Det var en gång...

....en kille som arbetade på ett väldigt konstigt ställe.

En dag kom han överens med sin närmaste överordnande om att arbeta fyra kvällar i veckan istället de avtalade två kvällarna i veckan. Detta skulle passa honom bra beroende på vissa omständigheter i hans liv just nu.

En positiv konsekvens, förutom att det skulle underlätta ovan nämnda omständigheter, skulle vara att resultatet i arbetet skulle bli bättre.

Killen jobbade med utåtriktad telefoni varför kvällstid så klart innebar fler kontakter (avser kontakter med privatpersoner, inte företag) och därmed också bättre resultat. Resultatet skulle även, så klart, vara avhängigt ovan nämnda omständigheter.

Killen skulle sedan registrera denna förändring – OB – i systemet för löneredovisning. Något sådant alternativ fanns inte. Personalchefen bekräftade detta. Enda chansen skulle vara att ändra schemat/avtalet till fortlöpande fyra kvällar per vecka. Detta var dock inte killens avsikt, detta var något temporärt. Personalchefen sade att nuvarande avtal inte innehöll möjlighet för att justera detta timme för timme. Personalchefen sade även att detta inte heller var beordrat utan ett eget initiativ varför det inte heller, enligt avtal, kunde utgå någon ersättning.

Så var det med den saken.

Nästa vecka kommer killen att arbeta dagtid hela veckan för att kompensera de två arbetade kvällarna.

Vad det får för konsekvenser rörande de ovan nämnda omständigheter återstår att se. Troligtvis inget positivt, då hade ju killen inte tagit detta ”egna initiativ”.

Killen säger att kontentan är att egna initiativ inte är välkomna. Vare sig i sig självt eller för sig självt. Avtalen – kollektivavtalen – tillåter inte det. ”Egna initiativ”, säger killen, tycks vara välkomna såtillvida att det gagnar arbetet och därmed arbetsgivaren – det accepterades ju. Dock, eftersom det inte är något som belönas  så försvinner ju uppmuntransincitamentet.

Huruvida någon förändring kommer att ske så att det framöver kommer vara möjligt för killen, och hans kollegor med samma avtal, att få ersättning och cred för ”eget initiativ” återstår att se. Killen säger dock att han troligtvis skiter i det. Killen säger att när sådana här självklarheter för med sig massa dumheter då får det konsekvenser, sen om andra kallar det naivt bryr han sig inte om. Dessutom kanske omständigheterna då är annorlunda och något dylikt inte längre är aktuellt.

Detta är bara en konstig sak som killen har berättat om. Mycket annat, och även än mer, konstigt finns att berätta säger killen. Men av respekt för sin uppmuntrande arbetsgivare vill killen inte berätta det.

LOneökningskaru(S)ellen

Citerar Johan Hedin:

Ju högre löneökningarna blir, desto färre får jobb. Enkel matematik.

Någon borde fråga LO-pamparna om de har räknat med effekterna av jobbskatteavdraget? Det förhåller sig nämligen så att jobbskatteavdraget i löntagarnas plånböcker motsvarar en löneökning på 8-9%!

Frågan kan formuleras ungefär såhär: Om vi hade haft en socialdemokratisk regering (och dessa inte infört några jobbskatteavdrag), hade era lönekrav då legat runt 10-13%?

(S)edvanligt antiskattesänktänk. De vill inte vill se vad som faktiskt sker i plånböckerna och vill inte se vilka positiva effekter det får för företagandet.

Att nu dessutom kräva ökningar, och hot om strejk, med facit i hand - +8-9%, är ju ganska, nej väldigt oansvarigt. Precis som Urban Bäckström säger:

– Sverige och svensk industri befinner sig fortfarande i en mycket djup kris, krisen är lika djup som i början på nittiotalet och då kan man inte hålla på, på det här viset

och

– Tillverkningsindustrin har ju tappat 25 procent av sin produktion och befinner sig i en mycket besvärlig situation. Arbetslösheten är nu på väg upp mot tio procent och jag frågar mig hur hög den ska behöva bli för att fackföreningsrörelsen ska sansa sig.

Enligt Svenskt näringsliv ligger det europeiska snittet för löneökningar mellan 0,3 och 0,5 procent.

Bakgrunden är lömsk, eller LOm(S)k, De onaturliga banden till ett politiskt parti (vilket man gudskelov inte blir tvångsanslutet till längre. Hur befängt var inte det!?) gör sig gällande. Johan säger:

"Det är naturligtvis så att LO (i vanlig ordning) sätter lojaliteten till Socialdemokratiska Partiet högre än den till medlemmarna. Om de ställer till med tillräcklig oreda på arbetsmarknaden kommer regeringen framstå som sämre på jobbpolitik, varvid de räknar med att vänsterpartierna gynnas.

Kosta vad det kosta vill."

Ett näringsliv skjutet i sank är inte ett för dyrbart pris när man vill ha makten. Det är ändamålen som helgar medlen när Marx efterföljare skall hjälpa Hegels världsande att förverkliga sig själv.

SlösO

En applåd till Johan Ingerö (NEO), Maria Rankka (Timbro) och Robert Gidehag (Skattebetalarna) för SlösO.


Karl Malmqvists kommentar om det hela:

Johan Ingerö, aka SlösO, kommer gå loss på populistiska politiker, slösaktiga skrytprojekt och glädjekalkylerande särintressen. Lika bra att luta sig tillbaka, öppna en pava vin och njuta av slakten.

Me like!

Go Johnny, go!

Glädjande besked! Munkhammars time out är nu time in!

Time In. Nästan ett halvår har gått sedan jag berättade i ett inlägg här att jag hade fått diagnosen cancer. Idag var jag på en sorts summerande besök hos läkarna, nu när behandlingen avslutades för ett antal veckor sedan. Det var mycket positivt, de anser att allt har gått som beräknat. Men naturligtvis är det tiden som får ha sista ordet om det - först efter fem symptomfria år anses man säkert frisk.

Just nu sker återhämtningen snabbt, även om strålningens effekter sitter i 3-6 veckor efter dess avslutande. Jag hoppas med andra ord kunna växla upp såväl de professionella som privata aktiviteterna framöver. Det ser jag väldigt mycket fram emot, efter en särdeles underlig tid - lagom till våren. I närtid återstår mest att kunna äta och dricka igen normalt...

Idag sparade jag också alla de hundratals fantastiska uppmuntrande hälsningar jag har fått i skrift under denna period. Det påminde mig om det som flera har uppmanat mig att göra, att skriva något längre om detta. Å ena sidan, det finns saker att säga. Å andra sidan, nu vill jag helst inte tänka på det mer. En svår avvägning!

Det gångna halvåret har varit väldigt märkligt. Stora mängder vänlighet, men också betydande utmaningar. Avancerade mediciner, men tyvärr rätt underliga bieffekter. Stopp för nästan all rolig aktivitet och därför en väldig enformighet. Det är väldigt skönt att lämna detta bakom sig. Nu gäller det att komma i god form igen, göra kul saker - lite bättre på att ta till vara tiden är man nog.

I allt högre grad kan man nog konstatera att man återinträder på banan.

Hans Engnell om historia och yttrandefrihet

Bra sagt av Hans Engnell med anledningen av folkomröstningen om folkmordet.

Politiker ska inte ägna sig åt att påtvinga folket en särskild godkänd historieskrivning. Forskningen ska vara fri, likaså yttrandefriheten. Även om det är dumheter att hävda att gaskamrarna aldrig var en del av nazisternas slutgiltiga lösning för att utrota det judiska folket, bör det inte vara förbjudet att framföra denna ståndpunkt. Här har EU-länder valt samma väg som Turkiet genom att lagstifta mot en "felaktig" historiesyn. I längden kan synen på vad som är rätt och fel historiskt, vad som har hänt och inte hänt, komma att ändras med politiska val och växlande majoriteter. Forskningen måste stå över sådant.

HAX om den principlösa borgerligheten

Mycket tänkvärt inlägg av HAX. Även om jag nog inte kommer att lägga min röst på PP får jag nog tillstå att säga att den hårda och skarpa analys sätter fingret på något sant och viktigt.

Egyptologist, Antisionist and Antisemite?

Egyptologist, Antisionist and Antisemite? All the three. 

Dr. Zahi Hawass the famous and respected Egyptologist can now add Antisionist and Antisemite to his CV.

This intervju pretty much speaks for itself. (Seen at MEMRI)

Transcript:

Zahi Hawass: Jews Control the Entire World – Egyptian TV, February 11, 2009

Interviewer: "So [the Jews] were dispersed in 133 C.E.?" 

 Zahi Hawass: "That's right."

Interviewer: "And they didn't reunite until 1900?"

Zahi Hawass: "Exactly." 

Interviewer: "So they were dispersed for 18 centuries?" 

Zahi Hawass: "For 18 centuries, they were dispersed throughout the world. They went to America and took control of its economy. They have a plan. Although they are few in number, they control the entire world." 

Interviewer: "Dr. Hawass, you are a great historian and archaeologist. I would like to figure out the mystery of how 15 million people, 5 or 6 million of whom do not share this vile Jewish logic... With regard to Israel and Zionism – we are talking about 7 or 8 million. How is it possible that these 7 or 8 million have taken control of the entire world, and have convinced the world of their cause, while we, over one billion Muslims, cannot convince the world of our cause? How would you explain this from a historical perspective?"

Zahi Hawass: "The reason is that they are always united over a single view. They always move together, even if in the wrong direction. We, on the other hand, are divided. If even two Arab countries could be in agreement, our voice would be stronger. Look at the control they have over America and the media." 

Interviewer: "So in your opinion, the secret lies in unity?" 

Zahi Hawass: "Yes. It was unity that gave them this power..." 

Interviewer: "You mean from a historical perspective?" 

Zahi Hawass: "Of course." 

Zahi Hawwas: No Jewish Museum in Egypt Before Israeli-Palestinian Peace – February 21, 2010, Egyptian Channel 1 

Interviewer: "Do you continue to maintain the position you declared in the past – that you will not open a museum for Jewish antiquities in Egypt?" 

Zahi Hawwas: "I am adamant about this. I carry out restoration of Jewish antiquities because they are Egyptian, but I will not open a Jewish museum. I will open such a museum only when the Palestinians get their rights, and Israel... The Jewish rabbi responsible for this issue came to me, and I said to him, in front of everybody..." 

Interviewer: "The chief rabbi of Egypt?" 

Zahi Hawwas: "No, the rabbi in Washington came to see me, and I said to him: Under no circumstances will I open a Jewish museum. This is impossible. Politically, I cannot do this, because all the people would hold me accountable. I am Egyptian, and I would like to see the Palestinian issue resolved. Until that happens, I will not open such a museum. I will build the museum only when there is peace."

Poor Zahi fell down the Pyramide and hit his head while reading 'The Protocols of the (Learned) Elders of Zion'.

- What was wrong with the little egyptian boy?

- His daddy was a mummy.

 

Obsession

Med anledning av föregående inläggen "Självmords"hjältarna"" (länk) och "Martyren. Vägen till livet går genom döden" (länk) har jag nu tagit mig lite tid för att se dokumentären Obsession. Clip finns att beskåda på You Tube.

Clip 1
Clip 2
Clip 3 
Clip 4
Clip 5
Clip 6
Clip 7
Clip 8
Clip 9
Clip 10



Om Obsession finner du på www.obsessionthemovie.com

ANIS

ANIS = ANti-ISrael Fixation Syndrome. Läs här.

Här väljer jag att citera ett inlägg av Aqurette:

Racists Celebrate Annual Israel-Bashing Week

By Christopher Aqurette

The most ironic political event is before us. Next week, the annual “Israeli Apartheid Week” begins. The organizers—who hold the exact same racist ideas that they project on the Zionist movement—are in effect demanding the abolishment of the Jewish state. They camouflage their hatred behind three official demands that, if enforced, would be the end of the Jewish population in the Middle East. Let us take a closer look at the demands:

1. Ending Israel’s occupation and colonization of all Arab lands and dismantling the Wall
2. Recognizing the fundamental rights of the Arab-Palestinian citizens of Israel
3. Respecting and promoting the rights of Palestinian refugees to return to their homes and properties

If one knows nothing about the history of Israel and the Jewish people, one could get the impression that Jews somehow stole the land from the Arabs. The truth is that Jews have always lived in Israel and that the United Nations granted the Jewish people a modern homeland consisting of the parts of the British Mandate of Palestine where Jews were in a majority when the mandate ended in 1948. The Arab countries—including the much larger Arab-controlled part of Palestine restyled as the Kingdom of Jordan—refused to accept Jewish self-governance and attacked the new country militarily. The attacking armies promised Palestine’s Arab population a short and victorious war, and told them that they would be able to return to their homes once the war had been won. But against all odds, the Israelis managed to defeat the much larger Arab armies, and the Palestinians who left their homes to join the aggressors lost their property. This is what normally happens to people who side with enemy armies in war.

The irony of the Israeli Apartheid Week is that it sides with the racist Arabs that cannot tolerate the presence of any other ethnic group. The Zionists only longed for a Jewish homeland in Palestine.

The organizers of Israeli Apartheid Week want the Jews to leave “Arab lands” and give back to the Palestinian refugees what they left behind when they joined the assault on Israel’s Jewish population. This is nonsense meaning that Israeli Jews should accept to be forced into exile and that the Jewish people should forget all claims on the Jewish homeland. The people behind Israeli Apartheid Week say they demand equal rights for non-Jewish citizens of Israel, which is a demand already fulfilled. All citizens of Israel have the right to vote and are equally protected by the law.

I have a much better idea. Firstly, we should demand that the Arab countries nationalize the Palestinian refugees. Demolish the refugee camps and allow the second, third, and fourth generation of Palestinian refugees to become citizens of Jordan, Libya, Lebanon, and Syria. Secondly, demand an end to the assaults on Israel. The “wall” is an answer to repeated suicide attacks against civilians inside Israel. This separation fence can be taken down once Hamas and other militant groups stop their terror attacks. Thirdly, Jordan should take its responsibility and make it possible for all Palestinians to settle and acquire citizenship. The larger, Arab part of the British Mandate should make a Law of Return of its own.

Martyren. Vägen till livet går genom döden.

"We have to believe that all the blood that is being shed in the name of martyrdom for the sake of the great victory is the gateway to the true life – the gateway to a life of glory, nobility, and honor.

For example... I don't want to get into a theological discussion, but our Lord Jesus, in his human aspect – we believe that he has two natures... In his human aspect, it was he who formed the passage from life in this world to life in the world to come, through the passageway of death. The road to life passes through death. When we talk about the homeland and about honor and glory, the way to achieve them is through martyrdom."

Se clipet på MEMRI. 

Madness at it best!

Självmords"hjältarna"

Att ta sitt eget liv kräver mod men av allt modigt man kan göra är det sannolikt det minst modiga man kan göra. Om man sedan väljer att ta med sig andra in i döden så har man nått botten av såväl feghet som mänskligt förfall.

Läser inlägg hos Israelnyheter att en sådan hjälte nu skall firas och föräras:

Torsdag 11 mars är det 32 år sedan den palestinska kvinnan Dalal Mughrabi ledde en terrorattack mot Israel som ledde till att 37 civila israeler dödades.
De palestinska myndigheterna kommer att fira dagen med att inviga ett torg till Dalal Mughrabis ära.

Bloggade tidigare om en annan hjälte, barnskallskrossaren Samir Kuntar, som föranledde staten Libanon att utlysa en allmän helgdag för firandet. Läs gärna Per Gudmundssons artikel i SvD om vansinnet. 

Vad säger det förresten om människor som hyllar fegisar?

Självägandet - rätten till sitt eget liv

Mycket intressant artikel hos Ludvig von Mises Institute, "Self-Ownership. Väl värt att läsa.

Följande däri slår huvudet på spiken.

Government officials frequently view the taxpayers as a kind of productive herd to be milked and controlled, just as the ancient slave-master presumed to control the person of his slave. The relationship between government and taxpayers is probably closest to the ancient idea of slavery. The relationship is hardly contractual, however one stretches the imagination.

Grund trygghet. Grundlurad.

Skatteparadiset Svea rike, de tryggas land. Pärlan på Tellus yta. Eller....?

Tveksamt va?

Efter att ha läst David Eberhardts böcker visar det sig att svensken inte alls känner sig trygg. Klinikerna besöks av människor vilka söka hjälp som folk förr skulle ha skakat på huvudet åt förr, och åter andra, kanske samma, känner sig kränkta för minsta lilla skitsak varför vi har ombudsmän inte bara för ditt, utan även för datt.

Nå, nu var det inte psykoinlägg jag hade i åtanke även om det mycket väl är en följd av vår trygghetsiver.

Syftet med alla våra skatter och avgifter är ju att fördela välfärden och skapa trygghet. Om vi då betalar 3 av 5 kronor i skatt borde vi ju vara förbannat trygga.

Men om vi överlämnar våra liv i händerna på det offentliga och utan egen kraft få skapa trygghet, är det tryggt? För som det är innebär ju de höga skatterna att chanserna till att spara och skapa en buffert begränsad och ditt beroende av det offentliga är fullbordat.

Jag menar att trygg det är man när man har makt över sitt eget liv. Då man också är den enda som har rätten till sitt eget liv är det enda som är rätt det som åsyftar till att ge makt över sitt eget liv. Ett beroende är inte det. 

Nu menar ju skatteanhängarna att tanken är att ge möjligheter till en dylik makt men det är ju nonsens, ja en lögn. Samtidigt som man kränker rätten till sitt eget liv - för alla - skapar man också ett beroende av det offentlig, staten om du så vill - för alla. De enda som det i sig inte drabbar, mer än att det kränker, är dem som är rika nog att det inte påverkar dem. Således har man skapat ett samhälle där merparten är satta i beroende och en rik minoritet som är "lika" rika som innan.

Folk sätts alltså i allehanda beroende till staten, en stat som dessutom via det offentliga har monopol verksamheter och som via myndigheter och lagar kan styra och kontrollera privata initiativ och etableringar. Beroendet och konfiskeringen av våra inkomster blockerar sedan vår förmåga att spara och konsumera varför vi även förhindras att nyttja privata alternativ om de funnits, och när även konsumtionen förhindras påverkar det marknaden negativ - utbud och efterfrågan - och därmed arbetsmarknaden.

Hotet om, eller löftet från de rödgröna, om ökade skatter är alltså en väg rätt in i en återvändsgränd. För som det är, så har beskattningen visat på sitt misslyckande, eller som Fredrik Bergström och Robert Jidehag säger så

har de offentliga försäkringssystemen mer och mer gått mot ett grundtrygghetssystem, utan att skatterna som betalats har justerats nedåt i motsvarande mån.

Det offentliga - staten - är sedan också över huvud taget inte att lita. Den offentliga makten - staten - är godtycklig:

Kommer politikerna på att pengarna behövs på något annat område så behöver de bara ändra villkoren med en enkel majoritet och ett beslut i riksdagen. Ingen vet exakt vilken ersättning de kan komma att få när det verkligen behövs. Det styrs av tillfälliga riksdagsmajoriteter och statens ekonomi,  som i sin tur beror av hur politiker väljer att prioritera på andra områden.

Visst är det härligt att ens liv i stort är satta i händer på politikers, myndigheters och byråkraters godtycklighet!?

Tryggheten är har kört på grund och de som inte ser det har sannerligen låtit sig lurats att tro annat.

Grundmurad. Grundlurad.

Uppdaterad 20:00, i röd färg längre ned.
Har förstått det är, eller kanske redan har varit...?, någon sorts protest mot den Israeliska muren. I sammanhanget kallas Israel, pga av murens uppförande, ja annars också, för en Apartheidstat. Muren har också jämförts med Berlinmuren.

Mycket förvirrat vill jag säga.

Förvirring verkar också råda över det här med folkrätt, mark och ockupation och sådant.

Apartheid

Apartheid förknippas ju med det gamla Sydafrika. Där rådde apartheid med en vit minoritet som överhet med en färgad majoritet under sig. Sydafrika var således ingen demokrati.

Israel är en demokrati och mig veteligen görs ingen åskillnad mellan invånarna. Israel är således ingen apartheidstat.

Ytterligare som, på sätt och vis, talar emot apartheid är väl det som nog kan nämnas Sudan-debacle. I Darfur dödades 300.000 människor - utan att ögonbrynen syntes höjas av ledare i andra muslimska länder eller organisationer. Gazas ledare Hamas, Iran och Syrien ärar Sudans ledare med besök av delegation. Ej heller uppmärksammade man de 2,7 miljoner flyktingarna. Israel tog dock emot 1.000-tals av dessa flyende svarta muslimer.

Uppdatering: I en kommentar på Facebook blev jag påmind om svenska organisationers blindhet. Jag citerar: "Bara i muslimska? Sverige då? Har kyrkan, Diakonia, Rädda barnen, Röda korset, Palmecentret och tiotals andra, privata och för det mesta skattefinasierade organisationer uppmanat till manifestationer, bojkotter, beslut i UN, skrivit tiotusentals artiklar, kallat de för mördare, jämfört med Hitler och nazister? Inte?


Kan det vara därför att i Darfur finns inga judar inblandade i massmord och massvåldtäckter? Inte ens judisk lobby finns där, så varför skall man göra något överhuvudtaget?"

Bra uppmärksammat och tack för påminnelsen Wlodek!

Die mauer

Muren då? Ja, vad med den? Ja, varför bygger man en mur? Jo, för att skydda sig. Så är fallet med den barriär som Israel byggt upp. Muren restes när antalet attacker stack i höjden.

Berlinmuren däremot byggdes inte som ett skydd mot inkräktare. Sedan må förvirrade kommunister kalla den för en skyddsvall mot fascismen om de vill. Säger ju ganska mycket om de virrpannorna om de kallar demokratierna utanför muren för fasciststater. Om det nu var fasciststater utanför, varför i hela fridens namn då fly från det ena totalitära till det andra? Dumhet och nonsens således.

Berlinmuren byggdes för att hindra folk att fly till något bättre. Att jämföra detta med israels skyddsbarriär faller på sin egen orimlighet. 

Följande får visa på orsakerna till barriärs byggande (källa):

Hur tolkar du det, som Apartheid eller skydd?!

Då man också talar om ockupation och att barriären är byggd på palestinsk mark tänkte jag kasta mig över nästa förvirringsområde. Innan jag går in på det vill jag säga att jag är för en tvåstatslösning, säger det då det som följer säkert kan väcka viss irritation.

Folkrätt, land och ockupation

Något uttömmande blir det inte här. Vid ett tillfälle mejlade Dick Erixon och frågade om folkrätten och en av raderna i svaret var "Ja, folkrätten är ett tänjbart begrepp, mer politik än juridik. Detta eftersom internationell politik är anarki. Vissa vill låtsas annorlunda och hänvisar till FN. En populär tolkning är att det som inte godkänts av FN:s säkerhetsråd inte är i enlighet med folkrätten." Mer politik än juridik. Anarki. Ja att FN inte är mycket att hänga i julgranen har vi ju all anledning att skriva under på inte minst med tanke på Durbankonferensen.

Är palestinsk mark ockuperad efter väpnad konflikt?

Haagkonventionen säger om ockupation följt av väpnad konflikt:

Artikel 42:

”Ett område anses ockuperat när det är de facto ställt under myndigheten av en fientlig armé. Ockupationen är enbart tillämplig på området där sådan myndighet har upprättats och kan upprätthållas.”

Vad då om det ockuperade området och dess parter?

Artikel 43:

”Styret av den legitima makten har de facto övergått till ockupanten, varför den senare ska vidta alla åtgärder som står i dennes makt för att återupprätta och försäkra, så långt det är möjligt, allmän ordning och säkerhet, och samtidigt respektera, såvida det inte är absolut ogenomförbart, gällande lagar i det landet.”

Men vem hade den legitima makten i området innan då? Det måste ju fastställas om det skall anses vara en väpnad konflikt mellan två parter och för att en ockupation skall anses ha ägt rum. Vad visar tidigare erövrningar?

Första fakta är att Britterna hade det folkrättsliga mandatet. Då var nämligen en annan form av ockupation lagligt - ockupation av terra nullis. Vid 1VK var krig inte förbjudet eller ockupation av territorium. Det brittiska mandatet, avseende Palestina, skulle sedan övergå till en judisk stat. (Mer om det brittiska mandatets uppdelning nedan.)

Efter detta brittiska mandat, vilket folkrättsligt mandat gäller sedan?

Klart är ju att ingen palestinskt arabisk kontroll rådde över områdena Västbanken och Gaza när Israel så att säga tog dem 1967. Ja, ingen arabisk stat vid namnet Palestina har någonsin existerat så rent logiskt och folkrättsligt är det ju då tveksamt om det finns något att lämna tillbaka eller kräva tillbaka. 

Utgjorde då Egypten och  Jordanien nån sorts "legitim" makt över VB och Gaza när de ockuperade dem 47/48 fram till 67? Nej.

Eftersom britterna lämnade det kvarvarande mandatet (efter att ha skänkt bort 3/4 av det som blev Transjordanien) var det de lämnade bakom sig just terra nullis. När så Israel deklarerade sig självständigt blev Israel en stat med territoriell integritet och politiskt oberoende. 

Vid denna tid hade aggressionskrig förbjudits och bara självförsvarskrig var tillåtet. Således var den Jordanisk-Egyptiska aggressionen och erövringen ogiltig.

Rent krasst kan man således säga att det aldrig varit och egentligen aldrig kan bli en ockupation av något arabiskt palestinskt territorium. Snarare tvärtom.

Någon barriär har således inte heller rests på ockuperad mark och frågan om apartheid blir ju en mer förvirrad att komma med.

Blir lite lat här nu och slänger in ett citat från Israel i Sverige som jag tycker passar bra in:

Kanske jag ska döda två vanföreställningar: “folkrätt” betyder alls inte “vad folk tycker” och 99% av FN:s resolutioner är enligt Kapitel 6, d.v.s. endast rekommendationer, har inget alls med lag och rätt att göra. §242 omvandlades till Kapitel 7, d.v.s. “bindande” och den säger klart att Israel ska lämna land, EJ ALLT LAND som de ockuperade helt lagligt, när de blev attackerade 1967, och detta ska Israel göra när de har fått säkra och försvarbara gränser – vilket Gröna Linjen ingalunda är.

Av det land Israel ockuperade och som §242 avser har Israel lämnat tillbaka 90% mot fred – Sinai. Den resolutionen kräver inte mer, och Israel har fortfarande inte fått fred och säkra gränser. Freden med Jordanien var fred mot fred, inga mutor behövdes. Israel hade heller inget jordanskt land att ge.

Tänk efter vad säkra gränser innebär efter att ha tittat på kartan. Vid Natanya är Israel ca 15 km brett – använd din fantasi för att se till att gränserna där blir säkra.

Det är också välkänt att Judéen/Samarien/Gaza inte är ockuperat från någon annan. Det har odefinierad statlig ägare fram till ett fredsavtal – inte att blanda ihop med privat äganderätt som att Baron Rotschild köpte nästan hela Golan en bra bit in i Syrien på 1880-talet och därefter skänkte landet till Israel.

'Fred mot fred' är också intressant att knyta an till Gazakonflikten senast. Israel lämnade Gaza och kvarlämnade intakt infrastruktur. Som tack för uttåget och det de byggt upp i området sände palestinerna under 8 år över mer än 10.000 raketer som tackpresenter. När Israel sedan av otacksamhet inte ville ha fler presenter ingrep de således under 40 dagar till världen stora fasa. De åtta åren med 2922 sömnlös nätter var icke värt att ta notis om.

Raskt var den propagandistiska radikalislamistiska lögnapparaten igång och västvärldens pascifister, antisionister och antisemiter var förstås idel öron för att ta åt sig av sanningen. Man hävdade att 1.338 palestinier dött och att 2/3 av dessa var civila. Det visade sig dock att det rörde sig om (vilket förstås är illa nog) om 1.200 döda varav "högst" 1/3 var civila. Då skall betänkas att merparten av dessa civila döda användes som mänskliga sköldar av de modiga palestinska soldaterna samt för att de modiga soldaternas raketramper - vilka bl a var föremålet för intåget - var placerade i bostadsområden. Av de 10.000 raketerna dödades i Israel 1.177 människor, samtliga civila (vilket uppenbarligen inte var illa alls då siffran knappast uppmärksammats).

Civila sköldar ÄR brott mot krigets lagar.
Beskjutning från bostadsområden strider mot Genèvekonventionen (4:e konven., art. 28) då militära mål inte upphör att vara legitima bara för att de placeras i civila områden. Det är de som placerat de militära installationerna där som bär ansvaret för de civila.

Vad gäller det eldupphör som sedan kom till stånd förrärades även det med raketer. Inte så många, bara ett 40-tal om dagen i en vecka. Sånt man får leva med i Israel....

Det ottomanska imperiets sönderfall och det Palestinska mandatets uppdelning
Väljer nu också av lathet att citera. Israel i Sverige igen:

“Ockuperad palestinsk mark” är ett icke-existerande uttryck som Palestinagrupperna gårna slänger ur sej. Där har aldrig funnits ett land, Palestina, som någon kunde ockupera. När Ottomanska Riket sönderföll efter 1:a världskriget och blev Turkiet, gick 99.5% av återstoden till araberna, hela Arabvälden av idag, den halva procenten blev det Palestinska Mandatet som i San Remo 1920 deklarerades som det judiska hemlandet (utan att förskjuta andra som redan bodde där) och detta beslut är fortfarande giltigt!


England skulle förvalta mandatet tills judarna kunde ta över. De började snyggt med att ge bort 80% till en kompis och det blev Jordanien där ingen jude fick bo. Så var där bara 0.1% kvar till judarna.

1938 anmärkte både Roosevelt och Churchill hur fler araber än judar tycktes emigrera till det judiska området, eftersom det var där det fanns jobb, sjukvård, skolor, och England hindrade dem inte – de hindrade bara judar, trots mandatreglerna. De fortsatt hindra dom under Förintelsen.

1948 åkte engländarna hem, Israel deklarerades, och den samlade arabvärlden attackerade för att ta dessa 0.1% eftersom deras framgångar irriterade dem oerhört. Araberna misslyckades.

Sen tyckte diverse individer, som Reepalu att domdär sionisterna enbart skulle ha 0,05%…….

Tvåstatslösning
Denna förbannade konflikt. Trots att jag ser det som att Israel har rätten på sin sida ser jag att en tvåstatslösning är enda lösningen. Bollen i denna förbannade konflikt ligger dock hos palestinierna. Land mot fred är inte möjligt förrän just fred råder och kan garanteras. Idag ser det mörkt ut. Tyvärr. Vare sig Hamas eller Fatah accepterar Israels existens och därmed lär de fortsätta med sina illdåd med följande umbäranden för sin befolkning. Att de önskar se Israel utplånat från kartan är inget att hymla med. Så är det.

Apartheid- och mursnacket är rent fnys. Även Israel försörjer dessa sina "fiender" med bistånd, ofta under regelrätt beskjutning.


Grundmurad. Grundlurad.
Felaktiga och rent av medvetet lögnaktiga åsikter om Israels ondska är tyvärr hos vissa alldeles grundmurad, och de som köper dessa åsikter och lögner vill jag säga är alldeles grundlurade.

Nå, finns mycket att säga om allt det här. Men något lite har jag nog redogjort för här så "I rest my case."

Procent och frihet

Pågående läsning för mig just nu är bland annat "Till 40 procent fri - En medelklassfamiljs uppvaknande" (2006) av Fredrik Bergström och Robert Gidehag. Är en läsning som är intressant och hemsk. Det är den boken som föranleder detta inlägget. Kommer även att knyta an till "Stat, individ & marknad. Sex skolor i samtida samhällsfilosofi" av Johan Norberg (red.).

Med 40 procent fri avses alltså att "I Sverige tar det offentliga 3 av 5 kronor i skatt från en vanlig inkomsttagare". 2 kronor får du alltså behålla av din förtjänst. 3 kronor är att betrakta som stöld eller åtminstone de delar av de 3 som inte går till nödvändig infrastruktur av nationellt intresse, rättsväsende och militär och polis.

Stöld? Är inte det ett kraftigt ord? Om jag inte medgivit till ingreppet i min ekonomi och mitt liv så är det absolut inte ett kraftigt ord, det är just vad det. Stöld då det inkräktar på rätten till mitt liv.

De individuella rättigheterna är en klart gräns. Endast individer kan ha rättigheter. En majoritet har således inte rätt att inskränka en minoritets rättigheter och således inte en endaste individs rättigheter. "Det är inte antalet människor som står bakom, samhällsnyttan eller den goda saken som avgör huruvida en handling är moraliskt legitim eller ej."

Vad det hela handlar om är alla individers okränkbara rätt att styra sig själva. Rätten till sitt eget liv eller självägandet om man så vill. Det finns flera ingredienser.

Rättigheten är en negativ rättighet vilket betyder "att uppfyllandet av denna rättighet inte kräver någon aktiv insats av andra. Det enda som krävs är att individen har rätt att få bli lämnad ifred om hon så önskar. Hon är fri att göra vad hon vill så länge det inkräktar på någon annans verksamhet." En annan viktigt ingrediens är att dylika rättigheter utgår ifrån att kränkningar skall "förstås i termer av våld, hot om våld, eller andra direkta fysiska angrepp mot hennes person eller arbete." samtidigt som individen har "rätt att med det våld nöden kräver (men inte mer) skydda sig mot kränkningar."

Äganderätten till sin egen person består av förfoganderätten och uteslutningsrätten. Förfoganderätten är "Rätten att existera och leva som man vill så länge man inte kränker andra människors lika rättigheter" och uteslutningsrätten är "Rätten att försvara sig själv".

So far so good tycker nog många. Men konsekvenserna av detta är bland annat rätten "att röra sig fritt över nationella gränser så länge man inte begår brott eller kränker andra". Vidare bör inga hinder finnas för "att arbeta åt andra enligt en frivillig överenskommelse utan att tredje part, t ex staten, lägger sig i med regleringar och avgifter." Till sist, men absolut inte minst, har "ingen, inte ens en majoritet i riksdagen [...] rätt att stifta och implementera lagar som på något sätt inskränker den personliga friheten."

Regleringar och avgifter ja. Det är lite det jag har i skottlinjen här. Det är en jäkla skillnad mellan jobbskatteavdrag och de utlovade skattehöjningarna som de rödgröna lovar. Ofria är vi redan nu men vill vi ha mer av den varan? Det är lätt för de rödgröna att tänka skatter. De ser nämligen inte min, eller din, förtjänst som vår förtjänst. Jobbskatteavdraget är ju som bekant ett slöseri med allmänna medel!

Göran "penntrollet" Greider går längst. Han lär ha sagt att 100% skatt är det ultimata skattetrycket. Total ofrihet. De 40% som blir kvar efter stölden är således just det där allmänna medlet som vi inte borde förslösa. De 40% borde också gå via en statlig fördelning.

Att detta inte innebär lika frihet åt alla står alldeles klart. Med alla bidrag som delas ut medföljer allehanda restriktioner och styrningar. 

Mamma-Pappa-Staten-Barn

Staten stjäl din inkomst och du får igen den (nåja...) via exempelvis föräldrapenningen. Vill du ha samma penning för barn nummer två måste du avla inom 2 1/2 år för att penningen skall beräknas på samma inkomst som före första barns födsel. Staten är med i sängkammaren och barnkammaren alltså. Sedan är två månader knutna till den ena parten och kvoteringsdebatt pågår - jag och min sambo får inte bestämma det själv alltså. Etc etc. Ett avslutande citat om mamma-pappa-staten-barneriet:

"När det är dags att skaffa barn, vilken omvårdnad de ska få när de är små och vilken utbildning de skall få när de blir större är frågor där det offentliga har tagit på sig en stor del av beslutanderätten. Barnen har i stor utsträckning blivit politikernas, inte föräldrarnas, ansvar. Är det rimligt?"

En målande bild av skattestölden

Detta exempel tar upp skattekilar. Tänk vad enkelt det vore om man gjorde upp med någon om att exempelvis måla huset. En ganska simpel sak. Man kommer överens om ett pris, skakar hand och det är löst. Nej just jag, tredje part skall ju förstås lägga sig i och kränka.

Säg att priset för att - med alla de avgifter som finns - för att måla ett hus är 10 000kr så måste inkomsten i hushållet vara 28 550 kr:

Villaägarens bruttolön inkl arbetsgivaravgifter    28 550

Arbetsgivaravgifter                                         - 7 035

Inkomstskatt (marginalskatt 53,52 procent)      - 11 515

Kvar av lönen att betala målaren med               10 000

Målarens bruttoersättning                                10 000

Mervärdesskatt                                              - 2 000

Egenavgifter (30,89 procent)                          - 1 888

Inkomstskatt (marginalskatt 53,52 procent)       - 3 271

Indirekta skatter (snitt 22,7 procent)                  - 645

Kvar av ersättningen                                        2 196

De 2 196 kr utgör "8 procent av den lön villaägare var tvungen att arbeta in för att kunna betala målaren."

Ja, så är det då dyrt att anlita proffs och få det bra gjort och så är det alltså svårt för företagare att få det att gå runt. Staten 'kilar' stadigt med sina skatter. Att det finns en svart marknad är inte konstigt. Men jag vill påstå att den svarta marknaden är vit, för den fungerar fritt utan någon tredje part som lägger sina fingrar emellan något som inte angår någon!

Rätten till mitt liv är att äga det och det kan aldrig någonsin vara föremål för några som helst demokratiska beslut. De demokratiska besluten må sedan som procedurer betraktat vara hur legala de vill. Legala i moraliska mening är de inte. "Det är inte antalet människor som står bakom, samhällsnyttan eller den goda saken som avgör huruvida en handling är moraliskt legitim eller ej." Så fort ett beslut av vilket som helst skäl inkräktar på individen är det moraliskt förkastligt och då har även den legala demokratiska processen förfallit.  

Eftersom "individen har rätt att få bli lämnad ifred om hon så önskar" låt henne då vara ifred!