Agenda 2010 - värderingsskiftande reformer

I inlägg hos Munkhammar står om, samt finns i pdf, "den nya rapporten "Agenda 2010 - om möjliga värderingsskiftande reformer" (Munkhammar Advisory) skriver Niclas Holmberg om vilka reformer som bör prioriteras av Alliansen inför nästa mandatperiod.

Rapporten erbjuder en lista med konkreta åtgärder värda att beakta för dem som önskar liberaliseringar och medborgarnas stöd för dessa."

Har just laddat när och börjat läsa - gör detsamma du med!

Inledningen torde locka till läsning:

"Människors normer, värderingar och beteenden påverkas av en rad faktorer. En av dessa är samhällets olika institutioner, lagar och system. Inte minst har ekonomipristagaren Douglass North bidragit till teori om både de formella och de informella institutionernas roll. I samhällen med hög skatt på arbete är den svarta sektorn och det obetalda hemarbetet större. I kommuner med många som lever på bidrag är det fler som röstar på partier som vill fortsätta betala ut omfattade bidrag. Företagare har generellt en syn på staten som börda snarare än hjälp, varför företagare bär på mer liberala värderingar.

Socialdemokraterna hade makten i Sverige oavbrutet 1932-1976. Självklart har deras maktinnehav påverkat det svenska samhället, dess institutioner och dess medborgare. Gunnar Sträng yttrade till och med en gång att ”Steg för steg ska detta samhälle socialiseras, men man ska inte basunera ut det på gator och torg där det så lätt kan missförstås”. Politik för att alla ska gå i samma kommunala skola har motiverats med att det skapar större jämlikhet. Likaså en politik för att alla ska ingå i samma pensionssystem. Tanken var att permanenta maktinnehavet just genom att långsiktigt skapa en lagstiftning som gynnade den egna maktproduktionen.

Men det Sverige som humoristiskt porträtteras i ”Fyra nötcrème och en moviebox” finns inte längre. De senaste 25 åren har Sverige förändrats från det som successivt infördes från 1932 och framåt. Sverige har liberaliserat – av både röda och blåa regeringar. Svenskarnas värderingar och beteenden har också ändrats som en följd. Många var dem som opponerade mot reformer då, men som i efterhand accepterat dessa. Säg den som vill ha Televerket åter idag?

Ekonomisk-politiska reformer bör ha ekonomisk-politiska resultat som huvudmål. Men det ska inte ignoreras att det i reformerna också finns långsiktiga effekter. Lagar kommunicerar och skapar referensramar och påverkar på så vis det svenska samhället i bredast tänkbara mening. En politik för socialisering gjorde svenskarna mer benägna att alltid lita till staten och politiken. Men en politik för liberalisering har skapat större mångfald och globalisering. Den har skapat stöd för valfrihet och andra liberala idéer. På det viset kan reformer leda till en opinion som underlättar vidare reformer.

Denna rapport handlar om vilka områden som är viktiga att fokusera på, för en fortsatt frihetlig framtidsagenda från just detta perspektiv. Reformerna är tänkta att kunna genomföras efter en valvinst 2010."


Måste uppdatera direkt - detta är synnerligen intressant och viktigt:


“Beskattningens konst är att plocka gåsen på så mycket fjäder som möjligt med minsta möjliga kackel.” Det var den franske finansministern Jean-Baptiste Colbert som avslöjade hemligheten. Under 1600-talet lyckades han öka Ludvig XIV:s skatteintäkter från 25 till 80 procent. Likheterna med Sverige är slående. Det har rimligen funnits ett systematiskt intresse hos ledande socialdemokrater att dölja skatternas storlek. Det finns ett påtagligt incitament för den som gillar höga skatter att se till så det inte framgår hur höga skatterna egentligen är.

Alliansregeringens jobbskatteavdrag är en minst sagt omfattande reform. En sjuksköterska i Surahammar med en månadsinkomst på 20 000 kronor har fått 1 200 kronor mer i månaden att ha kul för. Inkomstskatteuttaget har minskat med närmare 75 miljarder. Bortsett från jobbeffekten vill säga. Om vi räknar in jobbeffekten har skatteuttaget ökat. Det kan jämföras med andra väldiskuterade reformer som avdraget för hushållsnära tjänster, omkring tre miljarder, och avskaffandet av förmögenhetsskatten, omkring fem. Problemet är bara att folk inte vet om att de fått något jobbskatteavdrag. Enligt en opinionsmätning från Sifo har två av tre inte märkt av att de fått någon inkomstskattesänkning. Man kan till och med läsalönespecifikationer upp och ner, utan att hitta något jobbskatteavdrag. Det är först på den förtryckta deklarationsblanketten det slutligen går att utläsa kryptiska och väl undangömda “skattereduktion för arbetsinkomster”. De sänkta bidragen och avdragen har däremot blivit mer synliga. De är mer specifika. Kanske är det därför som hela 45 procent av väljarna upplever att de missgynnas av regeringens politik, enligt en undersökning som Synovate gjort åt tidningen Fokus sommaren 2008. Bara 33 procent upplever att de gynnas."