Girigbukar och blodsugare

Bevare oss väl från marknadskrafter. Bevare oss väl från ett sant liberalt samhälle. Där skulle människorna hamna i de giriga kapitalisternas rov.

Människan är således inte kapabel att ta hand om sig själv, inte kapabel förvalta rätten till sitt eget liv.

Men om människan inte är kapabel ta hand om sig själv hur är hon då kapabel att ta hand om någon annan?

Om människan inte kapabel att ta hand om någon annan har ju därmed också staten diskvalificerats.

Vad är då skillnaden mellan de påstått giriga kapitalisterna vilka nyttja oss och de makthungriga politikerna vilka vilja styra oss? 

Skillnaderna är många. Jag uppehåller mig vid två sammanfattande.

För det första....

....är de giriga kapitalisterna i själva verket i vårat våld, marknaden är vår makt. Utbud styrs av efterfrågan. Coca Cola är inte ett enormt globalt företag för att de lyckas dupera oss, de är ett enormt globalt företag för att de skapat en produkt vi gillar och efterfrågar. Hade Cola smakat 'skit' hade de aldrig lyckats.
Däremot...

...är vi mer i händerna på godtyckliga politiker. Oavsett om vi väljer politiker med jämna mellanrum är det så konstituerat att vi har att välja mellan mindre eller mer makt över oss. Inte förrän vi vågar välja dem som företräder en nattväktarstat, eller minimal stat, är vi fria från politikers styrande över våra liv.

När våra liv är föremål för demokratiska beslut är inte vårat liv fritt. När jag själv väljer - vare sig det gäller Coca Cola eller annat - är jag fri.

För det andra....

....är det de giriga kapitalisterna - låt oss kalla dem entreprenörer, företagare, uppfinnare, dem som vågar riskera kapital - som skapat allt vi ser runt omkring oss. Vore det inte för dessa människor skulle inget produceras som vi kunde konsumerar - Coca Cola eller annat. Vore det inte för dessa skulle det heller inte finnas jobb som skulle ge oss inkomster för konsumtion - av Coca Cola eller annat. Vore det inte för dessa skulle det inte finnas något för politiker att fördela!
Således....

....är det inte politiker - oavsett allt tal om jämlikhet, rättvisa, det samhälleliga goda, det allmänneliga goda, folkhem, välfärdsstat - som skapat något av det vi ser runt omkring oss. Politiker producerar inget vi kan konsumera - varken Coca Cola eller annat. Politiker skapar inget jobb som ger oss inkomster för konsumtion - av Coca Cola eller annat. Politiker konfiskerar - stjäl - endast av det redan skapade välståndet vilka de fördelar.

Så NEJ, politiker skapar inte jobb eller producerar något välstånd. Offentliga jobb finansieras av skattemedel. Att ta pengar ur en penningpung för att lägga i en annan är inte att skapa.

Den girige kapitalisten... 

...må således bli hur rik han vill, det är i vågen dennes framgång som som samhället skrider framåt. 

Den girige och avundsjuke politikern...

...är inget annat än en pir eller damm som fungerar som en vågbrytare. Samhällen med stark central makt stagnerar och/eller förfaller. Där människan är fri däremot skapas välstånd och rikedom. 

Skall det kallas ont för att någon strävar efter självförverkligande och rikedom om det får positiva konsekvenser och möjligheter för alla? Om inte detta är att bidraga till 'det samhälleliga goda' så vet jag inte vad?!

Nej, ont är det/den som oförtjänt lever på andras självförverkligande och rikedom. Det är sann girighet. Det är att parasitera på någons kropp. Det är att vara blodsugare.

Blodsugaren tillför intet nytt. Den lever på någon annans blod.

Blodsugarens liv är färgad röd!

Rödgrön slogan!

En passande slogan för de trödgröna:

Divided we stand - United we fall!

Blogglugn

Blir en tids blogglugn här.

Gäller även min blogg Dagens ofrivilliga avgift som jag lägger på is tills vidare.

Botanisera gärna i min blogglista, där finns mycket spännande att läsa!

Leve kött och leve alkoholen!

Detta in från NEO.

Den goda nyheten är som vanligt inbäddad i en dålig. Frukt skyddar inte mot cancer visar ny studie, i varje fall är sambandet mycket svagt. Däremot hittar forskarna ett samband som tyder på att hög alkoholkonsumtion skyddar mot cancer.

Och nya studier visar att ajabajaalarmisterna som ville minska folks köttkonsumtion har haft helt fel. Det finns inga klimatvinster på minskad köttkonsumtion och sifferunderlaget som FN använde sig av var undermåligt och visade fel (känns det igen?). Skäms nu Rajendra Pascauri som moraliserade för en hel värld. Dra in er missriktade kampanj Grön ungdom (fast kravet att köttsubventionerna ska bort är givetvis rätt). Svälj dina förhastade moralkakor Ann-Charlotte ”I framtiden kommer kanske biffätare att behandlas med samma avsky som rattfyllon” Marteus.

Haha. Att gnida in den här felaktiga moralismen är nästan lika läckert som att marinera köttet lagom till grillsäsongen. En vinare till det och helgen är räddad. Och hälsan.

Några intressanta blogginlägg

Några intressanta citat ur intressanta blogginlägg.

Via Ingerö om popvänster och radikal islamism.

Om 'Politiskt självskadebeteende'

På samma sätt hyser de inga varma känslor, eller känslor över huvud taget, för islamsk teologi. De stöder politisk islam, eller islamism, för att de identifierat fenomenet som antivästligt. Väst, i första hand USA men även Europa, är det prisma genom vilket dessa människor betraktar all politik. Det är därför de utan minsta förbehåll stöder Ecce Homo men avfärdar Vilks rondellhundar.

[...]

Trots den uppenbara galenskapen är det just detta tillvägagångssätt som gör vänstern så intressant. Som ekonomisk kraft är vänstern utspelad för länge sedan. Men psykologiskt lever den kvar i de intellektuella miljöerna. Men varifrån kommer extremvänsterns enorma självhat?

Via Dick Erixon om religion som spinner lite på Ingerös tema:

Om 'Att respektera religiös konservatism'

I vårt möte med islam behöver vi väcka våra egna moraliska traditioner, som finns inbäddad i kristendomen. Det är vår civilisation som genomgått upplysningen och funnit en väg att skilja på tro och politik. Och när denna separation skett, har demokrati blivit nästa steg för politiken.

Via Danne Norling Om Mp, Kapitalister och minskad fattigdom:

Om att 'Miljöpartiet vill ta ifrån alla tre månadslöner'

Att kräva förkortad arbetstid av miljöskäl är speciellt intressant eftersom det betyder en lönesänkning för att Sverige ska konsumera mindre och exportera mindre. Det är tydligen inte så att Miljöpartiet, som vänstern tidigare brukade, försöker göra gällande att en arbetstidsförkortning går att göra utan effekt på lönerna. Om man arbetar fem timmar mindre måste också lönen bli 12,5 procent mindre. Det betyder att man förlorar 1,5 månadslöner. I slutändan blir förlusten tre månadslöner (vid 30-timmarsvecka istället för 40 timmar).

Högre skatter och mindre inkomst... Och varför i h...te skall politiker bestämma hur länge jag skall arbeta eller hur mycket. Politiker. Kollektivavtal. Suck.... På tippen med skiten bara!

Om att 'Kapitalisterna lindrade krisen - behöll anställda'

Trots att industrins produktion minskade med 17 procent minskade de anställdas arbetstimmar bara med 11 procent. Var fanns de "giriga kvartalskapitalisterna" som bara tänker på vinster och bonusar?

Om att 'Världens fattiga får det bättre'

Vilka är orsakerna bakom dessa enorma framsteg jämfört med tidigare stagnation? [...] Men nära till hands som förklaring ligger sammanbrottet för socialismen för 20 år sedan. När den tvångsmentalitet, som socialismen representerade, visade sig leda till undergång kunde andra länder börja införa ekonomisk frihet och släppa fram egenintresset hos entreprenörer, företagare, kapitalister och löntagare.

Frihet minskar fattigdom.

Via Per Gudmundsson, SvD, och Stefan Karlsson om sosseorganisationen PRO:

Om att 'PRO bara är en kampgrupp för S' och 'PRO bryr sig mer om S än pensionärerna'

Teljebäck fick faktiskt frågan om han inte skulle kunna tänka sig att slopa sin socialdemokratiska ”princip” om likabeskattning om det nu vore så att Alliansens politik ledde till bättre ekonomi dels för pensionärerna och dels för Sverige. Om det alltså verkligen blev bättre för alla.

”Nej”, svarade PRO. ”Principen är såpass viktig.”

Per säger att "Därmed bekände ytterligare en part sin färg. Partilinjen framför allt. Även om det leder till sämre ekonomi bland dem man säger sig företräda."

Stefan säger att "Man kan ju verkligen fråga sig varför de kallar sig pensionärernas riksorganisation när de inte bryr sig om pensionärernas bästa. Socialdemokratiska principorganisationen vore då ett bättre namn."

Via HAX om arbetsdelning:

Om 'Arbetsdelning'

Idén om arbetsdelning är att människor ägnar sig åt sådant de kan och är bra på. På så sätt blir livet mycket enklare för oss alla. Vi får bättre varor och tjänster. Och vi spar en oerhörd massa tid och pengar. Det är inget konstigt.

Men när det gäller städning, då blir det mentalt tvärstopp i fosterlandet.

Via Every Kinda People om invandring:

Om att 'Man kan inte ha fri invandring i en välfärdsstat...'

I Europa har frikostiga hjälp-program lockat den typ av fattiga immigranter som tenderar att kraftigt utnyttja systemet och troligtvis aldrig kommer att arbeta.
Införandet av Obamacare kan göra USA till ett nytt Europa och attrahera drösvis med människor som annars inte skulle ha sökt sig till landet.
Immigration är det som byggt landet, därför att människorna kom av rätt anledning. Nu gör kollektivisterna sitt bästa för att ändra det.

Vill tillägga att jag är för fri invandring. Det skall vara fritt för för varor, tjänster, pengar och människor att flytta över gränser.

Via Anders Edwardsson om Pajas Chavez nyfunna vänner och vänstern och kärnvapen:

Om 'Äktenskap mellan skorpioner'

Venezuelas de facto diktator Hugo Chavéz har nu på en vecka skaffat sig två nya lekkamrater. Först vad det Vitrysslands traktorführer Alexander Luckashenko. Och nu Rysslands ställföreträdande tsar Valdimir Putin. Av den senare hoppas Chavez kunna få bland annat både kanoner och kärnkraft. Jag undrar hur miljövänstern skall reagera på det senare? Kanske genom att snida till en variant av VPK:s gamla argument från 1970-talet om att svensk kärnkraft var livsfarlig, men att sovjetiska kärnkraftverk som "ägdes av folket" var helt harmlösa...

Arbetarklassen överger Demokraterna

Arbetarklassen överger Demokraterna

: )

(S)nick (s)nack a la Wanja

Ärligt talat, vad säger hon, egentligen....?

Följande, allt citerat, från Dick Erixon:

LO-Wanjas nyliberala retorik mot jobbskatteavdraget

Så fort jobbskatteavdraget nämns blir socialdemokrater och LO-folk nervösa. Sanningen är ju att detta avdrag givit mer i plånboken än de bud som diskuteras i löneavtalsförhandlingarna.

När Lars Adaktusson igår kväll intervjuade LO-ordförande Wanja Lundby Wedin (TV8 Play) om jobbskatteavdraget slingrade hon sig, och landade i vad man kan kalla nyliberal regorik: politiker ska inte lägga sig i genom skatter och inte dela ut pengar till folk!

Jodå, så här sa hon:

Adaktusson: Med det fjärde steget i jobbskatteavdraget så får de flesta löntagare skattesänkningar med över tusen kronor i månaden. Tycker du att det är glädjande?

Wanja Lundby Wedin: Det är naturligtvis bra att man får ett ökat utrymme för konsumtion. Men jag tror att det här med jobbskatteavdraget… det måste man se på längre sikt.
Jag blir väldigt upprörd när politiker, som inte ska lägga sig i vår avtalsrörelser, går ut och säger ‘Nu behöver ni inte be om så stora löneökningar. Titta, vi kan ge er mer än vad ni kan få med löneökningar.’

        Ungefär som om politiker ska stå och dela ut pengar till folket.

Det blir inte så lite lustigt när hon blir upprörd över att politiker “lägger sig i” genom att sänka skatterna, men inte alls upprörd när politiker höjer skatter.

Och vems pengar delar politikerna ut? Medborgarna får tillbaka sina egna löner!

Besynnerliga värderingar och argument man har på vänsterkanten.

Besynnerligt......

Tramsigt om företagande

Mycket bra artikel av Sakine Madon. Läs!

Ett första aprilskämt

SAP.

Policyära åtgärder

Wikipedia om policy:

En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Termen används främst inom privata och offentliga organisationer och företag. [...] Policyer skiljer sig mot lagtexter då en lagtext kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling [...] medan en policy endast vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat.

Policyer kan även syfta på processen att fatta viktiga beslut i en organisation, exempelvis utarbetande av olika program, inriktningsmål, ekonomiska prioriteringar och beslut fattade beroende på vad de för för konsekvens för organisationen. Policyer kan ses som politiska, organisatoriska, ekonomiska och administrativa mekanismer som skapats för att nå ett eller flera mål.

Min erfarenhet är nu också den att policys även kan användas godtyckligt så till den grad att innehållet i policyn i sig också därmed görs om intet. Nu har jag även förstått hänvisningar till policy också kan användas som ett uttryck för densamma godtyckligheten, alltså att tala om en policy som de facto inte finns.

I båda dessa fallen faller policy som begrepp. Kvar står endast ett uttryck för makt och därmed framstår det hela som något polisiärt och samtidigt förkastligt då det saknar all grund.

Vad är anledningen till detta inlägg då?

Anledning var "en fågel som kvittrade i mitt öra" om en förfarande gentemot en anställd med anklagelsen om ett brott mot rådande policy. Som jag förstått har personen ifråga uttryckt missnöje och leda gentemot rådande förhållanden på arbetsplatsen. Dock har det inte varit frågan om ryktesspridning eller förtal eller dylikt mot arbetsgivaren som sådan. Det verkar nu vara så att det i det här fallet INTE finns någon sådan policy. Ingripandet, som renderade en varning, är således utom all rimlighet och proportion, inte bara för att det inte finns någon policy utan för att det just inte avser arbetsgivaren som sådan. 

Hänvisningen till en policy, som nu alltså inte finns, kanske kan förklaras med vissa ståndpunkter i arbetsgivarens stadgar. Mig veterligen framgår inget i stadgarna att man inte får ha och/eller uttrycka sin åsikt om sina omständigheter. Mig veterligen står där endast om lojalitet mot arbetsgivaren och de arbetsuppgifter man har. Om lojalitet inbegriper tystnad om oegentligheter eller mildare ting som tillfällig dålig stämning eller liknande anser jag att arbetsgivaren ifråga torde se över sin verksamhet eller förflytta den till ett land där gränslösa maktbefogenheter och godtycklighet har sin givna plats och medarbetarskap och yttrandefrihet inte!

Vid ett tidigare tillfälle på samma ställe varnades en person för att missbrukat internet på sin arbetsplats. Då hade den policy som gällde internet inte någon som helst betydelse. Policyn uttrycker ungefär att "man får surfa på arbetstid så länge det inte går ut över arbetsuppgifterna". Personen ifråga som gott och väl gör minst två personers arbete på dagarna omfattades dock, uppenbarligen, inte av policyn. (Mer om denna händelse här.)

I det senare fallet är det inte utan att man anar att idén "åt var och en efter behov, för var och en efter förmåga" är en stor värdegrund hos arbetsgivaren ifråga. Vad jag tycker om denna marxistiska devis har jag orerat om ett otal gånger i denna blogg. Lästips om devisen är ur ett utdrag ur Och världen skälvde. Det är "En tidigare arbetare berättar om en fabrik som drivits enligt principen"av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".

En fråga man kan ställa sig här är också vad som gäller som anställd. Är man anställd med innebörden att man har ett avtal att uppfylla vad gäller arbetsuppgifter eller är man som anställd att betrakta som inlemmad som en del i organisationen/företaget ifråga? Klart är att en viss forma av sund lojalitet medföljer en anställning, man har inte rätt att förtala eller sprida rykten om arbetsgivaren som sådan. Gör man det bör man sluta eller om det fortgår även få sparken. Men att det därmed skulle råda ett förbud över att över huvud diskutera, ventilera eller även kritisera omständigheter som s.a.s. ligger utöver arbetsgivaren som sådan måste gå helt bort. Att vara missnöjd med vissa förhållanden och omständigheter i "det lilla" har på inte sätt och vis att göra med företagets idé eller verksamhet som sådan.

Om det är så att arbetsgivaren, om än outtalat har denna syn eller beter sig därefter bör arbetsgivaren som jag redan sagt se över sin verksamhet. Då har verksamheten övergivit sin roll som arbetsgivare till att bli till någon sorts totalitär partiapparat.

Så, det får räcka. Har inte nämnt personerna eller organisationen/företaget vid namn. Kan ju vara så att personerna ifråga blir föremål för fler policyära åtgärder.

Skillnader och minskad fattigdom

Via HAX:

Enligt en rapport från Socialstyrelsen har inkomstskillnaderna i Sverige ökat.

Intressant är att antalet fattiga samtidigt minskar. Den andel av svenska folket som lever under fattigdomsstrecket har mer än halverats de senaste tio åren.

Vilket inte är speciellt konstigt, om man tänker efter.

Detta kommer dock att vara svårsmält för somliga – att fler rika ger färre fattiga. Det stämmer ju liksom inte med vänsterns problemformulering.

Den intressanta frågan är nu: Vad är viktigast för vänstern? Att minska inkomstskillnaderna? Eller att minska antalet fattiga? Dogmatisk socialism? Eller välståndsbyggande?

Detta skulle kunna vara ett frislag för borgerligheten – om den hade vett och mod att ta en tuff debatt.

Mycket talar dock för att Alliansen kommer att slarva bort denna chans – och istället fortsätta vara konflikträdd, principlös och hukande korrekt.

Konflikträdd, principlös och hukande korrekt. Ja vad gäller Fredrik är jag uppriktigt sagt förvånad. Sover han!? Det är ju för tusan val snart. Det känns som.... som om han och Alliansen inte verkar begripa det är val snart och att opinionen ser ut som den gör.

S allt mer åt vänster

Via inlägg hos Dick Erixon. Månne SAP varit på kurs hos Chavez på sistone? Inte utan att man undrar när man yppar saker som att förstatliga all IT-infrastruktur.

Omval i höst kan innebära antingen ett steg vidare i rätt riktning eller jättekliv tillbaka.

Kuba hyllar Obamas sjuka reform

Titeln 'Cuban leader applauds US health-care reform bill' får väl anses tala för sig själv.

Läs.

Klockrent av Munkhammar om Wetterstrand

Munkhammar säger följande:

Maria Wetterstrand i Neo.

"Jag har över huvud taget inte läst någon gammal politisk filosofisk litteratur, för jag tycker inte att det är särskilt relevant för många av de frågeställningar som finns idag."

Så uttalar sig Maria Wetterstrand i det utmärkta senaste numret av magasinet Neo. Till exempel, menar hon, får hon inga svar av klassikerna rörande "resurshushållningen på planeten i ett långsiktigt perspektiv".

Man kan förvisso säga att om man inte har läst någon av dem vet man ju inte vad de kan ge vägledning om och inte.

Men framför allt bör understrykas att hon har helt fel. Många alster inom politisk teori genom århundraden ägnar sig åt hur vi bäst hanterar knappa resurser.

Är det genom ägande och fritt utbyte eller genom kontroll och ransonering? Klassiska frågor - vattendelare Wetterstrand alltså inte känner till.

Häpnadsväckande. 

Ja. Sannerligen häpnadsväckande.

Var är visionerna?

Det undrar Hans Engnell efter att ha bevittnat "duellen" mellan Freddan och Monan. Själv hoppade jag det. Har förstått att mina förväntningar ändå besannades. Mesigt, snällt och fegt. Att Fredrik är en lugn person är väl inte så mycket att göra åt, antar jag. Men varför vara så återhållsam?! Jag begriper det inte. Nå, till Hans inlägg.

Jag följde inte gårdagens debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin minutiöst. TV:n stod på, som den nästan alltid gör, och jag lyssnade och riktade ibland även ögonen mot TV4-programmet Kvällsöppet där ledarna för Sveriges två största partier drabbade samman. Eller drabbade och drabbade... De stod och tävlade om vem som kunde se snällast ut. Och det känns som att vi har sett och hört den här debatten hur många gånger som helst nu. Det är två helt färglösa politiska ledare som saknar principer, idéer och framför allt är svårartat visionslösa. Den politiska debatten reduceras till ett evinnerligt gnäll om skatte- och bidragsnivåer. Fåniga uttryck som "stupstock", "pensionärsskatt" och "pigavdrag" flyger genom luften, som för att ytterligare illustrera dagisnivån i svensk inrikespolitik.

Det är lite anmärkningsvärt ändå att Reinfeldt inte öppet ifrågasätter Sahlins utspel om att endast höginkomsttagare som hon själv (som tjänar runt 130 000 kronor i månaden) kommer drabbas av skattehöjningar efter en rödgrön valseger. Högskattestaten fungerar inte så. Sverige har helt enkelt alldeles för få höginkomsttagare för att en höjda marginalskatter för dessa grupper ska ge staten några märkbara inkomstökningar (förutsatt att begreppet höginkomsttagare inte omdefinieras). Nej, Sahlin kommer att behöva höja skatten för metallarbetare, vårdbiträden och lägre tjänstemän för att få ihop till sina utgiftsökningar. Frågan är bara hur ärlig hon vågar vara inför valet.

Mest av allt präglas alltså den politiska debatten av visionslöshet. Vad vill Reinfeldt respektive Sahlin med Sverige? Båda vill fila på redan existerande system, snickra och putsa på högskattestaten. Det är inte visioner.