Låna till sänkt skatt

Låna till sänkt skatt? Va!? Glömde ju kommentera detta stolliga uttyck i Sahlins "Så vinner vi valet" i inlägg tidigare idag. Mona sade ju så här:

"Nu behövs en regering som sätter jobben först. Inte en regering som lånar till skattesänkningar samtidigt som man säger upp lärare och undersköterskor. Så skapas inga nya jobb, skriver Mona Sahlin i Aftonbladet. "

Låna till skattesänkning? Vad betyder denna självmotsägelse?

Jag låter Dick Kling på folkkapitalism.nu får orera om detta:

"Eftersom argumentet riskerar att komma upprepas till leda fram till nästa val, finns det all anledning att granska det närmare. Det innehåller nämligen ett fundamentalt fel i synen på vem som har den första rätten till inkomsterna i Sverige; medborgarna eller staten. Regeringsformen är glasklar på den punkten. Den inleds med att: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” Riksdagens och kommunernas makt att ta ut skatt bygger på folkets medgivande. Medborgarna har alltså första tjing på pengarna.

Om stat och kommun sänker skatterna är det följaktligen inte en fråga om att ge medborgarna pengar, utan att ta lite mindre av deras pengar. Det innebär också att man inte kan sänka skatten med lånade pengar. Man kan låna för att inkomsterna inte räckt till utgifterna, men man kan inte låna till lägre inkomster. Det är bara om man tror att staten äger alla inkomster som det går att tala om att staten tvingas låna för att den delar ut för mycket pengar till medborgarna."

(Fet stil min anm.)

Jaha, så var då inte mina pengar mina, utan statens.

Att Mona Sahlin säger diverse dumheter förvånar nog inte många. Men att SAP´s ekonomiske talman, monsieur Östros, gör det torde ju få vem som helst att lyfta på ögonbrynen och öppna öronen. Så gör det!

Några motpolska kängor mot Moderaterna

Hans Engnell tar upp några riktigt skarpt kritiska inlägg emot Moderaterna som han ser som det parti som verkar vilja ta över SAP gamla statsbärande roll och där Reinfeldt är den nye landsfadern. Är själv mycket undrande över den myckna "folkhemsivern" hos de Nya Moderaterna (Socialmoderaterna?). Några steg åt rätt håll har landet dock klivit men jag hade då sannerligen önskat mer.

Huruvida min röst faller på Moderaterna nästa år skall jag låta vara osagt, lite tid finns det kvar innan det är val igen. Jag kommer att lägga min röst på det som är mest liberalt. Så är det. Som de är nu så är det Centern som går i bräschen för den friheteliga politiken och jag måste säga jag är imponerad av Maudans rakryggade stil - gott!

Nå, Hans Engnell var det. Tre inlägg av honom. Väl värda att läsas.

"Ett skott inifrån" - "Moderaterna inget för unga" - "Värderingsskiftet som aldrig kommer?"

Fack off - favorit i repris

Det här är ju bara för sjukt. LO-facken, jag säger då det - Lunatic Organization! Hämtar ur SvD och skrivet av Per Gudmundson.

"Företaget Wäst-bygg i Borås ville ursprungligen ge byggarbetarna cirka 29000 kronor i månaden, men parterna kunde inte enas. I väntan på en överenskommelse krävde facket att de anställda skulle få en så kallad stupstockslön på 22272 kronor. Helt enligt gällande avtal.

Wäst-bygg tyckte att en lönesänkning på 6000 kronor vore orättvis mot byggjobbarna, och betalade i stället ut 28710 kronor. Byggnads svarade med att begära skadestånd om 400000 kronor – och omedelbar lönesänkning.

– Nu tvingas vi sänka lönen för killarna, sade Wäst-byggs personalchef Bo Lorentzon till Borås Tidning igår."

Upp till kamp kamrater!

Kort och gott om ägande

Appropå inlägg av Johan Hedin som tar upp en intervju med Volvos boss som i en intervju ansatts med frågor om marknadsekonomi kontra socialism och mellanöstern. Låter ju som ett intressant område. Inlägget frågar sedan varför allt för vissa måste handla om klasskamp. Jag citerar som följer:

"Tjatandet om att Leif Johansson ska ha "givit" aktieägarna utdelning, samtidigt som man drar ner på personal är bara konstigt... Alltså, ägarna äger företaget. Det är deras. De kan lägga ner Volvo i morn om de vill, sparka varenda kotte och dela ut kassan till sig själva och kanske köpa ett annat företag.

Men de vill de inte. De tycker nämligen att Leif Johansson och övriga anställda på Volvo, trots svår global kris, på det hela gör ett så pass bra jobb att man tror att AB Volvo på andra sidan krisen går en ljus framtid till mötes."

(Fet stil min anm.)

Alltså att detta skall vara så satans svårbegripligt. Som anställd ingår du ett avtal att utföra vissa sysslor - du äger inget, du har inte rätt till företaget. Sen, återigen, Volvos framgångar beror inte på de anställda, de är utbytbara. Framgångar i företagande beror på entreprenörer, innovatörer, kapitalsatsatsare (de riskerar sina slantar) och skickliga företagsledare.

Sen, en sak till, om du får låg ränta på en bank så byter du till annan bank med högre ränta. Du vill ju ha avkasting. Det är precis samma sak med företagande, man satsar pengar där det ger avkastning. Varför skulle det vara annorlunda i företagsvärlden? De anställda får sin lön - för deras avtalade arbetes skull. De som satsat kapital får sin lön av företagets avkastning.

Sahlinskt nonsens

Var ett par dagar sedan jag läste Sahlins "Så vinner vi valet" i Aftonbladet. Surfade just in på nämnda egna-förslagslöse snackpåses sida för att läsa eländet igen.

SÅ vinner vi valet. Så hur? Inte någonstans i de sedvanliga mantran finns detta HUR. Förvånad är jag dock icke utan kan inte annat än instämma i Ingerös ord:

"Jag är nog en av bloggosfärens ettrigaste Sahlin-kritiker. Jag anser att hon är en politisk avelsprodukt, därtill svårartat banal och generande okunnig. Hennes intellektuella innehållslöshet toppas endast av hennes politiska dito. Hennes spetskompetens är att lägga huvudet på sned, utnämna "jätteviktiga" frågor och kräva att "något" görs."

Det jag går igång på (nej, inte sådan upphetsning!) är följande hennes inledande ord:

"Vi socialdemokrater bär på en dröm om frihet.
- Vi vill att alla människor ska vara fria att forma sina egna liv och förverkliga sina egna drömmar. Rättvis fördelning, välfärd åt alla och minskade klyftor skapar trygghet och möjligheter som gör att den individuella friheten kan växa. Därför är vår socialdemokratiska dröm om frihet också en dröm om jämlikhet."

Positiv frihet kontra negativ således. Dock finns inte positiv med positiv frihet. Det frihetsbegreppet är ett antibegrepp. "Fria att forma sina egna liv och förverkliga sina egna drömmar" är ju just vad som inte tillåts när individers inkomst konfiskeras och företags ekonomi även den urholkas så att anställning är en omöjlighet - väl uppbackat av LAS. "Rättvis fördelning" är denna konfiskering av frukten av människors skapelser och förtjänst av arbete. Det är ju jäkligt märkligt att klyftor ännu finnas efter eoner av enpartistat i vårat land! Sen drömmen om jämlikhet - alla lika alltså. Men alla kanske inte vill ha en Lamborghini eller Volvo, alla kanske inte strävar efter rikedom.

Motsägelsen är ett faktum, alla skall vara lika samtidigt som alla skall sträva efter att förverkliga sina drömmar, är allas drömmar lika, är allas drömmar SAPs drömmar?

Det är just den politik som SAP fört, som ännu förs, skatter och regleringar - det tar tid att förändra - som håller ett land i låg tillväxt, hög arbetslöshet, kvaliteten i sjukvården är dålig etc etc. Som det är är, tyvärr, Moderaterna i många avseenden ett nytt folkhemsparti.

Att verkligen uppmuntra och önska verklig frihet, att få vara verkligt fri, fri att få förverkliga sina drömmar, fri att njuta frukterna av sin skapelse, fri att använda sin inkomst att konsumera och därmed, genom utbud och efterfrågan, hålla ekonomin igång - det är inget SAP önskar. Detta är av ondo enligt dem, verklig frihet är nämligen enligt Sahlin "otrygghet och orättvisor" eftersom alla inte får lika. Denna otrygghet och orättvisa är sedan "medveten borgerlig politik".

Verklig frihet är av ondo således. Men framtvingad likhetsfrihet det är av godo.

Det är just därför som Sahlin och SAP alltid kommer att vara drömmare: "Vi socialdemokrater bär på en dröm om frihet." Så sant, drömma om frihet är allt de kan, för att med verklig frihet att göra har de inte.

Boktips - "En annorlunda historia"

Boken "En annorlunda historia. Folkhemmet i ett nytt ljus" av Anders Edwardsson är i sanning ett förlösande alster. Anders lyckas med ett enkelt och ledigt sätt lyfta fram fakta så att boken är både spännande och givande från start. Jag är djupt tacksam över att äga boken då den verkligen lyfter fram sådant som undanhållits historieundervisningen.

Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att se att skolan allt för länge varit ett statligt intstrument för Socialdemokratin att forma pliktrogna och undergivna undersåtar.

Detta erkänns nu också. Anders uppmärksammar i sin blogg att LO kommenterar boken med orden:

"Timbro har enorma resurser att saluföra sina skrifter och det råder ingen tvekan om att Edwardssons bok kan få stort inflytande på svensk historieskrivning. För vad har egentligen vänstern att komma med som motvikt?"

Lite komiskt är det dock, vilka resurser...? Kanske de pengar som finansierar SAPs valkampanjer med? LO lade 6 gånger! mer pengar på SAPs valkampanj 2002 än vad Bushs kampanj kostade 2004 (länk).

På Timbros hemsida står följande om boken:

"En annorlunda historia spårar framväxten av det moderna Sverige genom att ställa en rad kontroversiella frågor. Hur kunde Sverige efter mitten av 1800-talet först bli ett av världens rikaste länder, för att drygt hundra år senare på bara ett par decennier åka ner i välfärdens division två? Vad låg bakom uppgången? Vem ansvarade för förfallet?

Boken berör också flera omstridda spörsmål som frågan om vem som införde rösträtten, vad som hände i Ådalen 1931 och hur nära förbunden folkhemspolitiken var med fascismen i Benito Mussolinis Italien.

En annorlunda historia riktar sig både till den historieintresserade allmänheten och till akademiker och journalister.

"Den svenska historien lever! Anders Edwardsson visar i sin bok hur berättelserna om det förflutna formas av dagsaktuella politiska program. Mot den socialdemokratiska framgångssagan ställer han sin egen berättelse om frihetsinskränkningar i framstegets namn. Edwardssons alternativa tolkning av den svenska historien som en berättelse om missade chanser och förkvävda initiativ, är ett tankeväckande inlägg i debatten om orsakerna till den svenska modellens kris idag."
Kristian Gerner
Professor i historia vid Historiska institutionen, Lunds universitet."

Kort och gott om krisen

Anders Edwarsson säger det så bra och kort:

"Det verkar som om nu även ekonomikerskrået till slut fått upp ögonen för att den svenska ekonomin är på väg att repa sig rekordsnabbt. Det är i alla fall andan i följande DN-artikel. I höstas och vintras lät det som bekant annorlunda. Då hotade enligt samma siare Ragnarök om inte biljoner skattekronor ödslades å allt från döende bilfabriker till självdestruktiva banker.

För vissa andra kommer vändningen betydligt mindre överraskande; det vill säga för alla oss som studerat historia och dragit den empiriska slutsatsen att kriser blåser över allra snabbast om man låter marknader vara ifred och dåliga företag och verksamheter gå i konkurs.

Se där ytterligare ett bevis på att mångas blinda tilltro till allt fackidioter och andra "experter" säger, tycker och tror ofta inte är värt papperen varpå de formulerar sina visdomar. Eller de enorma mängder koldioxid de producerar genom sitt eviga prat..."

(Fet stil min anm.)

LAS och arbetsrätt

"Las drabbar främst de svaga på arbetsmarknanden" är ett inlägg i Södermanlanda Nyheter som jag fick tipsat om (tack Petter!) Däri konstateras rätt:

"Vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter, lyder ett talesätt. Säkerligen var det någon form av god avsikt som låg bakom stiftandet av lagen om anställningsskydd, Las, i mitten av 1970-talet. Men så som Las fungerar idag leder den inte till mycket trygghet på arbetsmarknaden."

Dick Erixon konstaterar vidare:

"Det är lustigt när försvararna av LAS och annan lagstiftning som reglerar arbetslivet menar att ändringar i dessa regler skulle rubba balansen. Det är ju exakt tvärom. Det var när staten, under de radikala åren efter 1968, klampade in på arbetsmarknaden som det dittills framgångsrika samarbetet mellan parterna kastades över ända."

samt även avseende arbetsrätten (med tanke på göteborgsbränderna) att:

"Eftersom både lag och mentalitet gör det så svårt och besvärligt att minska personalstyrkan, drar sig alla arbetsplatser för att i det längsta utöka den. Man vill inte utsätta sig för risken att behöva minska antalet anställda.

Därför står så många utanför istället för att göra en insats där det behövs för tillfället.

Bara om man tycker det är bättre att unga är ute och bränner bilar och vandaliserar hellre än att ha tillfälliga jobb kan man anse nuvarande arbetsrätt är bra."

Sahlin goes Guran goes....

.....ja, käpprätt!

Uppenbart är ju att Sahlins popularitet dalar. Inte konstigt men det är ju skönt att folk fått upp ögonen för denna kvinna som säger så mycket utan att säga någonting, hon kritiserar och nämner saker som är "viktiga" men de egna förslagen är ofta frånvarande.

I SvD står om förtroenderaset och Dick Erixon säger följande:

"När regeringsfrågan, det vill säga ledarkompetens, duglighet och personlig framtoning blir viktigt för väljarna, kan Alliansen neutralisera traditionen genom att ha bättre folk på ledande positioner. "

samt

"Det diskuteras sällan personlig kompetens hos ledande politiker i svensk samhällsdebatt. Av någon anledning anses det fult. För folk har det stor betydelse vem som representerar dem och landet. Men bara i riktiga val, där väljarna får påverka inriktningen, alltså inte i EU-val men väl i riksdagsval."

Kanske hon nu också insett sitt eget misslyckande? Ja, Dick tror det då Mona nu börjar plocka in Gurans folk. Så, i brist på egen framgång - egen bärande politik som nog nu genomskådats - så kör hon en Göran Persson och hur det gick för hon minns vi. Dick konstaterar:

"Man kan utläsa en hel del om hur ledande politiker tänker, genom att se hur de handlar. Mona Sahlin skulle inte erkänna att hon misslyckats som partiledare. Men det faktum att hon nu återanställer personerna som fanns i företrädaren Göran Perssons närhet kan knappast tolkas på annat sätt. Västerbottens-Kuriren skriver i ledarstick, Märklig strategi av Sahlin:

I och med Anna Helséns återkomst till politiken har Mona Sahlin kapitulerat och börjat återanvända de som lite slarvigt kallades Perssons pojkar (Helsén tillhör dem även om könet inte är korrekt).

Det är en märklig strategi - för Göran Persson vann inga val. Han regerade vidare med allt mindre väljarstöd fram till 2006 då han helt förlorade makten.

En intressant iakttagelse…"

Till syvende og sidst kanske folk nu har insett att skatteparadiset Sverige inte är något paradis. De rödgröna talar ju om höjning av just skatter och att detta påverkar låginkomsttagares och normalinkomsttagares köpkraft verkar de rödgröna inte inse, men väl då de vilka, just därför, tappat förtroendet för Sahlin och Co.

Solidaritet och vänstern

Dick Erixon konstaterar korrekt följande:

"Under rubriken “Bloggat i Världen idag” skriver jag kolumn om solidaraitet:

Vänstersinnade snackar högt och brett om solidaritet, men det är nästan alltid någon annan som ska göra uppoffringarna.

Jag tycker liberaler, borgerliga och kristna måste ta tillbaka de goda orden från socialister och kommunister. Deras förmåga att förvränga ord och ge dem en falsk innebörd har varit stor under etthundra år. Nu är tid att ta dem tillbaka!"

Fack off 4 + plus min hembördskommun Nora

Facklig verksamhet och socialism det är grejer det när det går hand i hand....

Tidigare "Fack off"-inlägg har rört Dess utdöende/medlemsdöden, 1 och 2, samt System går före människa, 3.

Nu är det så dags för kollektivet för individen. Tyckte detta var intressant då det knyter an till Nora kommun där jag vuxit bland di röde. Följande är bloggat av Dick Erixon:

"På SVD-Brännpunkt går LO och TCO till storms mot mänskliga rättigheter som upprätthålls av domstolarna, Ökad juristmakt hotar demokratin:

Den utveckling vi pekar på innebär emellertid att jurister i domstolar ges en kraftigt utvidgad makt att överpröva politiska beslut. Domstolarna riskerar att politiseras. Domstolarnas grundläggande uppgift i ett demokratiskt samhälle, att vara opartiska och oavhängiga, riskerar därmed att rubbas.

Gränserna för EG-domstolens maktanspråk måste förtydligas och begränsas och makt bör återföras nationellt. […] Om inget görs åt nuvarande och eventuella framtida styrkeförhållande mellan politiken och domstolarna riskerar samhällets viktigaste grundbult – demokratin – att uttunnas. Det vore en farlig utveckling.

Skrämmande, eller hur? Men det fackförbunden vill är att domstolar inte ska skydda individers rätt mot kollektivet.

Låt oss ta ett exempel. Den politiska, och demokratiskt styrda, socialtjänsten i Nora vidtog drastiska åtgärder på lösa rykten: man beslutatade att utan samtycke och med tvång placera en mamma och parets fyra barn i ett utredningshem i 40 dagar.

Högsta domstolen i Sverige slog i juli fast att kommunens (demokratins) agerandet var en överträdelse av Europakonventionen och medför skyldighet att betala skadestånd till de medborgare som blivit felaktigt behandlad.

Här stod den offentliga sektorn (den som styrs kollektivt och demokratiskt) mot en liten enskild familj. Facket vill att domstolarna inte ska lägga sig i att det offentliga kör över och kränker familjen. Det är att politisera domstolarna!

Jag tycker EG-domstolen och Europakonventionens ställning som grundlag är utmärkt eftersom domstolarna nu blivit mer självständiga och kan skipa rätt också när staten står mot individen. Förr gick domstolarna alltid statens ärenden. Sverige fälldes ofta för brott mot Europakonventionen. Nu ska domstolarna i Sverige sätta grundlagarna före förordningar och bortse från politiskt instiftade lagar som bryter mot grundlagen.

Detta är en stor framgång för de mänskliga rättigheterna.

Men facket gillar det inte. De ser till kollektivet, och offrar individerna. Sådan är socialismen."

Sådan är socialismen. Själv tillhör jag ett SACO-fack, Jusek, och det är tacksamt nog (tror jag....) inte ett särskilt rött fack även om flera däri vara just röda. Jag står dock på tröskeln ut ur de fackliga gemenskapen. Ett aber finns dock, ett stor aber. Eftersom Handels - (LO-navelsträng-SAP) - är det dominerande facket kommer mitt väl och ve att, per avtalad automatik, att hamna i deras röda händer.

Obama, sjukvård och förnuftet åter till fånga

Skönt höra Obama nu över sin iver att socialisera sjukvården. Räcker med en stolle på andra sidan Atlanten hänger sig åt dylika vänsternonsensmetoder. Tänker förstås på Chavez i Venezuela.

Obama tycks nu få överge vänstersvängen varmed sjukvården hålls på avstånd från vänstertassen.

Dick Erixon konstaterar in inlägg att vänstern snabbt tappar stöd i USA:

"Ja, vi kan nog räkna med att president Obama tvingas till det såväl Bill Clinton och franske presidenten François Mitterrand tvingades till inom mindre än två år från deras makttillträde: överge vänstersvängen i skarp gir för att retoriskt regera från mitten och i praktiken genomföra högerns agenda."

I annat inlägg av Dick konstaterar han:

"Tecken tyder på att Obama överger de socialistiska inslagen i den omdiskuterade sjukvårdreformen"

samt att

"Vänsterns baby i sjukvårdsreformen är det som kallas “public option”. Det betyder att det offentliga ska bygga upp en egen sjukvårdsorganisation, alltså inrätta motsvarande landsting. Många ser det som ett första steg till att socialisera all sjukvård i USA.

Om Obama stryker detta krav i sitt arbete att sy ihop en sjukvårdsreform, kommer vänstern inte att bli glad."

Försiktighetsprincipen

Skrev ju tidigare ett inlägg "Molgan och miljön" där nämnda princip är temat. Här kan sägas hela det inlägget sammanfattas med en bild. (Tack Dick Erixon för den!)

Skatta - Reglera - Subventionera

Skatta, reglera och subventionera, tralla la la la. Känner ni igen melodin? Tack 'Alltid varför' för kort och koncist inlägg. Jag citerar:

"Ronald Reagan:

Government's view of the economy could be summed up in a few short phrases: If it moves, tax it. If it keeps moving, regulate it. And if it stops moving, subsidize it.

Överfört till svenska bensinmackar:

Tax it - från Jacob Lundberg:

Det allra högsta av de forskningsresultat som IPCC går igenom ger en optimal koldioxidskatt på 1,95 kr per liter.

Regulate it - ur Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel:

3 § En bränslesäljare skall på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet genom en eller flera bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel

Subsidize it - ur regeringens pressmeddelande:

Regeringen beslutar idag torsdag om utbetalning av ytterligare 30 miljoner för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder.

Regeringens förstärkta satsning på stöd till kommersiell service ska riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Detta för att möta den strukturomvandling inom drivmedelsförsäljningen som slår hårt mot människor i gles- och landsbygd."

Hellre kommunist än kapitalist eller fascist?

"Hellre kommunist än kapitalist eller fascist". Ett sådant uttalande såg jag efter en sorts test på webben där man kunde får reda på vilken ideologi man var anhängare. Vet att de som kommenterade sitt resultat (du är kommunist) på detta sätt är Socialdemokrat. Vad då säga om det uttalandet?

Det är absolut väl värt att uppmärksamma och reagerar på! Det rymmer nämligen motsägelser och direkt missuppfattningar vilka kan hör till dels 1) frågan om marknadsekonomi/planekonomi/blandekonomi, dels 2) frågan om totalitarism.


1. Ekonomi
Inom socialdemokratin finns det en sorts uppfattning (bland andra mytiska uppfattningar) att Sverige är ett land där blandekonomi rått och råder. Uppfattningen skulle mycket enkelt kunna beskrivas som att man tar en näve marknad och en näve planekonomi, slänger det i burk och ut kommer blandekonomi. Detta är rent nonsens. I Sverige råder marknadsekonomi om än mycket reglerad sådan. I en planekonomi råder ingen marknad där är allt bestämt och planerat uppifrån. Dessa två olika ekonomier är INTE två ytterligheter på en skala där blandekonomi är en sorts sedvanligt svensk 'lagom' gyllene medelväg. Marknadsekonomi och planekonomi är artskilda.

Det finns socialdemokrater som säger sig vara antikapitalistiska (ex deras ungdomsförbund). Det är väl detta som får dem att säga dylikt, att de hellre är kommunister än kapitalister. Detta innebär ju då att man hellre skulle se planekonomi varmed det sedan inte skulle finnas någon välfärd kvar att fördela. Det är ju trots allt för att vi har en marknad som välstånd skapas som staten kan konfiskera för sin fördelningspolitik.

De socialistiska statsprojekten torde ju nu ha bevisat planekonomins oduglighet. Idag är det ju bara att vänd blicken mot Venezuela för att se hur herr Hugo Chavez håller på att förstöra en hel nation. De länder som lyfts sig ur fattigdom och elände har gjort det för att de liberaliserats, inför mänskliga fri- och rättigheter, demokrat OCH fri handel. Fri handel är kapitalism. Ju snabbare och ju öppnare, destom snabbare har också omvandlingen skett.

Graden av "blandekonomi" i de västerländska länderna är ju också ganska talande. Hämtar detta ur ett tidigare inlägg, "Vilket system väljer du?" (Johan Norberg vare tack för faktan):

Vi har den mer 'liberala' gruppen, den anglosaxiska såsom ex USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Australien. Låt oss kalla den Grupp 1.
Vi har sedan den me 'sociala' gruppen, såsom Tyskland, Frankrike, Italien. Grupp 2.

Per-capita tillväxt sedan 1990:
Grupp A - 3%
Grupp B - ca 1,5%

Arbetslöshetsnivåer:
Grupp B - upp till 10%
Grupp A - ca 5%

Andelen långtidsarbetslösa är hos Grupp B tre gånger större än hos Grupp A.

Det finns alltså ett klart generellt samband - "Ju friare människor är, desto snabbare utvecklar de sitt land."

Förhållandet är också klart mellan liberalisering och tillväxt - de länder som liberaliseras blir snabbt rikare. Det omvända gäller således också - de länder som blivit rika och som börjat med fördelning har tappat sin utveckling detta är alltså länder som "underskattar det positiva resultatet av ekonomisk frihet."

Intressant är att de fattiga länder vilka accepterade och omfamnade kapitalismen har haft en snabbare och effektivare utveckling än vad västländerna någonsin kommit i närheten av när de lyfte sig ur armod och fattigdom. Således faller också kritiken att rika är/blivit rika på fattiga länders bekostnad. Denna kritik härstammar nu ur tanke på ett nollsummespel, en idé som således är befängt falsk.

Globaliseringen av kaptilismen ligger också bakom följande intressanta siffor:

Andel med säker vattentillgång i u-länder
1970	30 %	2004	80 %
Andel länder som är liberala demokratier
1976	26 %	2006	47 %
BNP per capita
1970	$3 740	2006	$7 280
Medellivslängd
1970	59 år	2006	68 år
Analfabetism
1970	37 %	2005	18 %
Extremt fattiga i u-länder
1981	52 %	2005	25 %
Dödsfall i krig per miljon människor
1970–79	1 178	1990–97	367

Rekommenderar starkt se Johan Norberg dokumentär om globaliseringen. Finns uppdelat i sex clip på YouTube, länkar till clipen finner du här. Det var Johan som fick upp ögonen på folk om vad globaliseringen faktiskt innebär, hans bok "Till världskapitalismens försvar" - vilken jag varmt rekommenderar, som handlar om just detta är, enligt Wikipedia, översatt till 28 språk! Du behöver inte köpa boken heller utan kan avnuta de gratis i Pdf.

Nå, jag rundar av här. Det är lätt att vara antikapitalist när man lever i ett land där man kan avnjuta kapitlismens frukter, skapade trots regleringar vilka INTE är någon sorts blandekomoni. De som lever i fattiga länder eller som lämnat kommunismens regimer har svårt att begripa hur man kan ha denna hållning hos oss. Jag begriper det inte heller. Det är inte heller inte folk på flykt från Florida till Kuba som drunknar i havet där emellan, det är inte heller döda europeer som sköljs upp på afrikanska stränder.

Jag låter Milton Fridman konstatera följande:

"Historien är helt klar; man har hittills inte upptäckt något alternativt sätt att förbättra livet för mängder av människor, som är bättre än den produktiva verksamhet som utlöstes av fri företagsamhet."

Nej, var hellre nöjd med att du är Socialdemokrat. Trots att den idén tillhör den marxistiska idétradtionen har socialdemokratin, om än motvilligt, som ideologi betraktat, "accepterat" marknadens förmåga att skapa välstånd, det är däri och endast däri det skapas. Socialdemokrati eller socialliberalism (som inte härstammar ur den marxistiska idétraditionen) står varandra nämligen nära. Påståndet att hellre vara kommunist än kapitalist faller nämligen på sin egen orimlighet.

Nästa orimlighet är sedan nästa del i inlägget - att hellre vara kommunist än fascist. Dessa tu är nämligen desamma, de äro båda uttryck för totlitarismen. Oavsett vilken färg du har på en Volvo, kommer det ändå alltid att vara en Volvo. Så är det för totatlitarismen.

2. Totalitarism
Kommunism. Fascism. Nazism. Radikal islamism. Alla totalitära läror och ideologier. Således är det rätt att skriva kommunism=fascism=nazism=radikal islamism.

Visst finns där så klart olikheter men dessa äro enbart att betrakta som ytfinnisch på ett ondskefullt inre där likheterna är allt för slående. Om detta har jag tidigare bloggat i en serie kallad "Terrorism och liberalism" : 1 - 2 - 3 - 4 - 5 - 6 - 7 - 8

Den största, och för oss i de fria demokratierna avgörande likheten är dessa rörelsers hat emot den liberala demokratins fri- och rättigheter och allt som därav följer. För att knyta an till punkten ovan - ekonomi - är det också så att världen över så går demokratiseringen hand i hand med kapitalismen. Det är inte konstigt. Frihandel förutsätter personlig frihet och eftersom inte personlig frihet har med totalitarism att göra så.... Läs gärna inlägget "Jaha, där ser man...." för konkreta fakta om vad som händer i världen där kapitalismen drar fram.

För att ta upp några intressant, och minst sagt iögonfallande likheter kan nämnas följande:

i) Dödskult, ”underkastelsens ideal, idealet om underkastelse under en auktoritet som den liberala civilisationen långsamt hade undergrävt och som de nya rörelserna ville återupprätta på nya grunder.” Grunder vari kontroll över sin egen död som fulländar upproret finns, "Mord som uppror, självmord som heder; mord och självmord som den mänskliga frihetens gemensamma symbol."
ii) Symboliken. Idealen uttrycktes genom ”samma uppsättning riter och symboler” i form ”folksamlingarna som skanderar i massor, den monumentala arkitekturen, tron på den personliga försakelsen, betoningen av den blinda tron på befängda doktriner.” Dessutom val av ”en egen enfärgad symbol som representation för auktoritetens enhet, röd, brun, svart” med naturligt medföljande uniform förstås.
iii) Urmyten. Gemensamt för dem alla är att de har ”en teori om historien och mänskligheten” att förklara ”rörelsens mål och handlingar” som, märkligt nog kan tyckas, är som tagen ur Bibeln och Johannes Uppenbarelse. Mer om detta i seriens andra inlägg.


Ytterligare slående för dessa rörelser är att 'ändamålen helgar medlen'. Våld är alltså accepterat. Och då makten är målet tvekar man inte använda det. DOCK, det som till början var tänkt som ett tillfälligt användande blir snart vardagen. Jag låter Herbert Tingsten säga följande:

”Det handlingssätt som ursprungligen uppfattas som tillfällig taktik bli vana och karaktär. Människor formas efter den. Ledstjärnorna slocknar; kvar står den absoluta makten hos ett fåtal, med dess förmåga att förstöra både styrande och styrda. Så har kommunismen blivit en fallen ängel bland de politiska riktningarna; åskådningen bär ännu spår av det himmelska ursprunget, men handlingen och sinnelaget präglas av mörker och reaktion.”

Men som sagt, oavsett etikett är detta ett av totalitarismens väsen.

Härmed är det ju uppenbart att även lögnen hör hemma hos totalitarismen. Citerar även här Tingsten (även citerat i mitt inlägg "Lögnens renässans. Och dess kontinuum?":

”Vår tid har bevittnat lögnens renässans. Man ljuger inte längre generat och i detalj, utan oblygt och en gros. De totalitära partierna har återupplivat den totala lögnen. Dess förutsättning är att valet mellan sanning och lögn träffas uteslutande med hänsyn till den politiska ändamålsenligheten. Om lögnen ter sig tjänligare, begagnar man den, om sanningen duger för det syfte som eftersträvas, får den träda till. Men då lögnen har en smidighet, mångsidighet och variation som sanningen saknar, är det givet att den senare måste få en jämförelsevis begränsad användning. Ljugandet blir icke blott en godtagen utan en normal metod för politiskt arbete.”

Läs gärna vidare i serien om fler likheter. Idén om 'Den sanna folkviljan', sådant som folket inte är medvetna om varför de måste styras/ledas, folkets nuvarande medvetande är enbart falskt. Där finns 'Antiintellektualism'. Att 'Terrorism och totalitarism' är samma sak.

Kommunism - Fascism - Nazism - Radikal islamism. Inget kärt barn men totalitarismen har många olika namn på dess fula trynen vilka måste slås till så snart det visas upp!

Är du anhängare av något av dessa eller ser någon som helst förståelse i eller för dem torde du vara vaksam på vad du ger dig i kast med. I samma stund du accepterar något som helst från dessa ondskefulla läror har du nämligen givit upp dig själv.

Frihet - Demokrati - Kapitalism
Individens frihet. Demokrati. Kapitalism. Dessa tre hänger samman, det är bara att inse och acceptera. Må du nu vara socialliberal, socialdemokrat eller liknande och önska ta av det välstånd som endast kapitalismen förmår skapa så får det ligga på ditt samvete. Men att säga sig hellre vara kommunist än kapitalist faller på sin egen orimlighet, då säger du hej då till demokratin, hej då till dina fri- och rättigheter och accepterar i samma stund exakt detsamma som du förfasar över hos fascismen.

Det är därför som rakade nynazister och kamoflerade anonym-vänsteranhängare är så illa ute båda två. De äro syskon i samma familj.

Jag tycker följande citat av Johan Norberg ur boken "När människan skapade världen" är ett lämpligt att avsluta med här:

"Om vår förfäder kunde se hur vi lever idag skulle de förundras. De skulle förvånas över att de flesta barn inte längre dog före föräldrarna. Och de hade inte trott sina ögon om de fick se vår läkarvård, våra mediciner och våra datorer. Men framför allt skulle de nog förundras över att det bekväma liv som de med blod, svett och tårar bidrog till att ge oss mottogs med sådan nonchalans och otacksamhet av generation som får njuta av det.

När jag växte upp ägnade jag inte vår civilisation ens en minut av tacksamhet. Men det borde jag ha gjort, för inget av det detta är skapat av naturen, det fanns inte från början. Manna regnar inte från himlen och skapandeprocessen fortsätter inte automatiskt. Allt finns här för att tidigare generationer har tänkt och kämpat, arbetat och skapat. De har kommit på lösningarna, odlat upp landet, rest husen, dragit rälsen, lagt vägarna och ledningarna, förädlat träet och malmen. Och de har gjort det i kamp mot bevakare och kontrollanter, mot fiender som sagt att det är girigt, brottsligt, farligt och övermodigt, och mot vänner som har avrått: det är ingen idé.

Välstånd är något helt nytt i vår värld, därför att friheten är ny. Under de tusen åren av fundamentalism, slaveri och feodalism fram till 1820 ökade genomsnittsmänniskans inkomster med bara 50%. Under de knappt 200 åren därefter har det ökat med 900%.

På ett ögonblick i historien har världen blivit som ny. Bakgrunden är upplysningsfilosofin och vetenskapen som började bryta igenom under 1600-talet. Upplysningens filosofi gjorde gällande att tillvaron var logisk och att människan är en förnuftsvarelse med möjlighet att skaffa information och sluta sig till vad hon kan och ska göra. Liberalismens politik blev den naturliga följden: att individen också borde ha rätt till att leva efter eget huvud så länge hon inte utövade tvång mot andra. Den gav i sin tur upphov till industrialismens ekonomi, där nya värden skapades på löpande band - bokstavligen - som gav människorna mat på bordet och tak över huvudet. Detta fortsätter idag med globaliseringen som knyter ihop världen med handel och kommunikation."

"Plötsligt blev framtidstron möjlig - hoppet om att kunna lämna en bättre värld i arv åt sina barn, något som inspirerade reformer som näringsfrihet, frihandel och skydd för äganderätten. De mest fantastiska resultatet av denna kapitalistiska revolution var den mentala revolution som bestod i att man bevisade att människor inte är varandras fiender. Den traditionella föreställningen var att människans egenintresse var farligt. Människan var ett bestialiskt djur, vars drifter ständigt måste hållas i schack av kyrka, artistokrati och stat. Liberalerna hävdade tvärtemot att människornas egenintresse kunde vara en positiv kraft. Nu gav samhällsutvecklingen dem rätt. När människor fick frihet kunde de förbättra världen. Girigheten hade väl alltid funnits där, och i ett kontrollsamhälle gjorde den att man tävlade om makten att få suga ut andra, men i ett liberalare samhälle tävlade man om att erbjuda det andra ville ha. Nu fanns inte längre välstånd genom att kungar och riddare tävlade om att stjäla folkets bröd och kött, utan genom att bagare och slaktare tävlade om att ge folket bröd och kött till så god kvalitet och så bra priser som möjligt."