Vad sägs då? Jo, att "FN saknar stöd för påståenden om brott i Gaza". Magnus säger att "FN skjuter skarpt och snett".
FiM: "FN:s oavlönade rapportör för de palestinska områdena, Richard Falk, presenterade häromdagen sin rapport om kriget mot Hamas. Richard Falk - en entusiatisk beundrare av Ayatollah Khomeini - skapade rubriker så sent som i mars 2008 efter att ha antytt att 11-septemberattackerna mot USA kunde ha varit ett insiderjobb.
Han skriver i sin rapport att hela Operation Gjutet Bly mot Hamas var olaglig och att Israel begått krigsförbrytelser. Falk har aldrig satt sin fot i Gaza sedan kriget upphörde.
Forskaren Magnus Norell vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) har gått igenom hans rapport och konstaterar att anklagelserna gjorts “utan några handfasta bevis”Dick Erixon kommenterar: "Det är glädjande att en svensk säkerhetspolitisk expert som Magnus Norell har granskat rapporten om Gazakriget beställd av FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter". Inte minst med tanke på att "Av de 47 medlemmar som sitter i FN:s MR-råd är endast 17 demokratier i någon mening. Det är alltså en lekstuga för diktaturer, vilket visas av att 19 av 20 sessioner de senaste åren handlat om ensidig kritik av Israel, och ingen kritik mot Kina, Kuba, Saudiarabien, Iran, Zimbabwe, Ryssland eller andra länder."
Magnus Norell:
Anklagelserna berör fyra områden:
1. "Hela operationen ”Gjutet Bly” var olaglig."
2. "Israel är skyldig till en rad brott mot de mänskliga rättigheterna därför att landet fortfarande ockuperar de palestinska områdena, inklusive Gaza."
3. "Det israeliska användandet av våld och de vapen och den taktik man använde sig av under operationen utgjorde brott mot internationell rätt."
4. "Israel tillät inte civilbefolkningen att fly undan striderna."
Punkt 1: Magnus är noga med att påpeka, vilket jag tycker är viktigt, att hans genomgång inte säger någonting om huruvida brott begåtts av israeliska styrkor eller ej, "Så kan mycket väl ha varit fallet, men det får vi inte veta med hjälp av denna rapport." Magnus visar på att rapporten i sig då omöjliggör att bevisa detta då "rapporten börjar med att slå fast att hela operationen Gjutet Bly var olaglig. Denna slutsats dras med hänvisning till att i ett läge där det är omöjligt att skilja mellan legitima militära mål och en omgivande civil befolkning får inte en militär operation äga rum. Faran för att skada eller döda icke-kombattanter är för stor. Eftersom Falk drar slutsatsen att så var fallet är hela operationen olaglig. Det är ett briljant argument eftersom det redan från början sätter Israel på de anklagades bänk. Det gör också att det egentligen inte behövs några speciella bevis för enskilda brott, eftersom hela operationen – och därmed också allt det som skedde under operationen – var olagligt."
Magnus menar att "Det går självklart att göra, i krigstid normala, distinktioner mellan militära och civila mål och så skedde också under operation Gjutet Bly. Syftet för professor Falk är dock inte att gå in på detaljer. Tvärtom gäller det för rapportören att från början slå fast att hela operationen var olaglig och brottslig.
Därmed försvinner ju också behov av att leda i bevis verkliga brott som kan ha begåtts. Vad som också inträder är att det i praktiken blir omöjligt för Israel att försvara sig militärt mot attacker från Gaza. För gör man det bryter man ju mot krigslagarna, i alla fall enligt professor Falk"
Punkt 2: Magnus konstaterar. "Israel evakuerade alla sina bosättningar och militära installationer i Gaza under några dagar i augusti 2005. Efter detta hävdar Israel att de inte längre ockuperar Gaza och därmed inte heller har ansvar för vad som sker där. Ett rimligt argument kan tyckas eftersom varken israeliska trupper eller någon civilbefolkning finns kvar.
Så hur kan då Israel fortfarande betraktas som ockupant?" Magnus konstaterar att inga källor för denna ofta uttalde ockupation finns. Den blockad som det talas om "har varit i kraft sedan Hamas tog över kontrollen av Gaza i ett kort men blodigt krig i juni 2007" men är dock "internationellt svar på Hamas övertagande och inte en enskild israelisk åtgärd. Det var också en markering mot Hamas som ju av både FN och EU klassas som en terroristorganisation."Punkt 3: Alltså "anklagelsen om att Israels användande av militärt våld, liksom den taktik och de vapen man använde, utgjorde brott mot internationell rätt. Argumentet baseras på att hela operationen var olaglig och att därmed i princip allt som skedde under operationen också bröt mot internationell rätt och krigslagarna." Magnus säger dock att "Detta förhållningssätt blir problematiskt eftersom det inte alls tar hänsyn till skälen för den israeliska operationen" varmed också den allmänt accepeterade utgångspunkten blir allt för tydlig, nämligen "att allt israeliskt agerande är olagligt redan från början" varmed det således inte betyder så mycket "vad som låg bakom." Magnus säger sedan att "Vän av ordning kanske invänder att Hamas raketattacker mycket väl kan vara skäl för självförsvarsprincipen, i synnerhet som dessa beskjutningar tog fart först efter det att Israel lämnat Gaza och det således inte fanns något skäl för Hamas att fortsätta sitt motstånd mot ockupationen." Detta är dock en fråga herr Falk undviker, naturligvis. Läs mer i Magnus artikel om de cirkelresonemang Falk ger sig in i på.
Punkt 4: Avser då "Anklagelsen om att Israel medvetet hindrade den palestinska civilbefolkningen från att kunna fly undan striderna. Denna punkt har visst fog för sig. Gaza är trångbott och var satt under blockad vid tiden för stridernas utbrott. Den del av Gaza som främst blev utsatt, den norra tredjedelen, skars mer eller mindre av från resten av Gazaremsan mot slutet av operationen. Professor Falk anklagar här Israel för att medvetet hindrat flyktingar från att fly undan striderna." Magnus konstaterar dock även här att Falk utelämnat en mängd nyanserade fakta.
"För det första varnade den israeliska militären civilbefolkningen via radio, telefon, flygblad och högtalare. För det andra tillät man visst civila att fly undan striderna söderut. Inget av detta är ämnat att på något sätt förringa de påfrestningar och våld som befolkningen utan tvekan utsattes för under striderna. Inte heller undantar det Israel från ansvar för eventuella brott och övergrepp under operationen. Tvärtom, under mars månad, ungefär samtidigt som professor Falks rapport blev offentliggjord, kom det fram uppgifter i Israel om att soldater visst begått övergrepp och att det fanns exempel som tydde på att brott mot krigslagarna och internationell rätt begåtts. Flera av dessa fall har blivit föremål för utredningar och det återstår att se huruvida dessa kommer att leda vidare till åtal" Om dessa brott vilka utreds har jag skrivit om i tidigare inlägg.
Summa summarum kan konstateras att Magnus anser rapporten vara såväl bristfällig som felaktig. Magnus säger att "rapporten fylld med antaganden och uttryck av typen ”troligen”, ”det får anses klart att”, ”utan tvekan”, allt utan några handfasta bevis" vilket då, tragiskt nog, missfrämjar "detta viktiga och så misskötta ämne". Detta är något som FN själv "bidrar till genom den nuvarande inriktningen i Rådet."
Följden blir att man får "svårt att frigöra sig från misstanken om att alla antaganden och slutsatser som kommer fram i rapporten redan fanns där". Sedan riskerar rapporten att bli "ännu ett vapen för det redan så anti-israeliska FN och i synnerhet dess Råd för Mänskliga Rättigheter att använda för att isolera Israel ännu mer." Dessutom kommer det "utan tvekan att göra vettiga undersökningar ännu svårare".
Magnus konstaterar också att "med sådana vänner behöver palestinierna egentligen inga fiender. "
