Inlägget av Johan Hedin / Peace, love and capitalism kommer ju lämpligt efter de föregående två inläggen.
Han kommenterar den svenska modellen. Den svenska modellen. Svenskt. Allt är så förbannat bra med och i Sverige. OK, detta går säkert igenom flera länder vilka vilja måna sitt eget. Konsekvenserna är dock inte bra. Länder. EU. Inte heller EU är ju särskilt lyckat. Det man säger sig måna - handel - gäller knappt inom unionen och absolut inte utåt. EU är inte ett särskilt lyckat (fri)handelsprojekt. Den svenska modellen är ju med dagens facit i hand inte heller särskilt lyckat.
Låt de stora avtalens tid vara förbi och låt även den stora handelsprotektionismen tillhöra det förgångna.
Jag tror och hoppas att folk, i och med allt som händer, börjar få upp ögonen att vi står inför ett skifte.
Johan säger: "Regeringen gör faktiskt ett hyggligt jobb med att förklara hur man tänker kring exempelvis den så aktuella näringspolitiken. PJ Anders Linder konstaterar i dagens SvD att Mona Sahlins föreslagna miljardrullning över Saab tas emot med berättigad misstänksamhet av opinionen och att en mer långsiktig och ansvarsfull politik belönas. Med förbättrat stöd för Alliansen som följd. "
Måste säga jag uppskattar Maud mer och mer, Johan nämner "hennes mission och metoder för värderingsskifte" och det verkar ge resultat. "Små steg, visserligen, men tveklöst små steg åt rätt håll."
Den svenska modellen. Nej, låt den fria företagsamheten blir verklighet. Fri. Låt de grandiosa avtalens tid vara förbi. "Visst hade det väl kunnat vara bra med ett nytt "saltsjöbadsavtal", men den tid då 10-15 herrar med varierande slags rökverk i mungiporna kunde fatta beslut för alla arbetande människor är sedan länge förbi." Detta eftersom "Dagens arbetsmarknad, och framförallt morgondagens, är mångfacetterad och individbaserad. Kollektiva överenskommelser passade finfint 1938, där den stora tillväxten under överskådlig framtid ägde rum i stora industrier med behov av lågutbildad men talrik bemanning."
Vad är alternativet? De alternativ som uttalas är ju en återgång till svunnen tid. Annars ges inga som helst alternativ - bara tom kritik där Mona Sahlin är denna innehållslöshetens främsta företrädare.
"Mona Sahlin förtjänar kritik för kombinationen av omotiverad kritik mot regeringen när det gäller näringspolitiken och avsaknad av en rimlig och trovärdig egen sådan."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar