Några intressanta blogginlägg

Några intressanta citat ur intressanta blogginlägg.

Via Ingerö om popvänster och radikal islamism.

Om 'Politiskt självskadebeteende'

På samma sätt hyser de inga varma känslor, eller känslor över huvud taget, för islamsk teologi. De stöder politisk islam, eller islamism, för att de identifierat fenomenet som antivästligt. Väst, i första hand USA men även Europa, är det prisma genom vilket dessa människor betraktar all politik. Det är därför de utan minsta förbehåll stöder Ecce Homo men avfärdar Vilks rondellhundar.

[...]

Trots den uppenbara galenskapen är det just detta tillvägagångssätt som gör vänstern så intressant. Som ekonomisk kraft är vänstern utspelad för länge sedan. Men psykologiskt lever den kvar i de intellektuella miljöerna. Men varifrån kommer extremvänsterns enorma självhat?

Via Dick Erixon om religion som spinner lite på Ingerös tema:

Om 'Att respektera religiös konservatism'

I vårt möte med islam behöver vi väcka våra egna moraliska traditioner, som finns inbäddad i kristendomen. Det är vår civilisation som genomgått upplysningen och funnit en väg att skilja på tro och politik. Och när denna separation skett, har demokrati blivit nästa steg för politiken.

Via Danne Norling Om Mp, Kapitalister och minskad fattigdom:

Om att 'Miljöpartiet vill ta ifrån alla tre månadslöner'

Att kräva förkortad arbetstid av miljöskäl är speciellt intressant eftersom det betyder en lönesänkning för att Sverige ska konsumera mindre och exportera mindre. Det är tydligen inte så att Miljöpartiet, som vänstern tidigare brukade, försöker göra gällande att en arbetstidsförkortning går att göra utan effekt på lönerna. Om man arbetar fem timmar mindre måste också lönen bli 12,5 procent mindre. Det betyder att man förlorar 1,5 månadslöner. I slutändan blir förlusten tre månadslöner (vid 30-timmarsvecka istället för 40 timmar).

Högre skatter och mindre inkomst... Och varför i h...te skall politiker bestämma hur länge jag skall arbeta eller hur mycket. Politiker. Kollektivavtal. Suck.... På tippen med skiten bara!

Om att 'Kapitalisterna lindrade krisen - behöll anställda'

Trots att industrins produktion minskade med 17 procent minskade de anställdas arbetstimmar bara med 11 procent. Var fanns de "giriga kvartalskapitalisterna" som bara tänker på vinster och bonusar?

Om att 'Världens fattiga får det bättre'

Vilka är orsakerna bakom dessa enorma framsteg jämfört med tidigare stagnation? [...] Men nära till hands som förklaring ligger sammanbrottet för socialismen för 20 år sedan. När den tvångsmentalitet, som socialismen representerade, visade sig leda till undergång kunde andra länder börja införa ekonomisk frihet och släppa fram egenintresset hos entreprenörer, företagare, kapitalister och löntagare.

Frihet minskar fattigdom.

Via Per Gudmundsson, SvD, och Stefan Karlsson om sosseorganisationen PRO:

Om att 'PRO bara är en kampgrupp för S' och 'PRO bryr sig mer om S än pensionärerna'

Teljebäck fick faktiskt frågan om han inte skulle kunna tänka sig att slopa sin socialdemokratiska ”princip” om likabeskattning om det nu vore så att Alliansens politik ledde till bättre ekonomi dels för pensionärerna och dels för Sverige. Om det alltså verkligen blev bättre för alla.

”Nej”, svarade PRO. ”Principen är såpass viktig.”

Per säger att "Därmed bekände ytterligare en part sin färg. Partilinjen framför allt. Även om det leder till sämre ekonomi bland dem man säger sig företräda."

Stefan säger att "Man kan ju verkligen fråga sig varför de kallar sig pensionärernas riksorganisation när de inte bryr sig om pensionärernas bästa. Socialdemokratiska principorganisationen vore då ett bättre namn."

Via HAX om arbetsdelning:

Om 'Arbetsdelning'

Idén om arbetsdelning är att människor ägnar sig åt sådant de kan och är bra på. På så sätt blir livet mycket enklare för oss alla. Vi får bättre varor och tjänster. Och vi spar en oerhörd massa tid och pengar. Det är inget konstigt.

Men när det gäller städning, då blir det mentalt tvärstopp i fosterlandet.

Via Every Kinda People om invandring:

Om att 'Man kan inte ha fri invandring i en välfärdsstat...'

I Europa har frikostiga hjälp-program lockat den typ av fattiga immigranter som tenderar att kraftigt utnyttja systemet och troligtvis aldrig kommer att arbeta.
Införandet av Obamacare kan göra USA till ett nytt Europa och attrahera drösvis med människor som annars inte skulle ha sökt sig till landet.
Immigration är det som byggt landet, därför att människorna kom av rätt anledning. Nu gör kollektivisterna sitt bästa för att ändra det.

Vill tillägga att jag är för fri invandring. Det skall vara fritt för för varor, tjänster, pengar och människor att flytta över gränser.

Via Anders Edwardsson om Pajas Chavez nyfunna vänner och vänstern och kärnvapen:

Om 'Äktenskap mellan skorpioner'

Venezuelas de facto diktator Hugo Chavéz har nu på en vecka skaffat sig två nya lekkamrater. Först vad det Vitrysslands traktorführer Alexander Luckashenko. Och nu Rysslands ställföreträdande tsar Valdimir Putin. Av den senare hoppas Chavez kunna få bland annat både kanoner och kärnkraft. Jag undrar hur miljövänstern skall reagera på det senare? Kanske genom att snida till en variant av VPK:s gamla argument från 1970-talet om att svensk kärnkraft var livsfarlig, men att sovjetiska kärnkraftverk som "ägdes av folket" var helt harmlösa...

Tredje skattesänkningen för pensionärer

Med anledning av föregående inlägg. Detta från av Mark Klamberg:

Alliansens fyra partiledare har i dag presenterat en överenskommelse om en tredje skattesänkning för Sveriges alla pensionärer. Det handlar om en skattesänkning om totalt 5 miljarder kronor som, tillsammans med de tidigare sänkningarna som regeringen genomfört, kommer att bidra till en betydande förbättring av pensionärernas ekonomiska situation. Det innebär att alliansen vill ha långt lägre skatt för pensionärer än vad de rödgröna vill - trots krokodiltårarna om pensionärsskatt.

Läs mera
Mikael Wendt tycker det är rättvist att pensionärerna nu får mer pengar i plånboken.
Kent Persson, Catrine Norrgård och Niklas Frykman konstaterar att det är den tredje skattesänkningen för pensionärerna
Per Altenberg undrar om de rödgröna kommer att sänka skatten för pensionärer ytterligare eller höja skatten för löntagare
Hans Åberg anser att alliansens driver en offensiv politik medan de rödgröna saknar egna förslag Christer Sörliden saknar också svar från de rödgröna. Han anser att regeringenlämnar bra besked.
Ann-Cathrin Larsson skriver att regeringen verkställer politik på område efter område.
Fredrik Antonsson skriver att det blir mer russin till russinen
Linnéa Darell räknar upp en rad reformer som alliansregeringen genomfört och som kommer pensionärernsa till del. Helen Törnqvist hoppas att mormor, farmor och deras väninnor också uppskattar löftet om större frihet och egenmakt.
Mathias Sundin konstaterar att Thomas Östros (s) löfte om höjd skatt
Fredrik Sneijberg tycker det är bra att vi ger tillbaka till den äldre generationen

Johnny Munkhammar säger följande:

Sänkt skatt för pensionärer. Jag tycker att man kan försvara att inkomstskatten sänktes först för personer i arbetsför ålder. Ett huvudsyfte var ju att öka drivkrafterna att arbeta. De som är pensionärer arbetar som bekant oftast inte.

Nu har det blivit en principfråga, och jag är sällan emot sänkt skatt. Dessutom finns det många som har väldigt låg pension, som behöver lägre skatt. Därför är regeringens tredje skattesänkning för pensionärer välkommen.

Sammantaget har skatten då sänkts med cirka 5000 kronor på en årsinkomst för en person med garantipension. Minns att socialdemokraterna under tolv år i regering aldrig sänkte skatten för pensionärer.

Thomas Östros lovar fortfarande exakt samma beskattning för löntagare som för pensionärer. Det han inte säger är att det ska ske främst genom höjd skatt för löntagarna, inte sänkt skatt för pensionärerna. Värdefull information!

Försäkra dig mot högre skatt.

Hämtat från Fredrik Westerlund:

Tack vare att spelbolag som Unibet erbjuder spel på rödgrön valseger, just nu till 1,58 gånger pengarna, är det möjligt att neutralisera den ekonomiska effekten av kommande skattehöjningar. Om man satsar på att skattehöjarna vinner valet kan man med en välavvägd insats se till att man vinner lika mycket som man senare får betala i höjd skatt om skattehöjarna faktiskt skulle vinna valet. Skulle de förlora valet förlorar man förstås sin insats, men det är att se som en ren försäkringspremie.

För enkelhetens skull antar vi att vänsteralliansen vill återställa skattetrycket till den nivå som gällde när högeralliansen kom till makten. Det är förvisso en högre skatt än Miljöpartiet vill se, men Vänsterpartiet vill å andra sidan höja skatten mycket mer, så jag räknar med en ren återställare.

Då kan man beräkna den insatsen som behövs som

xy = z+y

där x är oddset, y är insatsen och z är summan kronor mer per månad man får behålla nu än vid valet 2006 (kan beräknas på Jobbskatteavdrag).

Vid en inkomst på 20.000 kr/mån är z=1.450 vilket ger att insatsen y vid oddset x=1,58 ska vara

1,58y = 1450 + y
0,58y = 1450
    y = 2500

eftersom en insats på 2.500 ska ge bruttovinsten 3.950, vilket är detsamma som de höjda skatterna på en månad (1.450) plus insatsen (2.500). Den som vill säkra ett helt år multiplicerar insatsen 2.500 med 12 och satsar 30.000, den som vill säkra hela mandatperioden multiplicerar med ytterligare 4 och satsar 120.000. Allt detta alltså vid en månadslön à 20.000 kronor.

Ett (av många möjliga) problem med ovanstående resonemang är att de som inte har råd med den högre skatten inte har möjlighet att betala 120.000 kr för att försäkra sig mot densamma. Sådan är skatten: Ett mindre problem för den som har gott om pengar, men en rejäl hämsko för den med låg inkomst.

(Den som tjänar 30.000 kr/mån måste satsa drygt 200.000 kr för att säkra hela mandatperioden. Motsvarande siffra för inkomsten 50.000 kr/mån är smått fantastiska 265.000 kr.)

Lugnande besked från Mona Sahlin

Ur Sahlins trut under gårdagens partiledardebatt:

"Vi kommer inte att höja alla skatter"

Pust, nu känns allt betydligt bättre.

Ny blogg - Dagens ofrivilliga avgift

För var dag som går reagerar jag mer och mer på alla avgifter som finns på allt och fan och hans moster. Är det bara jag som reagerar? Reagera!

Varför skall jag betala avgift på allt så fort jag gör något? Om jag parkerar bilen en kort stund för 8:-, måste då tredje part ha 2:-? Om jag köper ditt för 75:- eller datt för 750:-, måste då tredje part ha 275:-?

Jag undrar, i all enkelhet - när alla skatter och avgifter är betalda och din nettolön dimper in på kontot, hur mycket skatter och avgifter betalar du sen då?

I all enkelhet tar jag upp vardagens ofrivilliga avgifter och gör det på bloggen:

Dagens ofrivilliga avgift

SlösO

En applåd till Johan Ingerö (NEO), Maria Rankka (Timbro) och Robert Gidehag (Skattebetalarna) för SlösO.


Karl Malmqvists kommentar om det hela:

Johan Ingerö, aka SlösO, kommer gå loss på populistiska politiker, slösaktiga skrytprojekt och glädjekalkylerande särintressen. Lika bra att luta sig tillbaka, öppna en pava vin och njuta av slakten.

Me like!

Grund trygghet. Grundlurad.

Skatteparadiset Svea rike, de tryggas land. Pärlan på Tellus yta. Eller....?

Tveksamt va?

Efter att ha läst David Eberhardts böcker visar det sig att svensken inte alls känner sig trygg. Klinikerna besöks av människor vilka söka hjälp som folk förr skulle ha skakat på huvudet åt förr, och åter andra, kanske samma, känner sig kränkta för minsta lilla skitsak varför vi har ombudsmän inte bara för ditt, utan även för datt.

Nå, nu var det inte psykoinlägg jag hade i åtanke även om det mycket väl är en följd av vår trygghetsiver.

Syftet med alla våra skatter och avgifter är ju att fördela välfärden och skapa trygghet. Om vi då betalar 3 av 5 kronor i skatt borde vi ju vara förbannat trygga.

Men om vi överlämnar våra liv i händerna på det offentliga och utan egen kraft få skapa trygghet, är det tryggt? För som det är innebär ju de höga skatterna att chanserna till att spara och skapa en buffert begränsad och ditt beroende av det offentliga är fullbordat.

Jag menar att trygg det är man när man har makt över sitt eget liv. Då man också är den enda som har rätten till sitt eget liv är det enda som är rätt det som åsyftar till att ge makt över sitt eget liv. Ett beroende är inte det. 

Nu menar ju skatteanhängarna att tanken är att ge möjligheter till en dylik makt men det är ju nonsens, ja en lögn. Samtidigt som man kränker rätten till sitt eget liv - för alla - skapar man också ett beroende av det offentlig, staten om du så vill - för alla. De enda som det i sig inte drabbar, mer än att det kränker, är dem som är rika nog att det inte påverkar dem. Således har man skapat ett samhälle där merparten är satta i beroende och en rik minoritet som är "lika" rika som innan.

Folk sätts alltså i allehanda beroende till staten, en stat som dessutom via det offentliga har monopol verksamheter och som via myndigheter och lagar kan styra och kontrollera privata initiativ och etableringar. Beroendet och konfiskeringen av våra inkomster blockerar sedan vår förmåga att spara och konsumera varför vi även förhindras att nyttja privata alternativ om de funnits, och när även konsumtionen förhindras påverkar det marknaden negativ - utbud och efterfrågan - och därmed arbetsmarknaden.

Hotet om, eller löftet från de rödgröna, om ökade skatter är alltså en väg rätt in i en återvändsgränd. För som det är, så har beskattningen visat på sitt misslyckande, eller som Fredrik Bergström och Robert Jidehag säger så

har de offentliga försäkringssystemen mer och mer gått mot ett grundtrygghetssystem, utan att skatterna som betalats har justerats nedåt i motsvarande mån.

Det offentliga - staten - är sedan också över huvud taget inte att lita. Den offentliga makten - staten - är godtycklig:

Kommer politikerna på att pengarna behövs på något annat område så behöver de bara ändra villkoren med en enkel majoritet och ett beslut i riksdagen. Ingen vet exakt vilken ersättning de kan komma att få när det verkligen behövs. Det styrs av tillfälliga riksdagsmajoriteter och statens ekonomi,  som i sin tur beror av hur politiker väljer att prioritera på andra områden.

Visst är det härligt att ens liv i stort är satta i händer på politikers, myndigheters och byråkraters godtycklighet!?

Tryggheten är har kört på grund och de som inte ser det har sannerligen låtit sig lurats att tro annat.

Procent och frihet

Pågående läsning för mig just nu är bland annat "Till 40 procent fri - En medelklassfamiljs uppvaknande" (2006) av Fredrik Bergström och Robert Gidehag. Är en läsning som är intressant och hemsk. Det är den boken som föranleder detta inlägget. Kommer även att knyta an till "Stat, individ & marknad. Sex skolor i samtida samhällsfilosofi" av Johan Norberg (red.).

Med 40 procent fri avses alltså att "I Sverige tar det offentliga 3 av 5 kronor i skatt från en vanlig inkomsttagare". 2 kronor får du alltså behålla av din förtjänst. 3 kronor är att betrakta som stöld eller åtminstone de delar av de 3 som inte går till nödvändig infrastruktur av nationellt intresse, rättsväsende och militär och polis.

Stöld? Är inte det ett kraftigt ord? Om jag inte medgivit till ingreppet i min ekonomi och mitt liv så är det absolut inte ett kraftigt ord, det är just vad det. Stöld då det inkräktar på rätten till mitt liv.

De individuella rättigheterna är en klart gräns. Endast individer kan ha rättigheter. En majoritet har således inte rätt att inskränka en minoritets rättigheter och således inte en endaste individs rättigheter. "Det är inte antalet människor som står bakom, samhällsnyttan eller den goda saken som avgör huruvida en handling är moraliskt legitim eller ej."

Vad det hela handlar om är alla individers okränkbara rätt att styra sig själva. Rätten till sitt eget liv eller självägandet om man så vill. Det finns flera ingredienser.

Rättigheten är en negativ rättighet vilket betyder "att uppfyllandet av denna rättighet inte kräver någon aktiv insats av andra. Det enda som krävs är att individen har rätt att få bli lämnad ifred om hon så önskar. Hon är fri att göra vad hon vill så länge det inkräktar på någon annans verksamhet." En annan viktigt ingrediens är att dylika rättigheter utgår ifrån att kränkningar skall "förstås i termer av våld, hot om våld, eller andra direkta fysiska angrepp mot hennes person eller arbete." samtidigt som individen har "rätt att med det våld nöden kräver (men inte mer) skydda sig mot kränkningar."

Äganderätten till sin egen person består av förfoganderätten och uteslutningsrätten. Förfoganderätten är "Rätten att existera och leva som man vill så länge man inte kränker andra människors lika rättigheter" och uteslutningsrätten är "Rätten att försvara sig själv".

So far so good tycker nog många. Men konsekvenserna av detta är bland annat rätten "att röra sig fritt över nationella gränser så länge man inte begår brott eller kränker andra". Vidare bör inga hinder finnas för "att arbeta åt andra enligt en frivillig överenskommelse utan att tredje part, t ex staten, lägger sig i med regleringar och avgifter." Till sist, men absolut inte minst, har "ingen, inte ens en majoritet i riksdagen [...] rätt att stifta och implementera lagar som på något sätt inskränker den personliga friheten."

Regleringar och avgifter ja. Det är lite det jag har i skottlinjen här. Det är en jäkla skillnad mellan jobbskatteavdrag och de utlovade skattehöjningarna som de rödgröna lovar. Ofria är vi redan nu men vill vi ha mer av den varan? Det är lätt för de rödgröna att tänka skatter. De ser nämligen inte min, eller din, förtjänst som vår förtjänst. Jobbskatteavdraget är ju som bekant ett slöseri med allmänna medel!

Göran "penntrollet" Greider går längst. Han lär ha sagt att 100% skatt är det ultimata skattetrycket. Total ofrihet. De 40% som blir kvar efter stölden är således just det där allmänna medlet som vi inte borde förslösa. De 40% borde också gå via en statlig fördelning.

Att detta inte innebär lika frihet åt alla står alldeles klart. Med alla bidrag som delas ut medföljer allehanda restriktioner och styrningar. 

Mamma-Pappa-Staten-Barn

Staten stjäl din inkomst och du får igen den (nåja...) via exempelvis föräldrapenningen. Vill du ha samma penning för barn nummer två måste du avla inom 2 1/2 år för att penningen skall beräknas på samma inkomst som före första barns födsel. Staten är med i sängkammaren och barnkammaren alltså. Sedan är två månader knutna till den ena parten och kvoteringsdebatt pågår - jag och min sambo får inte bestämma det själv alltså. Etc etc. Ett avslutande citat om mamma-pappa-staten-barneriet:

"När det är dags att skaffa barn, vilken omvårdnad de ska få när de är små och vilken utbildning de skall få när de blir större är frågor där det offentliga har tagit på sig en stor del av beslutanderätten. Barnen har i stor utsträckning blivit politikernas, inte föräldrarnas, ansvar. Är det rimligt?"

En målande bild av skattestölden

Detta exempel tar upp skattekilar. Tänk vad enkelt det vore om man gjorde upp med någon om att exempelvis måla huset. En ganska simpel sak. Man kommer överens om ett pris, skakar hand och det är löst. Nej just jag, tredje part skall ju förstås lägga sig i och kränka.

Säg att priset för att - med alla de avgifter som finns - för att måla ett hus är 10 000kr så måste inkomsten i hushållet vara 28 550 kr:

Villaägarens bruttolön inkl arbetsgivaravgifter    28 550

Arbetsgivaravgifter                                         - 7 035

Inkomstskatt (marginalskatt 53,52 procent)      - 11 515

Kvar av lönen att betala målaren med               10 000

Målarens bruttoersättning                                10 000

Mervärdesskatt                                              - 2 000

Egenavgifter (30,89 procent)                          - 1 888

Inkomstskatt (marginalskatt 53,52 procent)       - 3 271

Indirekta skatter (snitt 22,7 procent)                  - 645

Kvar av ersättningen                                        2 196

De 2 196 kr utgör "8 procent av den lön villaägare var tvungen att arbeta in för att kunna betala målaren."

Ja, så är det då dyrt att anlita proffs och få det bra gjort och så är det alltså svårt för företagare att få det att gå runt. Staten 'kilar' stadigt med sina skatter. Att det finns en svart marknad är inte konstigt. Men jag vill påstå att den svarta marknaden är vit, för den fungerar fritt utan någon tredje part som lägger sina fingrar emellan något som inte angår någon!

Rätten till mitt liv är att äga det och det kan aldrig någonsin vara föremål för några som helst demokratiska beslut. De demokratiska besluten må sedan som procedurer betraktat vara hur legala de vill. Legala i moraliska mening är de inte. "Det är inte antalet människor som står bakom, samhällsnyttan eller den goda saken som avgör huruvida en handling är moraliskt legitim eller ej." Så fort ett beslut av vilket som helst skäl inkräktar på individen är det moraliskt förkastligt och då har även den legala demokratiska processen förfallit.  

Eftersom "individen har rätt att få bli lämnad ifred om hon så önskar" låt henne då vara ifred!

Arbete, inte skatter.....

....är vad som finansierar allt det goda vi önskar oss.

Om detta, läs artikel i GP. Där står följande klockrena:

Vi har höga skatter på bensin och alkohol för att minska användningen av bensin och alkohol, konstaterade folkpartiledaren Jan Björklund (bilden) och frågade pricksäkert:

– Till vad leder då höga skatter på arbete?

Jo rimligen till mindre arbete, lägre skatteintäkter och sämre välfärd.

S hycklar om marginalskatten

Danne Norling bloggar om marginalskatten och säger att det som för di rödgröna först skulle vara tänk att drabba "de rika" nu i själva verket kommer att drabba över medelklassen.

Norling tycker "Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna vill höja marginalskatten med 1 procentenhet vid 45 000 och med 2 procentenheter från 50 000 kr i månadsinkomst. Det är en skatt på utbildning och förkovran vid inkomster som är som är uppnåeliga för en hel del vanliga människor. Så sent som den 9 september tillkännagav Mona Sahlin och Thomas Östros att de skulle föreslå en höjning av inkomstskatten för dem med miljoninkomster - dvs ca 80 000 kr/m"

Och han undrar givetvis "Hur kan det komma sig att man på en månad har sett det som nödvändigt att slå till mot den övre medelklassen istället för mot de mera uttalat rika?"

Kanske de trots allt är medvetna om risken för penningflykt utomlands annars?

Nå, det lär nog bli många givar hit och dit skulle jag tro. Säkert är dock att det kommer bli högre skatter och att Sverige kommer bli handlingsförlamat. Det steg framåt som tagits kommer att vid valförlust för Alliansen, hastigt och olustigt, bli flera steg bakåt.

De rödgröna har IBS

Va, Irritable bowel syndrome? (IBS)

Nej, jag avser ett mycket värre syndrom nämligen Idiotic Budget Syndrome!

Lika orolig som magen kan vara av IBS lika icke-roligt blir det om röran vinner valet och skall genomföra sin konfiskering.

Jobbskatteavdraget - som de facto ger mer i plånboken - kommer att ryka all världens väg och istället ersättas av Jobbskattepådraget! Det vi fått mer i plånboken stjälas åter och med det ännu mera.

Det steg framåt som tagits - i rätt riktning - följs av två steg bakåt. Minst. En taktlös dans.

De olika budgetarna som trojkans företrädare nu kastat ur sig på sedan vara hur takt-isk den vill. Frågan är bara hur mycket de tar och hur lite vi får ha kvar.

Jo, men det är nog bra att höja skatten. Särskilt för de rika, det är ju dem som tjänar mest på det däringa avdraget. Eller...? Kolla gärna Johan Erikssons inlägg där han på via jobbskatteavdrag.se gjort en liten beräkning:

Två personer födda 1970 men med olika inkomst. i) LÅG: 16.500:- ii) HÖG: 55.000:-
i) LÅG

	2006	2009	2010
Skatt (kr/mån)	4635	3560	3399
Pengar över sedan 2006 (kr/mån)	-	1075	1236

ii) HÖG

	2006	2009	2010
Skatt (kr/mån)	23678	20777	20452
Pengar över sedan 2006 (kr/mån)	-	2901	3226

Vem gynnas mest? Det beror förstås på hur man räknar. Det är uppenbart att höginkomsttagaren får ett större tillskott till plånboken. Det är (nästan) lika uppenbart att skattesänkningen är procentuellt större för låginkomsttagaren.

Viktiga kommentarer av Johan:

"Båda dessa sätt att räknar missar målet något. En person som tjänar 16 500 kr/mån lever antagligen med relativt små marginaler. En oförutsedd utgift kan ställa till rejäla besvär, och den vetskapen kan vara rätt påfrestande. Med det utgångsläget är ett tillskott på 1236 kronor varje månad rätt betydelsefullt. Att bli av med dem skulle sänka välmåendet ganska mycket.

För någon som tjänar 55 000 kronor i månaden är en förlust på 3226 kronor fortfarande kännbar, men inte alls på samma sätt. Pengar har, liksom nästan allt annat här i livet, avtagande marginalnytta. Det perspektivet tappas ofta bort. Det är inte det enda som ska tas hänsyn till när skatterna förändras, men det är värt att hålla minnet."

Sen håller jag med Johan om att sänkta arbetsgivaravgifter hade varit önskvärt. Då kan utrymme för anställning skapas, fler får inkomst och fler kan konsumera och få fart på ekonomin.

Oppositionens befängda idé att ta av människors konsumtionsförmåga för att satsa på offentlig sektor - Ohly kan ju tänka sig att anställa alla arbetslösa där! - säger ju sig självt att inget nytt skapas. Det är ju en omfördelkning av resurser endast. Dock kommer detta att på sikt vara kontraproudktivt. Skall detta vara så svårt att se?! Det är, som Munkhammar, kort och korrekt säger sänkt skatt som är vägen:

Tax Cuts Lead to Higher Growth Rates. Yes, I have said this before. Many times. But this is a new study confirming the effect. A one per cent cut in marginal taxe rates will raise annual growth by 0,6 per cent the following year. This is highly relevant for countries such as my own, with very high marginal taxes.

Är det önskvärd politik att ta tillbaka de 1.102 kronor ett vårdbiträde fått extra på sin lön på 19.000, eller en metallarbetare som får 1.362 kronor extra på sin lön på 24.000:-? (Läs)

Är detta önskvärt?:

Här är de föreslagna skattehöjningarna utslagna per person i landet:

Parti	Höjning (Mkr)	Din nota
mp	17 000	1 889 kr
s	20 000	2 222 kr
v	55 000	6 111 kr
Snitt	30 667	3 407 kr

Jag tror, och hoppas, att folk börjar inse vad jobbskatteavdraget handlar om som Dick Erixon säger. Jag tror, och hoppas, att folk börjar inse vad ett högt skattetryck innebär som Munkhammar säger.

"Låg- och medelinkomsttagare uppfattade inte direkt varför de fick mer att röra sig med. Men nu har de förstått. Rödgröna väljare säger nu att de gynnas av Alliansens politik."

"De (rödgröningarna, min anm.) lovar att skattebetalarna ska få stå för högre bidrag till såväl kommuner som personer som inte arbetar. De är hyfsat ärliga i att beskriva att skattebetalarna ska stå för notan. De statliga skatterna ska chockhöjas för stora grupper, och de kommunala skatterna ska höjas för alla. Slående är också att detta direkt ger 30 000 färre sysselsatta än regeringens politik. Socialdemokraterna, vars budgetunderskott är betydande, vill således låna till arbetslöshet och ökade bidrag."

Alarmism är här av godo. Till skillnad mot de 3 miljarder som kommer att förslösas på "Nöffviruset" torde man istället finna någon antidot som skyddar mot de rödgrönas IBS. I sanning är det frågan om Idiotic Budget Syndrome.

Skatt

Testa! Se här vad jobbskatteavdraget innebär för dig - Mer i plånboken.

Här finner du siffror för vad det innebär för exempelvis vårdbiträden och metallarbetare - Mer i plånboken.

Till sist - här finner du baksmällan om oppositionen vinner nästa val. Alltså, hur mkt åt skogen det går med din ekonomi - mycket mindre i plånboken.

En kort kommentar av Johnny Munkhammar angående skattesänkning:

Tax Cuts Lead to Higher Growth Rates. Yes, I have said this before. Many times. But this is a new study confirming the effect. A one per cent cut in marginal taxe rates will raise annual growth by 0,6 per cent the following year. This is highly relevant for countries such as my own, with very high marginal taxes.

Samt:

Skatt, skatt, skatt - och bidrag, bidrag, bidrag. Socialdemokraterna gör en tydlig vänstersväng redan innan de har börjat kompromissa med Vänsterpartiet. (För de har inte kompromissat alls, de är ännu inte överens om någonting.) De lovar att skattebetalarna ska få stå för högre bidrag till såväl kommuner som personer som inte arbetar. De är hyfsat ärliga i att beskriva att skattebetalarna ska stå för notan. De statliga skatterna ska chockhöjas för stora grupper, och de kommunala skatterna ska höjas för alla. Slående är också att detta direkt ger 30 000 färre sysselsatta än regeringens politik. Socialdemokraterna, vars budgetunderskott är betydande, vill således låna till arbetslöshet och ökade bidrag.

Dylika fakta begripa dock inte oppositionen. Jobben först... Jodå så att, men visst.

Förmynderiverk utanför lagens ramar

Legaliserad lagvidrig kränkning och legaliserat lagvidrigt förmynderi.

Dick Erixon tar upp Skatteverket i inlägg "Skatteverket blundar för kriminella handläggare". Här är inledningen:

"Människor kan utsättas för fysisk tortyr. Det brukar Sverige med stora bokstäver ta avstånd ifrån. Men svenska staten bedriver psykologisk tortyr mot företagare och högavlönade genom att Skatteveket blundar för rent kriminella handläggare som utan saklig grund driver processer i verkets namn. Och Skatteverket blundar och låter brottsligheten fortgå — pengar kommer ju in!"

Nog för att läsa resten av inlägget alltså.

Inlägget fick mig att tänka på en intervju med Peter Stormare. Hör vad han har att säga!

Tala ur (s)kägget av f.d. riksdagsman om skattesystemet

Inlägg hos Ingerö om en f.d. socialdemokratisk riksdagsman som medger att skattesystemet är bedrägligt. I inlägget nämns:

källskatten, alltså skyldigheten för arbetsgivaren att betala in våra inkomstskatter.

Den reformen möjliggjorde sextio- och sjuttiotalets våldsamma skattehöjningar genom att pengarna inte längre mellanlandade hos löntagaren innan de gick till Skatteverket. Svensson förlorade känslan för vad han betalade i skatt, och kunde därmed fås att betala mer.

Medgivandet som framkommer är således att:

"Särskilt arbetsgivareavgifterna är höljda i dunkel för löntagaren eftersom de inte syns, vare sig på lönebesked eller deklaration. Därför borde löntagaren få ut hela sin lön och sedan själv ansvara för att betala in avgifterna till socialförsäkringarna.

Vänner av ordning och rättvisa. Hur tror ni detta skulle påverka skattebetalningsviljan?"

Ingerö konstaterar:

Detta är ett sensationellt uttalande. Tidigare har socialdemokrater (inklusive Silfverstrand) mässat om det svenska folkets solidaritet och vidhängande önskan att avstå sina pengar för det gemensammas bästa. Men nu medger alltså Silfverstrand att betalningsviljan beror på att vi inte upplever oss betala. Skattesystemet är alltså bedrägligt, närmast jämförbart med bluffakturering.

Bra att vi fick det fastslaget av en som varit med tillräckligt länge för att kunna uttala sig med stor säkerhet.

Har länkat till detta dokumentet, "Agenda 2010 - om möjliga värderingsskiftande reformer", tidigare men skadar aldrig göra det igen. Munkhammar kommer där in på ovan nämnda.

Alliansbudgeten

Tänkte det kunde vara på sin plats att samla ihop något smått och gott om budgeten också förutom att referera till demagogen Östros lögner enbart. Ja, ni vet han SAPs ekonomiske talesman som trots att det nu torde vara historia forfar med sina lögner "att regeringen ska ha infört en pensionärskatt eller "straffbeskattning av pensionärer"" vilket ju är en ren och helvetesskär lögn eftersom "Regeringen har sänkt skatten kraftigt för alla som arbetar. Punkt. De som inte arbetar har fått mindre skattesänkningar. De har också fått lägre skatt, men mindre. Men det är ju för att göra arbete mer lönsamt." Under SAPs regim höjdes dock skatten för nämnda grupp. Hyckleri!

Dick Klein på Folkkapitalism.nu funderar kring huruvida man kan låna till skattesänkningar. Dick menar att hela denna kritik har att göra med en fundamental felsyn "i synen på vem som har den första rätten till inkomsterna i Sverige; medborgarna eller staten. Regeringsformen är glasklar på den punkten. Den inleds med att: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” Riksdagens och kommunernas makt att ta ut skatt bygger på folkets medgivande." Summa summarum är således att "Medborgarna har alltså första tjing på pengarna." Därför:

Om stat och kommun sänker skatterna är det följaktligen inte en fråga om att ge medborgarna pengar, utan att ta lite mindre av deras pengar. Det innebär också att man inte kan sänka skatten med lånade pengar. Man kan låna för att inkomsterna inte räckt till utgifterna, men man kan inte låna till lägre inkomster. Det är bara om man tror att staten äger alla inkomster som det går att tala om att staten tvingas låna för att den delar ut för mycket pengar till medborgarna.

Samt:

Den relevanta frågan är i stället om staten ska ha högre utgifter än inkomster och därför tvingas låna. Det kan man ha olika uppfattningar om, men den svenska debatten präglas av en närmast principiell motvilja mot statlig upplåning. Att den skenande statsskulden under 90-talskrisen vaccinerade Sverige mot lättsinnighet med statens affärer ska vi kanske vara tacksamma för. Men att låna är inte alltid oansvarigt – ibland är det till och med dumt att låta bli.

Dick Erixon fyller på med att säga att det är "Rätt att låna till skattesänkningar" och knyter an till den röda demagoismen:

Socialdemokratins mantra har de senaste dagarna, inte minst i gårdagens budgetdebatt i riksdagen, har varit att det är fel att staten lånar till skattesänkningar. Men oppositionen är ju inte direkt motståndare till att pumpa ut skattemedel för att “stimulera” ekonomin. Skillnaden är att de vill satsa på bidrag, inte på att tillåta medborgarna att behålla mer egna lönen för att själva stimulera den.

Det är med andra ord hyckleri när de rödgröna säger sig vara emot att låna mer.

Så vad innebär det då att istället höja skatterna? Federly säger som här:

Det kan vara bra att dra sig till minnes vad oppositionens politik skulle innebära om den var den gällande. Dels finns ingen gemensam ekonmoiska politik att möta finanskris och utbredd massarbetslöshet. Det finns ingen sammanhållen politik för att återställa full sysselsättning.

Tar vi sedan och räknar på exempelvis vänsterpartiets förslahg så skulle det innebära

att ett vårdbiträde blir av med ca 800 kr/mån,
en grundskollärare blir av med ca 1 200 kr/mån,
att en barnmorska eller akutsjuksköterska blir av med ca 1 650 kr/mån och 75 procents marginalskatt,
att en deltidsarbetande veterinär eller apotekare blir av med ca 1 700 kr/mån och 75 procents marginalskatt.

Kanske dags att lyfta dessa siffror lite extra. Frågan är om oppositionen verkligene tror att det skapas fler jobb genom att vi fråntar människor deras pengar?

Aha!

Danne Nordling konstaterar att:

I budgetpropositionen visas hur andelen fattiga har minskat sedan 1996 - från 11 till 4 procent. Sveriges inkomster är dessutom 40 procent jämnare än USA:s. Jobbskatteavdraget ger de flesta 7 procents större inkomst men litet mindre för de rika.

Bra eller? Nej just jag, det var ju otäckt med så mycket pengar kvar i pluskan efter skatt! Jösses.

Danne Nordling inlägg MÅSTE läsas. Slänger in några teasers dock! (Fet stil min anm.)

Före mötet bytte jag några ord med Borg angående den fördelningspolitiska redogörelsen som ingår som bilaga 4 i budgetpropositionen (pdf). Den är enligt min mening ganska allmänt hållen och har ingen explicit redogörelse för jobbskatteavdragets fördelningseffekter. Orsaken till detta var enligt Borg att det inte är lönt att göra en redovisning eftersom media inte bryr sig om att beskriva hur det verkligen förhåller sig. Det finns dock vissa intressanta analyser i den fördelningspolitiska redogörelsen.

Problemet med detta mått är att det är relativt. Hur rikt samhället än blir kan andelen "fattiga" vara konstant eller rentav öka. En ökande andel fattiga blir t ex resultatet om en kraftig ökning av inkomsterna i samhället är kopplad till att inkomsterna strax över medianen ökar mera än för genomsnittet. Statistiskt får vi då se att tillväxten gör fler fattiga. En aningslös betraktare kan då få för sig att "de rika blir rikare och de fattiaga fattigare". Och då brukar man ropa att klyftorna ökar och samhället faller isär.

Några fler inlägg av mig som knyter an till inlägget.

"Att återta sktterna"
"Mer pengar till mig är 'slöseri' och andra motsägelser"
"1-1=-1. Statlig matematik."

Till sist rekommenderar jag detta inlägg - "Angående sänkta löner och skatter" - där jag citerar Karl Malmqvist (blogg). Tummen upp för honom.

Mer pengar till mig är 'slöseri' och andra motsägelser

Med anledning av tidigare inlägg hos mig "Att återta skatterna" där jag säger att Sahlinisterna inte ser mina pengar som mina utan som statens egendom är det intressant att läsa följande hos Dick Erixon:

"Förra helgen sa en socialdemokratisk redaktör om skattesänkningar att det är “läskigt att man får så mycket mer kvar i plånboken”. De tre oppositionspartiernas ledare instämmer nu.

När medborgare får behålla mer av sin lön är det att ’slarva bort’ skattemedel. På DN-Debatt skriver de:

Vår prioritering är att de tio miljarder som nu slarvas bort i skattesänkningar i stället borde användas till att bekämpa krisen och på ett effektivare sätt medverka till att skapa jobb.

Alltså: hellre än att LO-medlemmar på exempelvis Scania, som gått ner till fyradagarsvecka och lägre lön för att behålla jobben, ska få behålla mer av lönen vill S-V-MP att de ska betala så hög skatt att de tvingas söka bidrag.

Mona Sahlin & Co vill göra svenska folket mer bidragsberoende. Alla pengar ska gå via staten, så att politikerna får ökad makt. Man vill använda krisen för att flytta makten över medborgarnas liv från dem själva till politiken.

Trots detta grova maktbegär presenterar de rödgröna ingen konkret politik, vilket de själva erkänner:

Till våren kommer vi att presentera en samlad gemensam ekonomisk motion.

Hittills finns inga förslag som kan diskuteras i samhällsdebatten. Vill de rödgröna höja skatten med 1500 kr per månad för sjuksköterskor och byggarbetare?

För mig framstår det som ett utslag av feghet: S-V-MP vågar inte lägga fram konkreta förslag. En annan förklaring kan vara att de inte är överens.

I vilket fall är det knappast seriöst att angripa regeringen samtidigt som man inte har några egna konkreta förslag."

Vansinnet har nått höga hos oppositionen.

Mer vansinne finner jag hos Stefan Karlsson, som konstaterar följande Östrosism:

"Media återupprepar vad vi fått höra tidigare, nämligen att det kommer ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Då det som sagt redan meddelats är det väl kanske inte så intressant att kommentera igen

Mer intressant var då Östros kommentarer. De var som vanligt missvisande, men på ett nytt sätt.

Först säger han:

"Vi dras med stora underskott i statsfinanserna nästa år, närmare 100 miljarder. Att i det läget låna till skattesänkningar är oklokt."

Denna påstådda omsorg om statsbudgetens saldo hade haft en viss trovärdighet om inte socialdemokraterna samtidigt föreslog att man skulle låna pengar till utgiftsökningar, till exempelvis "utbildningsinsatser" och höjd a-kassa. För att då inte tala om att Östros senare i samma intervju föreslår just....att låna pengar till skattesänkningar, fast då för pensionärerna:

"-De straffbeskattas idag. Det här upprör givetvis pensionärerna kolossalt och där vill vi sänka skatten"

Han vill alltså sänka skatter i ett läge med stora underskott, något han tidigare beskrev som att "låna pengar till skattesänkningar". I en och samma intervju påstår Östros alltså att det är fel att låna pengar till skattesänkningar och att det är rätt att låna pengar till skattesänkningar.....

Att han kallar dagens beskattning för straffbeskattning framstår också för övrigt som underligt eftersom den är lägre än den socialdemokraterna genomförde, och relaterat till det så framstår inte pensionärernas ilska som särskilt kolossal då det är alliansens starkaste väljargrupp.

Östros hävdar vidare att ingen seriös ekonom kan hävda att den samlade effekten av jobbskatteavdragets fyra steg ger 75000 nya jobb. Hur han då förklarar att det samlade utanförskapet är nära 100000 lägre än när regeringen tillträdde efter ett år av den djupaste internationella lågkonjunkturen sedan 1930-talet är oklart. Som kontrast steg det samlade utanförskapet med 400000 under den något mildare 1990-tals krisen.

Medialänkar i ämnet: SVD, DN1, DN2 , DN3"

När man sedan läser mätningar och ser att oppositionen har sådant stöd de faktiskt har undrar jag följande, har folk ögon att läsa med, har folk öron att höra med och finns det där någonting mellan öron som förmår begripa något?

Nå, i frånvaron av kokreta förslag kan man ju nu förlåta detta. Jag tror och hoppas dock att när de rödgröna presenterat sin skattehöjarpolitik till våren så kommer helt andra siffror att visas.

Att återta skatterna

När Sahlin säger att "Det går inte att återta alla de här miljarderna, men en del av dem" menar hon att pengarna tillhör staten och inte dig.

När Sahlin säger att "Skatterna behöver öka och de behöver fördelas mer rättvist" säger hon att det du förtjänat har du inte förtjänat, din inkomst är nämligen för det första - som redan sagt - inte dina pengar utan statens, och för det andra skall de delas ut till någon som är dessa pengar oförtjänt.

Det är detta som SAP kommer att gå till val på - att avkräva dig dina pengar som vore de inte dina!

Är det detta du vill rösta fram? Ser du inte dina pengar som dina? Jag hindrar dig inte från att ge bort dina pengar - du ser dem ju ändå inte som dina, utan som statens. Men mina pengar skall du inte besluta om!

Välfärdskris? Ja om maktskifte.

Med anledning av föregående inlägg hänvisar jag nu till Johnny Munkhammars artikel "Vinstkritikerna hotar välfärden".

Inledningen lyder:

Sverige kan skapa ett bättre välfärdssamhälle än den välfärdsstat vi har idag. Idag plågas vi av problem med kvaliteten i äldreomsorgen, tillgängligheten i vården, byråkratin hos Försäkringskassan och bristen på flexibilitet i barnomsorgen.

System och offentliga monopol eller dominans

Mycket är bra, men det kan bli så mycket bättre. Vi efterfrågar bättre välfärdstjänster och är beredda att betala, ändå består problemen. Då finns det systemfel, som inte minst stavas offentliga monopol eller offentlig dominans.

Verklighetens fakta - vinstdrift ÄR bättre!

Idag utförs cirka tio procent av välfärdstjänsterna i privat regi, med närmast uteslutande offentlig finansiering. Av de privata utförarna av skola, sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg finns många företag som strävar efter vinst.

Studier, enkäter och opinionsmätningar har bedömt skillnader mellan de offentliga och de privata enheterna. Friskolorna når bättre resultat, privat äldreomsorg har bättre kvalitet, privat sjukvård ger mer vård per krona. Och såväl personal som brukare är nöjdare.

Artikeln förtjänar att läsas i sin helhet.

Johnny avslutar:

Utgångspunkten idag är att välfärdstjänsterna är skattefinansierade. Det betyder att politikerna fortfarande håller i pengarna och alltid riskerar vilja gynna egna, offentliga, enheter. Det finns flera fall där privata enheter har fått långt mindre resurser än offentliga.

Med vinstbegränsningar skulle ännu en tvångströja sättas på de privata enheterna, som skulle skapa än mer orättvisa villkor ? för den del av välfärden som fungerar bäst. Är det så vi utvecklar ett bättre välfärdssamhälle?

Fakta är dock inte talande nog för ideologiskt trångsynta och tillika ekonomiskt oförstående.

Nej, höj skatten bara. Ja va tusan, när vi ändå håller på - ta alla mina pengar, avskaffa all privategendom och förstatliga allt - det torde ju i logikens namn vara det enda rätta.

Välfärdskris?

Är det välfärdskris? Om det inte är välfärdskris, vad motiverar då skattehöjningar? Inget. Dessa frågor ställde Sanna Rayman i SvD.

Som jag tidigare bloggat kan man ju också ifrågasätta skattehöjning "för välfärdens skull":

I rapporten "Kommuner och underskott" bekräftas att sparsamma kommuner bättre lyckas med välfärden. Varför då slösa pengar på kommuner som just slösar på pengar. Mer pengar är ju nu inte heller Statens pengar utan dina och mina, jag vill då inte vara med och betala för klumpiga och odugliga kommunalpolitikers godtyckliga dumheter!

Skatt är ingen säker väg för välfärd. Skatter är ju att hushålla med andras pengar och är det inte ens egna pengar är man då så noga....?

Oavsett vem som vill sprida mina pengar - tänk efter före och se fakta.

Ovan nämnda rapport togs upp i SvD i augusti. Folkhemsivrarna i Alliansen och de röd-gröna, säkert inför valet, tävlar om "att vilja öka anslagen till kommuner och landsting. Syftet sägs vara att trygga välfärdens kärna av vård, skola och omsorg." Dock, visar rapporten att "de kommuner som låtit utgifterna skena iväg under de senaste tio åren samtidigt tvingats hålla igen just på välfärdens kärnområden."

Nej någon välfärdskris är det inte frågan om. Däremot visar välfärdsstaten sitt sanna ansikte - att fördela andras pengar är kontraproduktivt. Ju mer min plånbok urholkas, desto mindre har jag att röra mig och desto sämre för de företag vilka önskar producera för att tillfredsställa min efterfrågan.

Skattehöjningar är dubbelt slöseri. Det tar mina pengar och får ödesdigra konsekvenser för ett fritt samhälle vilket är garanten för ökat välstånd.

Amen.

2010 - oppositionsseger blir på gott och ont

Med anledning av ett kort inlägg hos Johan Norberg....:

06:53 - EN BUSH/GORE-SITUATION:

Nu tillhör jag i och för sig dem som tror att socialdemokraterna kommer att vinna valet nästa år, men innan någon drar paralleller med den rödgröna segern i Norge i går kan det vara värt att påpeka att de borgerliga fick mer röster - 49,4 respektive 47,8 procent ser det ut som, och de rödgröna vinner endast därför att norra Norge har extramandat.

....så tror jag också att chansen, risken, är stor att oppositionen vinner nästa val.

Det goda med det onda
Jag tror det blir på gott och ont i sådana fall. Det onda är att det kommer gå utför, igen, för Svea rike. Det goda är, förhoppningsvis, att folk då - äntligen - inser inblandingspolitikens tillkortakommanden.

Så, på ett sätt, om än jävligt ovilligt, kanske det kan finnas en poäng i att offra fyra år åt Röran. Varför då? Jo, det är ju ganska uppenbart att 12 år av perssonskt stagnations-vanstyres-funktionshinderspolitik inte fick upp ögonen på folk nog mycket. Därför är det, medborgares tömda plånböcker (och andra onda konsekvenser att senare få tvingas rätt till) till trots, måhända vettigt, ur ett pedagogiskt och psykologiskt syfte, att Mona Sahlin tillsammans med Gräsliga vännerna och kommunist-Ohly får köra en vänstersväng a la extreme.

Då är det ju fritt fram att
- subventionera
- reglera
- beskatta
- förstatliga

Den goda upptäckten av den dåliga erfarenheten
Kanske, man kan ju alltid hoppas, att folk då också upptäcker och förstår att den ihärdiga offentlighetsiverna INTE skapar några nya jobb. Staten skapar inte jobb så talet om, eller snarare den lögnaktiga propagandan om "jobben först" blir ju bara löjeväckande. Offentliga jobb finansieras av ju som bekant av skattemedel och eftersom det finansieras av skattemedel tas ju pengar ifrån någonting annat som på riktigt skulle kunna skapa arbete. Det är endast frågan om en oflyttning av resurser alltså inte skapande av något nytt. Tyvärr tvärtom, det får minuskonsekvenser i själva verket.

- minskad förmåga att konsumera är minskad efterfrågan och det är minskad produktion och det är minskad försäljning och minskad vinst och det är minskad förmåga att anställa.
- minskade medel och möjligheter för företagare och entreprenörer får samma resultat. Inte minst eftersom man inte har råd (törs ta risken) att expandera verksamheten, starta ny verksamhet.
- Även intäkterna för kapitalägare och så vidare innebär minskad konsumtion.

Fler infallsvinklar finns så klart. Resulaten låter dock inte vänta på sig utan är detsamma - det uteblir! När staten får råd blir matematiken fatal, 1 - 1 blir lätt minus 1. Läs.

Det finns en distinkt skiljelinje i alternativen Alliansens vs Röran. Läs.

Kluvna tungors politik
Appropå lögnaktig propaganda och populism så anklagade ju tidigare Röran för att Alliansen höjt skatten för pensionärerna. Lögn alltså. Ja, och därmed populism. Vilket Ingerö konstaterat: "Detta är svårt ohederligt, på gränsen till lögnaktigt. Regeringen har inte infört någon pensionärsskatt. Vad som hänt är att de som alltjämt arbetar fått en större skattesänkning än pensionärerna. Ingen pensionär har fått högre skatt än under Socialdemokraternas tid." Så var det med den saken. Mer om detta pensionärslögnen här. Och idag står sedan att läsa att Alliansen nu väljer att sänka skatten för pensionärerna. Undrar vilken populism som nu Rörigt eka skall? Att den kommer är jag säker, Rörans kluvna tunga lär snart tala!

Att spendera andras pengar
Skatt är enligt min mening i stort att betrakta som stöld. Hur kan någon säga sig ha rätt till min förtjänst!? Så Mona är en tjuv då? Inte uttryckligen förstås. Nej, hon döljer det genom att säga att hon älskar att ge skatt. Oj, en sån filantrop! (Fast det ordet vill hon nog inte kännas vid, hon kan ju hamna i sällskap med lismande kapitalister) Jag tycker det är jättefint om Mona känner att hon inte vill behålla så mycket av det hon förtjänat, men det är får stå för henne själv. Att hon vill ge sina pengar legitimerar inte att ta av andra. Mona - gör vad tusan du vill med dina pengar, det är dina pengar. Men ge fan i mina! Dem har du inte rätt till!

Om svenska folket kommer sanktionera den stölden kommer jag bära det med mig och hålla er ansvarig för! För det och för vägen in den socialistiska återvändsgränden.

Att förtjäna, att bidraga, att skapa
Mona tror sig alltså, genom att ta min pengar och ge av sina, kunna skapa jobb. Suck.... Jämför gärna Mona med exempelvis Bill Gates. Bill skänker ofantliga mängder pengar. Ja, Bill är rik som ett troll - vilka han FÖRTJÄNAT! - och frågan är nu vem som skapat/skapar flest jobb och bidragit mest? Mona eller Bill? Bill skapar jobb, Bill tjänar pengar - det går ihop. Dessutom Bill skänka av sina egna pengar utan att kräva att någon annan gör det samma - Bill gör inte anspråk på pengar. Men det gör Mona och hennes Röra. Det får vi nog tyvärr bli varse om ganska snart är jag rädd.

Hoppet...
...är dock att Rörans vansinne skall bli uppenbart kontra Alliansens ansvarsfullhet och dess uppenabara betydelse för medborgarnas frihet. Så klart mycket övrigt funnits att önska vad gäller Alliansen, dock har detta varit en början på vägen ut ur ett mörker. Alternativet är ju tämligen klart - tillbaka till mörkret eller vidare mot ljuset.

Själv håller jag tummarna för Johnny Munkhammars inträde i politiken - Go Johnny!
Hem till Johnny: Blogg och Idésida. Rekommendras!