kampen mot den liberala demokratin. Denna kamp är dock, som tidigare nämnt (Terrorism och liberalism), teologisk och den bakomliggande konspiratören är förstås juden.

Redan tidiga antisemitiska tendenser inom den arabisk-muslimska världen kom att stärkas av nazistisk propaganda. Inte minst kom översättningar av bland annat Mein Kampf att spridas i arabvärlden. Att även araberna/muslimerna var semiter kunde nazisterna bortse ifrån, kanske som tack för att det under 30-talet bildades partier med klara nazistiska influenser? Även en allians ingicks. Jerusalems stormufti, Haj Amin al-Husseini, som besökte Hitler enades med honom om ”ett heligt krig mot >>väldsjudenheten<<” alltså något mer än att bara att ”stoppa den judiska immigrationen till Palestina och eliminera det judiska samhälle som etablerats.” (ur Bachner a.a.)

Vad gäller Mein Kampf är det än idag en toppsäljare. Läs denna artikel av Per Gudmundson.

Som tidigare redovisat tog Paul Berman upp Sayyid Qutb som är den författare som mest påverkat den islamistiska traditionen. I hans undervisning framgår att judarna gaddade ihop sig mot Muhammed därför att ”Om Muhammed hade erkänts som Guds budbärare skulle judarna ha förlorat sina fördelar - >>pengarna, rikedomen och de världsliga överdrifterna<<.” Pengar, rikedom och överdrifter, ja, det summerar ihop det mesta det. (Paul Berman ”Terror och liberalism”)

Av detta följer då, avseende på Qutbs tolkning av Koranen. Att ”De krig som judarna tidigt började föra mot islam och muslimerna har rasat ända in i nutiden. Formen och skenet må ha förändrats, men krigets art och medel är densamma” och ”Den muslimska världen har ofta stött på problem som ett resultat av judiska konspirationer ända sedan islams tidiga dagar” samt ”Historien intygar att judarna har gjort illvilligt motstånd mot islam från den allra första dagen sedan den allra första dagen i Medina. Deras integrerande mot islam har fortsatt sedan dess och pågår fortfarande, och de leder fortfarande konspirationen genom att nära en ondskefull missunnsamhet och ständigt smida förrädiska ränker i syfte att undergräva islam.” (Berman a.a.)

Den skyldige juden, det skyldiga Israel
Året 1967. Tingsten sammanfattar det väl.”I strid mot slutna fördrag och folkrätten spärrade Egypten Akabaviken för israeliska fartyg, man förmådde FN-trupperna att utrymma Gazaområdet och sände dit en stor del av den stridsberedda, egyptiska armén, man fick militär hjälp eller löfte om militär hjälp från arabstater utan för gränslinjerna; i tal efter tal förkunnade statsledarna och radion att Israel nu skulle utplånas och förintas och man betonade rentav att kriget redan börjat genom de åtgärder som vidtagits.” Så såg det alltså ut. Vad skulle man göra? Jo, självklart vill jag påstå så ”I detta läge slog Israel till, inte genom terrorister utan genom militär.” (ur Tingsten ”Tyranniet begär förtroende”)

Redan ”Tre år efteråt är det inte ovanligt att höra att Israel var den skyldiga staten; motiveringarna är delvis lögnaktiga; delvis fantastiska i sitt sökande efter ursäkter för de ansvariga.” (Tingsten a.a.)

Tongångarna 1970 när Tingsten skrev detta var att samtidigt som ”Israel begär förhandlingar med arabstaterna om fred och reglering av gränserna och flyktingfrågorna” var responsen att ”man inte kan erkänna, inte förhandla med, inte tänka sig en fred med Israel”. (Tingsten a.a.)

Sedan dess har mycket hänt. Israel hade en tid en policy att lämna tillbaka land i utbyte mot fred.

Men mycket som kunde/borde ha hänt, hände dock inte. Tyvärr då en tvåstatslösning faktiskt kunde varit nära. Clinton fick ett löfte från Barak om tillbakadragande till förmån för en sådan lösning. Arafat avslog. Ett avslag som, förstås, uppfattades som ett klokt val av många i Europa. Det är så man häpnar.

Ursäkter finns ju alltid förstås. Som att lösningen skulle innebära att Palestina skulle bli till någon sorts ihopplottrad stat av småöar. Detta stämde förstås inte. ”Arafat erbjöds en helt sammanhängande ny Palestinsk stat med undantag för Gazaremsan” som dock skulle förbindas med Västbanken med en ovanför Israel upphöjd järn- och motorväg utan vägspärrar. I de ockuperade områdena skulle de israeliska bosättningarna utrymmas, alltså ”De judiska fanatikerna, som enligt en egen variation på 1900-talets melodi vill återupprätta de gamla hebréernas guldålder, skulle köras iväg.” Således skulle Palestinierna få i stort sett alla utom en liten del av vad de krävt, övrigt skulle dock kompenseras t.o.m. Jerusalem som delad huvudstad. (Berman a.a.)

Motstånd och terror avgör Israels och judens skuld
Hur det gick vet vi dock. Denna möjlighet om en fred drog rent ut sagt åt helvete. Hamas och Islamska jihad startade sin agitation för självmord. Dödskulten gjorde entré: ”Folkmassor som skanderade sitt stöd, klagande mödrar som uppmanar sina barn att dö, maskerade män som lovar att göra vad deras mödrar kräver, de ohyggliga väggaffischerna, dödskulten.” Arafats milis anslöt sig. Så var chansen för det avtalet borta.

Vems var då felet? Paul Berman säger: ”Faktum var att den palestinska sakens popularitet inte rasade någonstans i världen – den ökade.” Den rationella förklaringen låter inte vänta på sig, vi vill ju vara förnuftiga och rationella. En dylikt uppblommande dödskult måste ju rimligtvis kunna förklaras. Hur? Jo – dessa självmord och detta mördande måste vara ett bevis på hur förtryckande israelerna är. Alltså ”Ju groteskare terror, desto djupare skuld.”

Raket – svar – skuld
Måste vara frustrerande vara utsatt och samtidigt alltid vara den som har skuld oavsett om man har verklig skuld, del i skuld eller ej. Men så ser det ut.

Under 2004 påbörjade Israel flytten ut ur Gaza, under 2005 påbörjades också tvångsflytten av de hårdnackade bosättarna. Trots detta – under tiden – fortsatte raketangreppen mot Israel. Samtidigt fördöms Israels mur, ett sätt att skydda sig, av domstolen i Haag och revolten mot Arafat sprider sig. Samtidigt som Israel drar sig tillbaka ökar alltså islamisternas inflytande och anspråk. Under slutet av 2004 går kriget in på sitt femte år men Israels Gazareträtt står kvar. Senare under 2005 så vinner Hamas valet. Augusti 2005, tvångsevakueringen är nästan klar. September 2005, evakueringen klar. I slutet av september slår 50 hamasraketer ner i Sderot.

Dick Haas återger Hamas ledare Khaled Meshal predikan, bland annat ”om Israels slutgiltiga förödmjukelse och nederlag.” I denna predika från februari 2006 säger Khaled Meshal

"att Hamas aldrig kommer att förhandla fred med Israel. Han gjorde i ett tal narr av den amerikanska fredsplanen från 2002, som har som mål att skapa en palestinsk stat vid Israels sida.”

samt
"Vi säger till västvärlden: ni vill tydligen inte ta lärdom av något, men ni kommer att besegras, med Allahs hjälp. Ni kommer att besegras i Palestina. Nederlaget där kan redan märkas. Sant, det är Israel som besegras, men också alla dem som stöder Israel. Amerika kommer att besegras i Irak. Oavsett var Islams nation angrips, kommer dess fiender att besegras. Historiens hjul vrider sig mot Islams fiender."


"En dag kommer västvärlden att gripas av ånger, men då är det för sent. Man inser inte i västvärlden att Allahs lagar inte kan ändras eller ersättas...Vår nation har vaknat och reser sig. Den kommer att vinna slutgiltig seger och gå segrande fram över hela världen. Islam kommer att återta herraväldet i världen. Med Allahs vilja är den dagen inte längre avlägsen."
"Västvärlden förstår inte vare sig den arabiska eller den muslimska mentaliteten, som avvisar det främmande. Våra arabiska förfäder avvisade också främlingarna och jag säger till länderna i Europa: Skynda er att be oss om ursäkt, för om ni vägrar, kommer ni att ångra er, och vi kommer inte att förlåta er. Imorgon är det vår islamiska nation som kommer att sitta på världens tron. Detta är inte inbillning utan fakta. Ni bör respektera en segrande nation. Idag bekämpar ni Allahs armé. Ni bekämpar människor som är redo att ge sina liv för Allah och för den egna hedern. Den är nämligen mera värd än livet självt. Ni bekämpar en nation som inte tröttnar, inte ens efter tusen år av kamp. Den tiden är förbi när den islamiska nationen lider nederlag. Ni kan inte besegra oss."


Hizbollah hade sin tid med sina raketer och överträdelser. Media märkbart tyst. Israel ingrep till slut. Tonen var helt plötsligt en annan.

2008. Gaza. Det eskalerar. Raketer. Israel tröttnar. Då kommer världens – och Sveriges – fördömanden. Politiker ger sig ut i demonstrationståg under vajande Hizbollah och Hamasfanor. Hur är det möjligt?

Kanske är det möjligt för att juden står där "på andra sidan"?

Stoppa matchen

Ja, så kommer då DC-matchen i tennis mellan Sverige och Israel att bli en tillställning utan publik. Svd och Kvällsposten.

Det är så..... nä, orkar inte lägga möda på det. Svansbo får tala istället: Nu har "Israelkritiken sedan länge slutat vara kritik och kunnat blomma ut i det besinningslösa hat som har sin ursprung i antisemitismen och bör anses vara en del av den."

Jag lägger till ett ord till. Idioti.

Skattepengar? Finns i sjön!

Finns i sjön? Ja, det är ju där de tycks hamna.....

Läser i Expressen om fackordförande som säger
"Det börjar bli en jävla ilska här inne nu. Folk är beredda att boka bussar upp till Stockholm". Jag förstår om folk känner oro och rädsla men vad hjälper det åka buss upp till Stockholm? Skall man försök tvinga fram pengar, eller? Till vad? Tillfällig konstgjord andning tills det ändå går åt skogen?

Nej, dylika krävda skattepengar är att kasta dem i sjön.

Alltså, om ett företag inte bär sig självt så bär det sig inte självt. Då går det under, inte konstigare än så. Att satsa pengar på något sådant är ju befängt. Vi behöver ju snarare en näringspolitik som underlättar för företag att klara sig själva – alltså mindre regler och skatter för att fatta det kort. INTE reglera och beskatta fungerande företag och ABSOLUT INTE subventionera dem som går dåligt. Är detta så obegripligt? Skatter har nu gått och går till mycket dumt i detta land - konstfack (konst-fuck) icke minst! - medan myndigheten Skatteverket gör allt för att jävlas med småföretagare. Inte konstigt att Peter Stormare i en intervju kallar nämnda myndighet för Gestapo.


Vad gäller konst-fuck låter jag Ingerö kapa dem vid fotknölarna.


Fackordförande säger också att
”Regeringar går in och stöttar bilindustrin i varenda europeiskt land, men inte i Sverige.” Och? Alltså, en miljon flugor kan inte ha fel – ät skit. ; )

Redan nämnda fackordförande säger också
”Självklart ska man ha respekt för skattepengar, men vi är också skattebetalare.” Respekten och solidariteten krockar således en del med realiteten. De anställda är också skattebetalare vilkas respekt för statens finanser sträcker sig till att rädda "deras" sjunkande skepp. Lite längre än näsan räcker således.

Om facket nu vill ta ansvar, varför inte gå in själva? Citerar följande från Expressens ledarsida
"Facket kräver förstås statens stöd. IF Metall är också en erfaren aktieplacerare. Hur många hundra miljoner av IF Metalls strejkkassa är då facket villigt att gå in med i Saab?”

Den politiska lojalitetens band är allt för tydliga när Mona "populist" Sahlin också vädjar om pengar. Vilka företag vill SAP mer rädda. För att förtydliga vilka företag vill SAP rädda genom att nyttja svenska skattebetalare? Rädda? Konstgjord andning är väl snarare ordet. Men Mona "populist" Sahlin tycker att regeringen skall ge SAAB chansen. Va! Varför? Ja, frågan är berättigad med tanke på, med Federlys ord, att SAAB
"har haft chansen i 15 år att få bolaget att gå runt och inte klarat det. Hur ska regeringen klara av att få företaget att gå runt när GM inte klarar det?" Låter som väl investerade skattepengar - bang on!

Statens Respiratorverk. Livsuppehållande åtgärder är vad det är frågan om. Dylika skattepengar räddar inte några jobb eller företag. Vad som händer är att företagen blir till en inrättning för social verksamhet och arbetarna blir till dagisbarn.

Till de för skattepengar höjda rösternas försvar måste jag dock medge att man redan befinner sig på den nivån. Dagisnivå eller åtminstone den egna ansvarslöshetens nivå. Med anledning av vad en trollhätting säger, att
"Sverige har en skyldighet att rädda oss" då SAAB ligger i Sverige.....Öhhhh.... Svansbo har här rätt i sin kommentar, "Jo, antingen det eller också är ni vuxna människor som tar ansvar för era egna liv."

Så har vi fostrats i detta land. Mamma och Pappa staten aka Folkhemmet tar hand om oss. När det sedan är otäckt spottar vi ut nappen och gråter en skvätt.

Bra Maud!

Bra Maud att säga ifrån, varför lägga skattepengar på SAAB?

Den vanliga sosseretoriken, som står längst ner i ovan länkad artikel är då att: "inte bara jobben i Trollhättan står på spel. Vi har ansvar för att bibehålla en fordonsindustri i Sverige" sagt av Tomas Eneroth, näringspolitisk talesman för Socialdemokraterna.

Alltså, företag som går dåligt/inte bär sig själva - de skall subventioneras.

En del av dessa pengar kommer då från de företag som går bra. Men det är ju också en sossegrej, att beskatta och reglera verksamhet som fungerar.

Är detta näringspolitik? Nej, idel dumheter är vad det är!

Tänk om folk kunde se detta.

tisdag 17 februari 2009

Vad fan är rasism och extremism? Fråga vänstern!

Med anledning av den skrämmande utveckling Vänsterpartiet beskriver Moderaternas medborgarskapsutredning som, att det är klassisk främlingsfientlig högerretorik (artikel DN idag) kommer jag osökt att tänka på artikeln om Ohlys favoritblogg här om sistens, togs upp av bland annat Dick Erixon. Extremism/rasism blir ju aningen urvattnat och relativt....

Kritik som lyfter fram bidragsproblematik och mutbrott, som Dick Erixon nämner kring moderaternas förslag, är alltså inte ok, det är högerextremism....

Men att gilla antisemitiska bloggare det går för sig, vilket uppenbarligen Ohly gör, det faller tydligen inte under extremism/rasism.

Får inte ihop det här....

måndag 16 februari 2009

Chávez, socialism och besvikelse

I dagens DN citeras Venezuelas president Chávez som nu genom folkomröstning och följande grundlagsändring kan återväljas även fortsättningsvis som landets ledare:

"I dag låg min politiska framtid i era händer, i folkets händer. Jag visste att ni inte skulle göra mig besviken. Och nu är det min tur. Jag lovar att jag inte kommer att göra er besvikna!"

Vidare säger ovan nämnde man "Låt oss nu fördubbla ansträngningarna för att bygga den sanna socialismen i Venezuela! Jag är redo. Nu inleds den tredje fasen av den bolivariska revolutionen: 2009-2019"

Ett är jag säker på - att folk kommer bli besvikna. Socialismen har redan bevisat sin dugliget.

Ett jag inte är säker på men som inte skulle förvåna mig, är om den tredje fasen kommer leda herr Chávez till skaran av socialistiska diktatorer, där venezuelas politiska framtid till sist ligger i Hugos händer, och enbart Hugos händer.

Angående det förra inlägget.....

.....och med anknyting till Dick Erixons inlägg undrar jag hur ytterligheterna ser ut på den poltiska skalan om företrädare för en mittenskåra säger om Hitler att denne herre "”satte judarna på plats” och att därmed ”gudomlig rättvisa” utmättes."

Vidare om kvinnan "att muslimska kvinnor måste bära slöja, för kvinnlig omskärelse, för att kvinnor ska underordnas mannen och där denne med våld kan tillrättvisa henne samt att hon inte ska lämna hemmet utan manligt sällskap".

Se även Gudmundsson.

Clip
från Youtube; Qaradhawi: Allah Imposed Hitler upon the Jews

Avdelning: Mittextremism.

Hitler som Guds ställföreträdare.....

Svansbo uppmärksammar artikel i DN, vari framgår:
"Chefen för Europeiska fatwarådet, Youssef al-Qaradawi, har nyligen hyllat Adolf Hitler och sagt att Förintelsen var Guds sätt att straffa judarna. Islamsk Råd i Norge tar inte avstånd från uttalandena, rapporterar Aftenposten."

Rubriken i DN: Lärd muslim hyllade Hitler

Lärd....?