Visar inlägg med etikett Mediavänstern. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mediavänstern. Visa alla inlägg

tisdag 19 januari 2010

"Sjuk" kampanjjournalistik

Kan ju inte annat än instämma med Munkhmmar:

Två talande rubriker. I Aftonbladet står just nu på nätet:

Sjuka ska bli friska - med de rödgröna

...och så här är det att vara sjuk - med Alliansen

Kampanjjournalistik onekligen. Som har glömt att det var med de rödgröna som människor förvarades i systemen och att Alliansens reformer syftar till att få sjuka att bli friska och återgå till arbete.

torsdag 17 september 2009

AB, SD, organ, främlingar, friheter och pressetik

Nu skall tydligen AB, med Jan Helin i spetsen, vägra SD att annonsera i blaskan. Man må nu tycka vad man vill om SD - och det med all rätta - men detta är ju djupt tvivelaktigt. Kan inte annat än hålla med i HAX ord:

"Det är ett dåligt beslut. Sverigedemokraterna skall bemötas i en fri och öppen debatt, inte censureras. Dessutom ger Aftonbladets beslut (sd) en oförtjänt martyrstämpel.

Inför ett riksdagsval bör man behandla alla partier lika. I en demokrati är det medborgarna som skall bestämma vilka som skall styra landet, inte tidningarna.

Aftonbladet får väl göra med (sd) som med alla andra partier som tidningen anser inte följer den rätta läran – sabla ner dem på ledarplats och i krönikor. Det är i vart fall en del av den fria debatten.

Det är ju fan att man alltid skall behöva försvara (sd) mot folk som borde veta bättre än att försöka inskränka deras yttrandefrihet."


Ur artikeln i AB:

"Som ansvariga utgivare av Aftonbladet deklarerar vi i dag vår hållning till det faktum att Sverige har fått ett populistiskt, främlingsfientligt parti med möjligheter att komma in i riksdagen.

Vi kommer att hantera Sverige-demokraterna så här:

  • Vi kommer inte att publicera annonser från Sverigedemokraterna.

  • Vi kommer att publicera debatt­artiklar från Sverigedemokraterna efter normal redaktionell prövning. Innehåller texten nya uppgifter, nya argument, nya frågor? Håller sig texten inom pressetiska och juridiska ramar?

  • Vi kommer att upplåta plats för redaktionell granskning av Sverige-demokraterna.

Varför denna deklaration av publicistisk hållning till just Sverigedemokraterna? Vi tror att det är behövligt av flera skäl.

Det som är på väg att hända i Sverige har redan hänt i de flesta europeiska länder. En populistisk, främlingsfientlig rörelse får grepp om det offentliga samtalet och i förlängningen politiken. Vi vill inte som publicister stå hållnings­lösa och aningslösa inför den utvecklingen."


Främlingsfientligt och pressetik. Detta är alltså ord nämnda blaska begagnar som publicerat antisemitisk smörja i.o.m. publiceringen av de påstådda judiska organstölderna! Nån som får ihop det här?

Och vad gäller yttrandefriheten, HAX säger "Det är ju fan att man alltid skall behöva försvara (sd) mot folk som borde veta bättre än att försöka inskränka deras yttrandefrihet." Låt SD yttra sig, nog fan är folk smarta nog att själva avgöra deras orimlighet. Detta är att spela dem in händerna.

Märkligt inte låta SD yttra sig (oavsett antalet nassar som finns på deras listor eller ej) när man själv då som sagt ederar smörja som är ett eko från en svunnen tid av nazismens härjningar.

tisdag 25 augusti 2009

JP och AB. Stereotyper och konspirationer.

Inom arkeologin finns följande uttryck: "Lack of evidence is not evidence of lack". Detta utgår ju ifrån att man letar efter något konkret, arkeologi letar inte teorier men utifrån det man finner bygger man upp teorier. Utan konkreta fynd kan man bara vilt gissa.

Om vi nu går till konspirationer - konspirationsteorier - är de inte beroende av bevis. Finns det någon liten indicie som antyder något är det för konspiration ett överväldigande bevis, saknas det bevis är det i sig ett bevis för konspirationen då konspirationen just går ut på undanhållandet av bevis, att dölja hemligheten.

Juden är nog den mest stämplade. Tänker inte minst på "Zion vises protokoll" men också att judar är involverad i att offra människor samt att de dricker blod.

Så, låt mig gå till en artikel i JP - Jerusalem Post - anno 24 augusti 2009, i vilken intervjuats dem som en viss herr Donald Boström utgått ifrån angående den individ - Bilal Ahmed Ghanem - vars organ avlägsnats för försäljning.

De intervjuade är: "The family and relatives of Bilal Ahmed Ghanem",
och "the Palestinian at the center of the organ-theft story in the Swedish tabloid Aftonbladet, said on Monday that they didn't know if the accusations were true or not."

Ghanems yngre broder säger att "
he could not confirm the allegations made by the Swedish newspaper that his brother's organs had been stolen. "I don't know if this is true," he said. "We don't have any evidence to support this.""

Ibrahim, en släkting till Ghanem säger "the family never told the Swedish photographer that Israel had stolen organs from the dead man's body."

Vad om modern då, jo hon "denied that she had told any foreign journalist that her son's organs had been stolen." men att hon NU "does not rule out the possibility that Israel was harvesting organs of Palestinians." Bra va?!

Måhända denna nu uppstådda misstanke har att göra med de spår på kroppen de såg, stygn efter ingrepp - obduktion? Ja, Ghanems två kusiner och brodern påstår nämligen att "they saw the body said the young man's teeth were missing. They also said they saw stitches that ran from the chest down to the bottom of the stomach." och att "
"Obviously, they performed some kind of an autopsy on the body," the brother said. "When the army handed us the body, we were ordered to bury him quickly and in the middle of the night."

Donald då? Hans närvaro? Ja, den yngre brodern och byborna "
recall that a Swedish photographer was in the village during the funeral and that he managed to take a number of pictures of the body before the funeral. "That was the only time we saw this photographer," he recounted."

Släkten Ibrahim säger att ""Maybe the journalist reached that conclusion on the basis of the stitches he saw on the body," he said. "But as far as the family is concerned, we don't know if organs were removed from the body because we never performed our own autopsy. All we know is that Bilal's teeth were missing."

"Det här" tänkte Donald "känner jag igen...." Tankarna for vidare. "Om tänderna saknas och grabben har alla dessa stygn så...." Då stod det med ens klart för honom, "så har judarna så klart också stulit organ!"

Florerande rykten har nu förekommit en tid, "
"rumors" about Israel killing Palestinians to steal their organs have been circulating for a long time." Rykten som jag är övertygad om har sin grund i den utbredda förekommande antisemtism i regionen/arabländerna. Det är bara att se de clip som finns nätet, som klart visar en medvetet spridande av antisemitiska stereotyper som sänds i TV.

Donald vare tack så säger brodern att "
"But in light of the investigative report in the Swedish newspaper, we are demanding an international commission of inquiry into the case."

Donald och Aftonblade vare tack har ännu ett vedträ slängts på judehatsbrasan. För som det är, är jag rädd, kommer en dylik undersöknings resultat - "lack of evidence" - inte vara annat än just bevis för de eviga konspirationerna om den ondskefulla lismande juden.

Förresten är det dumt av mig citera ur JP - Jerusalem Post - det är ju garanterat med i världskonspirationen och artikeln är nog bara ett försök att just dölja sanningen.

Vad säga om mig då? Ja, jag är en vän av det judiska folket och brinner för statens Israels rätt att existera. Detta är dock säkert bara ett sätt att dra uppmärksamheten "from the big picture" - judarnas strävan efter världsdominans. Kanske de redan dominerar världen? Det tänker jag inte avslöja....

torsdag 2 april 2009

Åsså lite Wanja också....

...när ändå fick lite tid över att blogga.

Wanja ja.... stackarn som inte minns eller som blivit lurad vad gäller bonusbeslut.... Sorgligt kapitel i sosseriets historia detta. Nu verkar hon vara insmetad i att tysta ner Aftonbladet också.

Citerar inte. Länkar bara till några inlägg.

Läs Johan Hedin.
Läs Svansbo.
Läs Johan Eriksson.

torsdag 26 mars 2009

På Sveriges Terrorvision ikväll

Gudmundson tipsar om programmet Existens på Sveriges Television, som det ju egentligen heter, ikväll 20:30. Kan själv inte se det, får bli reprisen lördag eller söndag.

Gudmunsson:

"Tv-tips: Existens radikaliserat

Ikväll är det säsongspremiär för SVTs livsåskådningsprogram Existens. Det första avsnittet för i år gästas av Mohamed Omar, som allt mer börjar anta karaktären av svensk islams motsvarighet till Jonas De Geer. Även De Geer var uppburen en gång, för att sedan vandra rakt ner i det brunaste av träsk. En del upptäckte i tid vartåt det barkade, andra som försvarade honom skäms idag för att de givit honom utrymme och därmed hjälpt till att lansera en svensk extremiströrelses intellektuella alibi.

Omar och De Geer är vänner. Det borde vara en varningsklocka. Men det, eller att Omar öppet stödjer en antisemitisk terroristorganisation som Hamas, och dessutom gör det med en direkt demokratifientlig argumentation, hindrar inte Existensredaktionen. Ideologin har ju religiös täckmantel.

Kanske kan man rent av hävda att radikaliseringen är Israels fel? Det gör i alla fall Omar. Ur Existens programpresentation:

Kriget i Gaza påverkar inte bara israeler och palestinier i Mellanöstern, utan även de som bor på andra håll i världen. I Sverige har Mohamed Omar tidigare representerat en mer moderat form av islam men sympatiserar i dag helt med Hamas.

I bakhuvudet, när man ser programmet, bör man ha Existens mejlformuleringar när de letade judar som genomgått liknande radikaliseringsprocess som Omar:

Our focus will be Islam, but we intend to discuss growing radicalism and
intolerance among the Jewish population as well. Here in Sweden, we see
moderate movements in this direction.

Törs man gissa att ingen hittades?"

onsdag 25 mars 2009

Israel och propaganda

Några rader ur inlägg av Ilya Meyer:

"En erkänd anti-israelisk brittisk tidning, The Guardian, publicerar obekräftade rapporter som senare visar sig vara ogrundade, om att israeliska soldater systematiskt begick krigsbrott. Tidningen grundar sig på två incidenter som ingen tycks ha bevittnat men där alla tillfrågade hänvisar till ytterligare källor som inte var närvarande i Gazaremsan.

Men strunt
samma – effekten har uppnåtts: ingen talar idag om något annat än just dessa händelser vilka aldrig ägde rum. Att de inte ägde rum är mindre väsentligt. Lika framgångsrika propagandainsatser har gjorts flera gånger tidigare under arabiska attacker mot världens enda judiska stat. Propagandainsatserna sker inte med benäget bistånd av internationella medier utan organiseras och genomförs av internationella medier.

Vem minns
inte raden av döda kroppa i den libanesiska staden Qana efter en ”israelisk flygattack” – när plötsligt flera av ”de döda” började röra på sig för de tyckte att de hörde regissören säga ”bryt”.

Eller de
palestinska ambulanser där israeliska raketer hade slitit hål i taken men där hålens perfekt runda form (med symmetriskt placerade små skruvhål runt om) talade om att här i fordonens tak satt en taklucka och att dessa ambulanser helt enkelt var skrotade och hade hämtats från skroten för att strategiskt placeras för att fotograferas av Reuters, The Guardian, BBC, CNN, TT och alla de övriga stridande parterna i kriget mot Israel.

Se
bilderna här för att förstå hur mediernas propaganda utelämnar både text och bilder för att understryka en förutbestämd politisk åsikt.

Eller
”Massakern i Jenin” där 5000 arabiska civila uppgavs har massakrerats av Israel. Det revideras senare till 500, senare till ett par hundra. Men facit är 54 döda araber, fler än 40 med vapen i händerna. De civila som dog i samma aktion dödades av de försåtsminor som Fatah lade ut i vanliga bostadshus utan att tala om detta för de som bodde i husen.

Terroristernas
vapendragare i mediernas högborgar runt om i världen gör sina anfall på ett metodiskt, välplanerat sätt. Om det är något de har lärt sig under åren så är det att när skadan väl är skedd, är den nästan omöjlig att bota, vilket också är meningen. Genom historien har judarna ofta anklagats för hemskheter som ett sätt att piska upp stämningen mot dem. Nu har samma andas människor upptäckt att man kan göra likadant fast på en mycket större skala mot judarnas land och nation och etnicitet och religion genom att attackera staten Israel."

Uppföljning 2: Hata muslimer nya folksporten

Så har även Gudmundson uttalat sig om Anders Malm. Inlägget är så bra att jag citerar det i sin helhet:
"Viktiga frågor får inga svar utan debatt

I dag anmäler jag Andreas Malms tjocka bok Hatet mot muslimer på SvD:s ledarsida, och konstaterar att den undviker de svåra frågorna om hur islam påverkar samhället, i ivern att islamofob-stämpla all debatt. Synd på annars angelägna frågeställningar.


Mer än en fjärdedel av Danmarks muslimska invandrare vill förbjuda homosexuella att utöva sin sexualitet. Det påstods förra veckan i en opinionsundersökning utförd av Danmarks statistik och tankesmedjan Cepos. Av de svarande med härstamning från muslimska länder var det 28 procent, att jämföra med 3 procent i den danska gruppen, som ville lagstifta mot homosexualitet. Vidare svarade 50 procent av den muslimska gruppen att lagen bör förbjuda böcker som ”angriper religion”.

Ger opinionsmätningen viktig kunskap? Hjälper den medborgare och politiker att fatta informerade beslut? Eller underblåser den bara en påstådd konflikt mellan ”muslimer” och ”danskar”?

Andreas Malms nya bok Hatet mot muslimer (Atlas) diskuterar huruvida det offentliga samtalet idag är genomsyrat av islamofobi. Den dryga 700 sidor tjocka debattskriften har tre avdelningar. I den första avhandlas föreställningen om Eurabia . Det vill säga konspirationsteorin om att Europa medvetet koloniseras av muslimer. I den andra delen beskrivs hur invandringsfientliga partier exploaterar konceptet Eurabia. Och det med framgång då stora delar av den övriga offentligheten redan diskuterar muslimer i termer av problem. Det tredje avsnittet jämför islamofobin med den antisemitism som ledde till Förintelsen, och varnar för att förutsättningarna nu finns för nya folkmord – på muslimer.

Ärendet är angeläget; det är viktigt att hålla rent från rasism. Tyvärr är boken ingen vidare vettig utgångspunkt för debatt om saken. Det angelägna skyms av en rad problem med såväl argumentation som avsändare.

Cepos opinionsundersökningar är naturligtvis mer nyanserade än jag beskrev dem på det korta utrymmet. Läs hela: Muslimske indvandrere og efterkommeres holdning til frihedsrettigheder, och Indvandrere og efterkommere fra muslimske lande er glade for Danmark. Karl Rydå har förresten beskrivit Andreas Malms tankefel träffande:
Malms medvetna tankefel (man anar en vilja att svärta ner politiska motståndare som ibland är viktigare än motståndet mot islamofobi) är att behandla antisemitism och islamofobi som ett nollsummespel: ger man det ena fenomenet mycket uppmärksamhet skulle det betyda att man automatiskt ser mellan fingrarna på det andra."

Citerar vidare ur Gudmundsons artikel i SvD:
"Direkt anstötliga är parallellerna mellan Europas historia av judeförföljelser och dagens islamistdebatt. Att Malm själv uttryckt stöd för islamistiska och antisemitiska rörelser som Hizbollah och Hamas förstärker det unkna intrycket."

Tackar Gudmundson och Rydå för detta.

tisdag 24 mars 2009

Uppföljning: Hata muslimer nya folksporten

I mitt tidigare inlägg - genmäle mot Anders Malms artikel - där jag väntade på andras reaktioner mot herr Malm vill jag nu så återge Johan Norbergs reaktion:

"11:08 - CHARLATANEN ANDREAS MALM:

Charlatanen Andreas Malm är i farten igen. Nu med en 747 sidor lång, ilsken, förvirrad och osaklig bok om islamofobi. Han inleder med att förklara varför han havererar så här:


"I tre artiklar på Dagens Nyheters kultursidor i februari 2008 försökte jag förklara varför [islamofobin är farlig]. Ingenting jag någonsin skrivit har väckt sådan storm. Bara i DN publicerades 17 inlägg, bloggosfären stod under vattten, svallvågor slog in i radio, teve och landsortspress och med flera hedervärda undantag löd den vanligaste reaktionen: islamofobin existerar inte. Hatet mot muslimer är ett icke-fenomen. Den kritik muslimerna utsätts för är fullt legitim.


Det avgjorde saken.


Jag ville inte skriva den här boken. Jag var tvungen."


Och den beskrivningen är en regelrätt lögn. Anledningen till att Malms artiklar väckte en sådan storm var inte att han skrev om islamofobi, utan att han ljög om vilka som företrädde den och vad de hade sagt (bl a jag), därför att han inte framför allt hatar islamofobi - han hatar liberaler och gör allt för att kleta ned oss med associationer som inte har med oss att göra.


Bloggare och gammelmedia, journalister och läsare från vänster till höger beslog Malm med lögn efter lögn - inte missförstånd, inte ens illvilliga tolkningar, utan nakna, medvetna lögner. Det är klart att han vill glömma det. Han fick stöd från en enda person, DN Kulturs chef Maria Schottenius vars försvar var att det förmodligen inte finns kategorier som "sant" och "falskt".


Det är detta som gör Malms försök till comeback så patetisk. Även om han skulle råka hitta någon liten poäng på de 747 sidorna är han en så genomusel företrädare för anti-rasism, därför att han inte har någon som helst trovärdighet, hans debatteknik är att larma och göra sig till, ljuga och hitta på. En sådan bok är en glad överraskning för de som hatar muslimer."


Ja, det var det. Tack Johan.


Till sist en fundering....


Kanske Anders Malm sedan också kan få Jan "jävla papegoja" Myrdals Leninpris? Ett pris som "tilldelas"olydiga samhällsdebattörer" som verkar i Jan Myrdals samhällskritiska och upproriska tradition". Ja, det måste ju vara ett synnerligen eftertraktat, eftersträvansvärt och värdefullt pris skapat av herr Papegojas egen förmåga till olydighet och tillika dumhet om man betänker herr Papegojas försvar diverse totatlitära regimer samt förnekande av diverse folkmord där även ett, om än inte en direkt förnekelse så åtminstone ifrågasättande av förintelsen - världens mest väldokumenterade mord.


Detta pris har ju nu alltså nu redan förärats Mattias Gardell för att han "på ett ovanligt och modigt sätt tagit brett intellektuellt ansvar långt utanför de akademiska sammanhang där han har sin utkomst". Han har skrivit böcker som "Bin Ladin i våra hjärtan" och "Tortyrens återkomst", men även engagerat sig i solidaritetsmanifestationer som Ships to Gaza." Herr Malm torde ju ligga bra till för nominering åtminstone. (Citat hämtat från Bohuslänningen.)


Kanske även Lotta Gröning är med som prisutdelare? Läs Ingerö. Läs Svansbo. Svansbo: "Läs mer om vad Lenin gjorde med uppstudsiga författare här."

torsdag 19 mars 2009

Ändå så forsätter man....

....att orera osakligheter i politisernadets anda. Faktabaserad eller juridisk grund är i denna politiserande anda urholkad och satt ur spel. Amnesty "bekräftar" nu i artikel i DN Israels krigsbrott som vi redan sett (ja, inte Per Gahrton med extremistiska vänstervänner och dess allierade förstås) knappt ens är en sanning med modifikation.

DN: "-Fördelen med att vi kom in tidigt var att vi kunde se saker innan uppröjningen kunde komma igång. Fosforgranaterna i bostäder, skolor och sjukhus brann fortfarande. Bitar av granathylsor, döda kroppar hade ännu inte förts bort, säger Dooley till TT."


Jämför med vad som står i
Jerusalem Post: "THE GAZA I saw was societally intact. There were no homeless, walking wounded, hungry or underdressed people. The streets were busy, shops were hung with embroidered dresses and gigantic cooking pots, the markets were full of fresh meat and beautiful produce - the red radishes were bigger than grapefruits. Mothers accompanied by a 13-year-old boy told me they were bored of leaving home to sit on rubble all day to tell the press how they'd survived. Women graduates I met in Shijaya spoke of education as power as old men watched over them."

Amnestys utredare "Dooley understryker att Amnesty hittat krigsbrott både i Gaza och i södra Israel som besköts med palestinska raketer." Det var ju ett intressant uttalande.

Dock så blir det så att deras "utredning visar klart att Israel begick krigsbrott. Men det viktiga är vad som händer med den kunskapen, säger Dooley." och att Israel bör sättas dit, vilket nu inte Amnesty kan göra eftersom "Ickestatliga organisationer som Amnesty har varken resurserna eller den formella kompetensen att göra den genomgripande utredning som behövs för att leda till åtal. Det är egentligen bara FN som kan göra det."


Intressant hur man här lyckas att ifrågasätta sin egen utredning och organisationens på förhanda bestämda åsikt. Man har ju bevisat en sak men man har inte kompetens eller resurser att genomför en genomgripande utredning som behövs för att leda till det åtal som man redan ser det finns bevis för vilket man egentligen inte kunde påvisa då man egentligen inte har resurser och kompetens att säga det.....


Intressant också att om krigsbrott föreligger för motparten - vad göra med det då? Intet.


Så är det med tal om krigsbrott, mänskliga rättigheter och Folkrätt. Folkrätt är ett tänjbart begrepp - mer politik än juridik har jag fattat. Alla tolkar som man vill, internationell politik är som vore det anarki. Vissa tycks tolka saker som att har det inte godkänts av FN:s säkerhetsråd är det inte i enlighet med folkrätten. Mer politik än juridik således.


Dooley fortsätter således med att säga "Att skjuta på civila är ett krigsbrott oavsett om det handlar om palestinier eller israeler" men fortsätter sedan med att lista "de punkter som särskilt utmärkte Israels krig mot Gaza:

* Det massiva våldet.
* Skyddslösheten. Inte ens skolor, sjukhus eller utländska biståndsorgans byggnader var säkra. Det fanns ingenstans att fly.
* Israels målinriktade försök att förstöra civil infrastruktur. Vägmaskiner och stridsvagnar användes för att förstöra vägar samt el- och telefonledningar.
* Vapen som inte är förbjudna i militära sammanhang användes i stor skala mot civila mål, exempelvis fosforbomber och flechettammunition."


Här är då återigen Hamas bild av verkligheten. Skolan han har i åtanke träffades aldrig. Målet var inte att slå ut infrastruktur - målet var att komma åt Hamas beskjutningar. Hamas själva har dock klarat av beskuta infrastruktur genom att beskjuta det elverk i Israel som levererar merparten av Gazas el! Det fanns ingenstans att fly? Hamas sköt/skjuter sina raketer från bostadområden och använde civila som mänskliga sköldar..... nej, det fanns sannerligen ingenstans att fly.


Civila sköldar ÄR brott mot krigets lagar.

Beskjutning från bostadsområden strider mot Genèvekonventionen (4:e konven., art. 28) då militära mål inte upphör att vara legitima bara för att de placeras i civila områden. Det är de som placerat de militära installationerna där som bär ansvaret för de civila.


Vad gäller det massiva våldet antar jag att Dooley avser talet om det oproportionella våldet.


Talet. Talen. Siffrorna får tala för sig själva.


Pal vs Isr: 2.290 dagars dagligt raketanfall. 1.177 dödade. Samtliga civila.
Isr vs Pal: 21 dagar i Gaza. 21 dagar. 1200 palestinier döda. Högst 400 civila dödade. Resten var beväpnade. Majoriteten civila dödade på grund mänsklig-sköld-taktik samt att raketramper de facto installerats i bostadområden.


Mer om sifferexcercis i föregående inlägg.


I skrivande stund ser jag ett nytt inlägg av Dick Erixon som passar väl in här att hänvisa till. Dicks inlägg "Gaza - en medvetet skapad misär av arabländer" kommer av en artikel i Wall Street Journal av "Författaren Nonie Darwish som vuxit upp i Gaza och Egypten".


Nonie säger bland annat "Det har varit mycket smärtsamt för mig att under de senaste åren se den försämrade humanitära situationen i den smala remsan där jag levde som barn på 1950-talet." Hon säger vidare att "Medierna tillskriver Gazas förfall enbart på Israels militära och ekonomiska aktioner mot Hamas. Men en så närsynt analys ignorerar problemens rötter: 60 år av arabisk politik för att cementera det palestinska folkets status som statslösa flyktingar i syfte att använda deras lidande som vapen mot Israel." (Dicks översättning)

UPPDATERING: Artikeln finns översatt i sin helhet hos Svensk-Israelinformation.


Jag låter Dicks ord få avsluta detta inlägg som blev lite längre än jag tänkt:

"Ja, svensk opinion har fallit för detta grymt hänsynslösa PR-trick från arabisk sida. I samband med Israels bildande förtrevs fler judar från olika arabländer än antalet palestinier som flydde från israelisk mark. Skillnaden är att de fördrivna judarna etablerade sig i det nya hemlandet Israel, medan palestinierna inte fått bli medborgare i länder de flytt till. Gaza var i 20 år efter 1948 inte ockuperat av Israel, men palestinierna fortsatte ändå betraktas som flyktingar.


När ska vi i svensk debatt se Mellanöstern med öppna ögon istället för genom propagandans?"

fredag 13 mars 2009

Är vi redo kasta demokratin på tippen?

Tuff fråga va? Oberättigad? Tänk själva.

Jag tror nu inte att demokratin kommer att hamna på tippen även om det finns mycket skit sker och har skett i landet. Det finns ljus i dunklet.


I Europa har dragit och drar en våg av antisemtism fram, tillsammans med denna - och med stor sannolikhet framdriven, påmanad och önskad av - extremistiska rörelser med allehanda namn. Må det sedan vara vänster- eller högerextremister eller radikala islamister. Samma skit är det. De förenas alla under totalitarismens namn och därmed är det per definition och per automatik antidemokratiska. Nu senast lyckades man stoppa planerat
terrordåd, mot bland annat IKEA, i Amsterdam.

Sverige hör till Europa och har fått sin beskärda dela av denna förbannade bedrövelse. Bränder i Södertälje, upplopp och bojkotter i Malmö och jag vill även räkna in kravallerna i Göteborg här.


Detta är en sak, dessa galenpannors våld och galenskaper. Värre är de som tiga still och inte reagera. Värst är dock de som löper med, de som döljer sanningen, de direkt eller indirekt som stöder detta eller de som försöker att förstå. Vad finns det att förstå?! Intet.


Att dölja
. Dick Erixon skrev att "Inga svenska nyhetsmedier skrev om att helgens demonstration mot Davis Cup-matchen innehåll öppet antisemitiska slagord", och att det endast togs upp av "Per Gudmundson på Svenska Dagbladet, samt NWT:s ledare" om vad för "budskap demonstranterna faktiskt framförde". (SvD, NWT) Ingerö nämner att utländsk media öppnar ögonen på händelserna i Malmö: "av någon anledning får jag en annan känsla när jag läser om dem i utländsk press. Vansinnet blir så oerhört mycket tydligare när det inte maskeras bakom de svenska mediernas ursäktande språkbruk". Se även inlägg i Uppsala Nya Tidning som ifrågasätter, "Varför teg så många av dem som borde ha talat?".


Att dölja genom att tiga är en sak, man kan även blunda eller ljuga, vare sig det är för sig själv och/eller andra. En som inte vill, eller kan, se skogen för träd är Peter Kadhammar, han ser demonstrationen i Malmö som något fantastastisk, att "Ibland är Sverig ett fantastiskt civiliserat land". Va?! Ja, ni hör. Artikeln i Aftonbladet fick i alla fall mig att tappa hakan. Ron Tannenbaum kommenterar hos FiM: "Hej Peter. Nej, Sverige är inte alls så civiliserat eller underbart som du beskriver. Det är faktiskt bland de svåraste ställena på jorden att vara jude eller israel, och det är precis vad jag är - israel och jude. Vad är det som är så underbart med ett land där man måste dölja sitt israeliska ursprung eller sin judiskhet av fysisk rädsla? Där man tar en risk om man bär en kippa eller Davidsstjärna?" Läs gärna fortsättningen på svaret och Kadhammars artikel.

Ytterligare en galen artikel, enligt min mening, är Anna Dahlbergs i Expressen. Hon säger rent ut att antisemitismen in landet är "Absurda överdrifter". Om än i polemik mot den, åt andra hållet klart överdrivna artikeln i Jerusalem Post där Sverige nämndes som ett land av apartheit. Artikeln i Jerusalem Post har jag tidigare kommenterat. Läs gärna artiklarna men även Erik Svansbos inlägg om detta (han har flera bra inlägg i ämnet), han säger bland annat om Anna Dahlbergs artikel att "Vänstern och medieetablissemanget tolererar idag muslimsk antisemitism. Detta leder såklart till att antisemitismen blir mer och mer rumsren. Så rumsren att inte Expressens ledarsida ser den - kanske inte så konstigt när man själv närmar sig vänsterns demonisering i sin mycket skarpa Israelkritik. Anna Dahlberg och Expressen visar en stor historielöshet när man tanklöst viftar bort kritiken mot Sverige. Antisemitismen måste sättas i ett sammanhang, och gör man det så ser man starka skäl till att oroa sig."

Omvärlden förundras
över Sverige. Är det så konstigt? Varför förvånas? Kanske för att vi i vårat land haft någon sorts självpåtagen vana att se Sverige som moralens föredöme. Nu får vi äta upp det. Skam på torra land. Jag vill nu inte påstå att vi varit moralens föredömliga land innan. Mycket är bara ren och skär itutad inbillning - självgodhet kallas det för. Kanske därför vi har svårt att se det förförliga som sker? Kanske därför vi vill dölja och förneka? Nå, skit samma. Öppna ögon och öron, se vad omvärlden säger om oss.

Norge har uppmärksammat oss , inför valet "Norska dagstidningen Aftenposten har gjort ett reportage från Malmö som i den norska valrörelsen blivit ett slagträ om hur illa det kan gå". I USA uppmärksamma Malmö i artikel i The Weekly Standard - "Welcome to Ramallmö. How a tennis match sparked riots in Sweden." Se även inlägg i Wall Street Journal och detta clip på youtube från CBN News. Artikeln ovan i Jerusalem Post var inte petig med orden heller.

Dick Erixons fråga är klockren: "Sverige som avskräckande exempel. Är det så vi vill ha det?" Sant är också detta han säger att "Ju längre detta får pågå, desto hårdare kommer striden att bli mellan de västerländska värderingarna och de totalitära i Sverige. Det är dags att säga ifrån om vilka lagar, regler och värderingar som styr i detta samhälle. Nu."

Säga ifrån..... Marié Helen nämner en anmälan till JK gjord av Daniel Sanofsky med anledning av de skanderade orden "Khaybar Khaybar ya Yahoud, jaish Muhammad saufa ya‘ud [Khaybar, Khaybar, o judar, Muhammeds armé skall återvända]" (Finns på youtube) Marié Helen tycker med rätta att man borde "polisanmält det som hets mot folkgrupp enligt BrB 16:8, vilket det måste anses vara."

Enligt FiM har just en sådan anmälan nu lämnats in till JK av FiMs Oded Meiri. Spännande se vad det leder till. Kanske som sist, "att lägga ned förundersökningen mot Stockholms moské gällande hets mot folkgrupp hösten 2005. I moskéns bokhandel såldes videokassetter och cd-skivor med starkt antisemitiskt innehåll, med bland annat uppmaningar till mord på judar. Lambertz menade att yttrandena på banden ”objektivt sett innefattar hets mot folkgrupp” men beslutade ändå att lägga ned förundersökningen med motiveringen att uttalandena som gjorts på banden måste bedömas mot bakgrund av den historiska och pågående konflikten i Mellanöstern“." Med denna logik torde ju detta också utgöra en förmildrande omständighet om man väljer att taga en judes liva av daga.

Vart är vi på väg? Om det döljs och förljugs, hotar det demokratin genom att antidemokratiska krafter vinner inträde? Många hävdar det och det är nog lite av vad vi ser. Ilya Meyer undrar till och med över: "Vem sätter den politiska dagordningen i Sverige?" samt "vem har den egentliga makten?" Givetvis funderar hanäven över Europa i stort, "Europa står och väger: hur har kriget påverkat opinionen i de olika länderna i Europa? Vilka sidoeffekter har den senaste konflikten haft på judiska samhällen runt om på kontinenten? Har man märkt något skifte i den allmänna uppfattningen om Israel? Har antisemitismen ökat på grund av de senaste utvecklingarna? Håller Hamas nu på att bli rumsren efter dess krig mot den judiska staten?"

Många saker finns att fundera kring. Gert Wilders uttryckte sig om Islam och Koranen och fick inte komma in i Storbritannien. Yttrandefriheten hade intet värde. Israel svarar under 21 dagar upp emot 1 290 dagars missilerande, det väcker bestörtning och Ilmar Reepalu tar ett synnerligen utrikespolitiskt beslut och förvägrar judiska tennisspelare att spela med publik. Man lyckas även skrämma upp ett israelisk kampsportslag att deltaga i en turnering de tidigare deltagit i. Inget annat lands medborgare bemöts på detta sättet. Samtidigt ser vi mellan fingrarna på Hamas och liknande organisationers uppenbara lögner och antidemokratiskt anti-humana ondska. Inte många törs heller konfrontera den radikala islamismen utan med den daltas det snarare. Chamberlain trodde på sin tid att han kunde dalta med Hitler. Allt detta går hand i hand med de extrema rörelserna, lika barn leka bäst. Det är dags att stå upp mot detta och stå upp för vår demokrati och frihet.

Mycket har dock hänt, som jag tagit upp tidigare. SSUs Jytte är en av dem som sagt ifrån, läs SvD, och Lennart Regebro uppmärksammar att "Flera socialdemokrater och vänsterpartister har tagit upp nödvändigheten av att säga upp kontakten med den antidemokratiska och/eller antisemitiska extremvänstern. Det är bra. Gör det." Han undrar om "vänstern, skall bli demokrater nu?" Johan Ingerö uppmärkammar vänsterpartisten Jan Selling som säger ifrån, "Hamas kan inte vara vänsterns vänner", se SVT. Vi ser också hur fler och fler riksdagslemoter hos oss ifrågasätter Durban II. En konferens som kommit att bli en totalitarismens klubb för inbördes beundran. "Fyra länder har redan dragit sig ur - Kanada, Israel, USA och Italien. Flera europeiska länder har hotat att göra detsamma." Det är gott!

Visst finns det hopp!

Citerat ovan från: Dick Erixon 1, 2, 3, Ingerö 1, 2, Aqurette 1, 2, Marié Helen (Empatisk men inte patetisk) 1, FiM 1, 2, 3, 4, Ilya Meyer 1, Lennart Regebro 1, Erik Svansbo 1)

Det blev långt. Avslutar nu. För fler inlägg i frågan, botanisera gärna bland bloggarna i min blogglista samt vidar från de bloggarnas blogglistor osv.

söndag 8 mars 2009

Rör inte vår kompis

Intet nytt under solen. Har hänt förut. Händer igen. Lika barn leka bäst.

En delegation, bestående av "Moussa Abu Marzouk från Hamas, tillsammans med vänner från Iran och Syrien tagit en charterresa till Sudan för att visa sitt stöd för Folkmordsprofilen Omar al-Bashir." (al-Hamatzav) Något som också uppmärksammas av ledare i SvD: "Rör inte vår kompis; det var budskapet från den stöddelegation som igår anlände till Sudans huvudstad Khartoum." Se även denna länk.

Omar al-Bashir: "300.000 människors död, och cirka 2,7 miljoner flyktingar. I den humanitära krisens kölvatten pågår dessutom en omfattande handel med barn och slaveri. "

Göteborgsposten gör sitt till för att visa denna tyranns galenskaper. Nyheten dock hämtad från TT, således står ju inget heller om Hamas. Varför då? Jo, för här i Svea rike finns ju stöd för Hamas.

Bojkott? Mot Sudan? Mot Hamas? Någon? Nej, förstås inte. Vi demonstrerar ju inte emot sådant i Svea rike! "Samtidigt höjs röster runt om i världen att Hamas är excellenta representanter för Palestinierna, anser samma folk att Al-Bashir är en excellent ledare för Sudan?"

Läs även inlägg i FiM.

Rör inte vår kompis. Tillägg: skriv inte om sådant som berör våra kompisar.

söndag 22 februari 2009

Tänkvärt om vänstern och antisemtismen

Mycket intressant inlägg av Svansbo angående vänstern och antisemtism. Svansbo säger bland annat följande:
"Vi känner till antisemtism när den framförs av vita män i rakade skallar. Då reagerar vi som vi blivit lärda, med avståndstagande. Men om antisemitismen kommer i någon annan form så blir det genaste svårare för gemene man. Och för vänstern blir det direkt omöjligt.

Vänstern tänker på ett annorlunda sätt. Man delar in människor i olika klasser som har olika mycket makt, och så tar man automatiskt parti för den som man uppfattar har minst makt. På samma sätt fungerar nyhetsjournalistiken i Sverige, och så har vi alla blivit lärda att se världen."


lördag 21 februari 2009

Den förhatlige juden, brune Ohly och hans V-änner

Juden har väl inte på länge varit så impopulär i svea rike som han är i dessa dagar. Väl?

Ohly har ännu inte kommenterat den kritik han fått för sin uppskattning av den antisemtiske bloggaren Jinge. Enligt Al Hamatza är det också nu för sent för det. Tystnaden kan dock nog förklaras med "diplomati", att en dementi eller avståndstagande för Ohly nog medför anklagelser att han blivit
"köpt eller blivit utpressad av “Israellobbyn”" det vill säga "av samma personer som oftast sluter upp bakom honom."

Al Hamatza skriver att Ohly den 7 mars
"kommer marschera upp till podiet i Malmö för att vara huvudtalare på Stoppa Matchen-demonstrationen. I Malmö är rasism och judehat rumsrent, vi har under tidigare demonstrationer sett och hört hur folk gör Hitler-hälsningar, hört dem ropa Sieg Heil i kör, skandera Judesvin, skända judiska kapell, sätta eld på synagogan och tränga sig in i judiskägda affärer för att dela ut pamfletter att kunderna inte ska “handla hos sionister”. Det är nog hemskt, men än värre är övriga deltagares totala ointresse av dessa rasistiska inslag. Det är bland annat inför dessa som Ohly ska hålla sitt brandtal, med beundran för den antisemitiska bloggen i bagaget är det extra talande. Salem-marschen har fått en mäktig konkurrens."


Jämförelsen med sahlemmarschen tycker jag är intressant med tanke på de jämförelser jag tagit upp innan mellan totalitära regimer/ideologier. För Ohly är väl fortfarande kommunist väl.... eller tog han avstånd från det, ja, att inte kalla sig för kommunist...? Nå, det spelet för gallerierna låter jag vara.

För som du nu är, är Ohly är inte ensam, han har gott om stöd av sina rödgröna V-änner vilket Dick Erixon uppmärksammat genom hänvisning till Sydsvenska Dagbladet där Ilmar Reepalus klart antisemtiska uttalanden kritiseras. Dick drar med rätta slutsatsen att socialdemokratin tycks bli/blivit ett antisemitisk parti när
"politiker i Malmö stad låter enskilda idrottsmän från Israel bära ansvar för det som en regering påstås göra är inget annat än att säga: “jude som jude”".

Tål dessutom att upprepas igen - Sahlin, ledaren för sveriges största parti, deltog i demonstrationer under Hizbollah och Hamasflaggor.

Detta politiska vannsinne som Malmös politiker gjort sig skyldig till är att vika sig inför antidemokratiska krafter. Detta är dock inte
"acceptabelt i en demokrati" som folkpartiets Olle Schmidt så rätt säger i ett uttalande Svansbo tar upp. Hot går dock hem i Sverige idag, hur annars tolka det? Dick Erixon påpekar ju intressant nog att hot KAN undvikas när det gäller risk för våld på arenor - det är ju inget nytt. Men nu gjorde politikerna i Malmö ett val, INTE ett säkerhetsval utan ett politiskt val i antisemitismens tecken. Detta är något Olles Schmidt så klart kritiserar: "Vi får aldrig vika våldsverkarna. Naturligtvis skulle fritidsnämnden kunnat garantera säkerheten. Istället gör de ansvariga en politisk poäng av att stoppa tennismatchen."

Johan Ingerö påpekar sedan det intressanta att så få, om några alls...., röster höjts vid andra idrottsliga evenemang där deltagare kommer från länder med konflikter. Kanske det beror på att inga judar varit inblandade? Ingerös uttryck Judenrein är allt för talande, det är när judiska idrottare kommer för att tävla som röster höjs på
"krav på judefria idrottsturneringar". Med denna mening länkar så Ingerö till artikel i Sydsvenska Dagbladet om tredje part i den rödgröna röran, Miljöpartiet, vilka vill bojkotta alla israels idrottare från att utöva sin idrott - över hela världen!

Den rödgröna röran får en obehaglig nyans av brun och det doftar lika illa som brun avföring!

Inte konstigt att judar känner obehag, inte minst i Malmö det det snart är "omöjligt att vara jude".

Allt detta sker i Sverige medan raketerna ånyo börjar falla i Israel, som Svansbo tar upp. Om detta är det dock, som vanligt,
"Svenska medier och fredsvänner håller knäpptyst." Låt raketerna regna bara.

Dick Erixon tar upp uttalande av IAEA i the Guardian, att Iran snart
"anrikat tillräckligt för atombomb". Kanske vi snart slipper konflikten i Mellanöstern när så till slut äntligen Israel blivit Judenrein.

måndag 9 februari 2009

Lennart Berntsson om terrorns språkrör

Lennart Berntsson säger:
"Precis som pressen på 1930-talet i hög grad tonade ned nazisternas extrema antisemitism, bagatelliseras idag den fara Hamas, Hizbollah och bakom dem Iran, utgör mot Israels långsiktiga existens. I ett avseende är dagens situation till och med värre. Det hade varit fullständigt otänkbart för Per Albin Hansson och Richard Sandler att på 1930-talet anslutasig till en demonstration dominerad av de nazistiska svastikafanorna, men Mona Sahlin och Jan Eliasson tvekade inte att lördagen den 10 januari 2009 i Stockholm delta i en antiisraelisk demonstration, som under Hamas och Hizbollahs flaggor skanderade ”död åt Israel”.