Är vi redo kasta demokratin på tippen?

Tuff fråga va? Oberättigad? Tänk själva.

Jag tror nu inte att demokratin kommer att hamna på tippen även om det finns mycket skit sker och har skett i landet. Det finns ljus i dunklet.

I Europa har dragit och drar en våg av antisemtism fram, tillsammans med denna - och med stor sannolikhet framdriven, påmanad och önskad av - extremistiska rörelser med allehanda namn. Må det sedan vara vänster- eller högerextremister eller radikala islamister. Samma skit är det. De förenas alla under totalitarismens namn och därmed är det per definition och per automatik antidemokratiska. Nu senast lyckades man stoppa planerat terrordåd, mot bland annat IKEA, i Amsterdam.

Sverige hör till Europa och har fått sin beskärda dela av denna förbannade bedrövelse. Bränder i Södertälje, upplopp och bojkotter i Malmö och jag vill även räkna in kravallerna i Göteborg här.

Detta är en sak, dessa galenpannors våld och galenskaper. Värre är de som tiga still och inte reagera. Värst är dock de som löper med, de som döljer sanningen, de direkt eller indirekt som stöder detta eller de som försöker att förstå. Vad finns det att förstå?! Intet.

Att dölja. Dick Erixon skrev att "Inga svenska nyhetsmedier skrev om att helgens demonstration mot Davis Cup-matchen innehåll öppet antisemitiska slagord", och att det endast togs upp av "Per Gudmundson på Svenska Dagbladet, samt NWT:s ledare" om vad för "budskap demonstranterna faktiskt framförde". (SvD, NWT) Ingerö nämner att utländsk media öppnar ögonen på händelserna i Malmö: "av någon anledning får jag en annan känsla när jag läser om dem i utländsk press. Vansinnet blir så oerhört mycket tydligare när det inte maskeras bakom de svenska mediernas ursäktande språkbruk". Se även inlägg i Uppsala Nya Tidning som ifrågasätter, "Varför teg så många av dem som borde ha talat?".


Att dölja genom att tiga är en sak, man kan även blunda eller ljuga, vare sig det är för sig själv och/eller andra. En som inte vill, eller kan, se skogen för träd är Peter Kadhammar, han ser demonstrationen i Malmö som något fantastastisk, att "Ibland är Sverig ett fantastiskt civiliserat land". Va?! Ja, ni hör. Artikeln i Aftonbladet fick i alla fall mig att tappa hakan. Ron Tannenbaum kommenterar hos FiM: "Hej Peter. Nej, Sverige är inte alls så civiliserat eller underbart som du beskriver. Det är faktiskt bland de svåraste ställena på jorden att vara jude eller israel, och det är precis vad jag är - israel och jude. Vad är det som är så underbart med ett land där man måste dölja sitt israeliska ursprung eller sin judiskhet av fysisk rädsla? Där man tar en risk om man bär en kippa eller Davidsstjärna?" Läs gärna fortsättningen på svaret och Kadhammars artikel.

Ytterligare en galen artikel, enligt min mening, är Anna Dahlbergs i Expressen. Hon säger rent ut att antisemitismen in landet är "Absurda överdrifter". Om än i polemik mot den, åt andra hållet klart överdrivna artikeln i Jerusalem Post där Sverige nämndes som ett land av apartheit. Artikeln i Jerusalem Post har jag tidigare kommenterat. Läs gärna artiklarna men även Erik Svansbos inlägg om detta (han har flera bra inlägg i ämnet), han säger bland annat om Anna Dahlbergs artikel att "Vänstern och medieetablissemanget tolererar idag muslimsk antisemitism. Detta leder såklart till att antisemitismen blir mer och mer rumsren. Så rumsren att inte Expressens ledarsida ser den - kanske inte så konstigt när man själv närmar sig vänsterns demonisering i sin mycket skarpa Israelkritik. Anna Dahlberg och Expressen visar en stor historielöshet när man tanklöst viftar bort kritiken mot Sverige. Antisemitismen måste sättas i ett sammanhang, och gör man det så ser man starka skäl till att oroa sig."

Omvärlden förundras över Sverige. Är det så konstigt? Varför förvånas? Kanske för att vi i vårat land haft någon sorts självpåtagen vana att se Sverige som moralens föredöme. Nu får vi äta upp det. Skam på torra land. Jag vill nu inte påstå att vi varit moralens föredömliga land innan. Mycket är bara ren och skär itutad inbillning - självgodhet kallas det för. Kanske därför vi har svårt att se det förförliga som sker? Kanske därför vi vill dölja och förneka? Nå, skit samma. Öppna ögon och öron, se vad omvärlden säger om oss.

Norge har uppmärksammat oss , inför valet "Norska dagstidningen Aftenposten har gjort ett reportage från Malmö som i den norska valrörelsen blivit ett slagträ om hur illa det kan gå". I USA uppmärksamma Malmö i artikel i The Weekly Standard - "Welcome to Ramallmö. How a tennis match sparked riots in Sweden." Se även inlägg i Wall Street Journal och detta clip på youtube från CBN News. Artikeln ovan i Jerusalem Post var inte petig med orden heller.

Dick Erixons fråga är klockren: "Sverige som avskräckande exempel. Är det så vi vill ha det?" Sant är också detta han säger att "Ju längre detta får pågå, desto hårdare kommer striden att bli mellan de västerländska värderingarna och de totalitära i Sverige. Det är dags att säga ifrån om vilka lagar, regler och värderingar som styr i detta samhälle. Nu."

Säga ifrån..... Marié Helen nämner en anmälan till JK gjord av Daniel Sanofsky med anledning av de skanderade orden "Khaybar Khaybar ya Yahoud, jaish Muhammad saufa ya‘ud [Khaybar, Khaybar, o judar, Muhammeds armé skall återvända]" (Finns på youtube) Marié Helen tycker med rätta att man borde "polisanmält det som hets mot folkgrupp enligt BrB 16:8, vilket det måste anses vara."

Enligt FiM har just en sådan anmälan nu lämnats in till JK av FiMs Oded Meiri. Spännande se vad det leder till. Kanske som sist, "att lägga ned förundersökningen mot Stockholms moské gällande hets mot folkgrupp hösten 2005. I moskéns bokhandel såldes videokassetter och cd-skivor med starkt antisemitiskt innehåll, med bland annat uppmaningar till mord på judar. Lambertz menade att yttrandena på banden ”objektivt sett innefattar hets mot folkgrupp” men beslutade ändå att lägga ned förundersökningen med motiveringen att uttalandena som gjorts på banden måste bedömas “mot bakgrund av den historiska och pågående konflikten i Mellanöstern“." Med denna logik torde ju detta också utgöra en förmildrande omständighet om man väljer att taga en judes liva av daga.

Vart är vi på väg? Om det döljs och förljugs, hotar det demokratin genom att antidemokratiska krafter vinner inträde? Många hävdar det och det är nog lite av vad vi ser. Ilya Meyer undrar till och med över: "Vem sätter den politiska dagordningen i Sverige?" samt "vem har den egentliga makten?" Givetvis funderar hanäven över Europa i stort, "Europa står och väger: hur har kriget påverkat opinionen i de olika länderna i Europa? Vilka sidoeffekter har den senaste konflikten haft på judiska samhällen runt om på kontinenten? Har man märkt något skifte i den allmänna uppfattningen om Israel? Har antisemitismen ökat på grund av de senaste utvecklingarna? Håller Hamas nu på att bli rumsren efter dess krig mot den judiska staten?"

Många saker finns att fundera kring. Gert Wilders uttryckte sig om Islam och Koranen och fick inte komma in i Storbritannien. Yttrandefriheten hade intet värde. Israel svarar under 21 dagar upp emot 1 290 dagars missilerande, det väcker bestörtning och Ilmar Reepalu tar ett synnerligen utrikespolitiskt beslut och förvägrar judiska tennisspelare att spela med publik. Man lyckas även skrämma upp ett israelisk kampsportslag att deltaga i en turnering de tidigare deltagit i. Inget annat lands medborgare bemöts på detta sättet. Samtidigt ser vi mellan fingrarna på Hamas och liknande organisationers uppenbara lögner och antidemokratiskt anti-humana ondska. Inte många törs heller konfrontera den radikala islamismen utan med den daltas det snarare. Chamberlain trodde på sin tid att han kunde dalta med Hitler. Allt detta går hand i hand med de extrema rörelserna, lika barn leka bäst. Det är dags att stå upp mot detta och stå upp för vår demokrati och frihet.

Mycket har dock hänt, som jag tagit upp tidigare. SSUs Jytte är en av dem som sagt ifrån, läs SvD, och Lennart Regebro uppmärksammar att "Flera socialdemokrater och vänsterpartister har tagit upp nödvändigheten av att säga upp kontakten med den antidemokratiska och/eller antisemitiska extremvänstern. Det är bra. Gör det." Han undrar om "vänstern, skall bli demokrater nu?" Johan Ingerö uppmärkammar vänsterpartisten Jan Selling som säger ifrån, "Hamas kan inte vara vänsterns vänner", se SVT. Vi ser också hur fler och fler riksdagslemoter hos oss ifrågasätter Durban II. En konferens som kommit att bli en totalitarismens klubb för inbördes beundran. "Fyra länder har redan dragit sig ur - Kanada, Israel, USA och Italien. Flera europeiska länder har hotat att göra detsamma." Det är gott!

Visst finns det hopp!

Citerat ovan från: Dick Erixon 1, 2, 3, Ingerö 1, 2, Aqurette 1, 2, Marié Helen (Empatisk men inte patetisk) 1, FiM 1, 2, 3, 4, Ilya Meyer 1, Lennart Regebro 1, Erik Svansbo 1)

Det blev långt. Avslutar nu. För fler inlägg i frågan, botanisera gärna bland bloggarna i min blogglista samt vidar från de bloggarnas blogglistor osv.