onsdag 2 december 2009

Svamlin, SAAB, vänster, skatt och hyckleri

Den eviga hjärndöda följetongen om SAAB och Mona Svamlin

I SvD står om Svamlins vackra luftslottstankar:
SAAB kan vara räddat. För Mona Sahlin har äntligen anlänt i Trollhättan. Och hon har naturligtvis alla svar på hur biltillverkaren ska kunna ta sig ur krisen. Det är nationell samling, hjälpas åt tillsammans, långsiktig sammanslutning, 30 dagar och utnyttja dem till varje minut och sekund, och jag tror verkligen på SAAB.

Vilket luftslott.

Sanna Rayman säger ironiskt med sahlinistiska ord:
Men nu jäklar är det nationell samling! Ett vinstår till ska vi väl kunna skrapa ihop åt dem? Kanske skulle det skynda på processen om vi alla drog till Trollhättan och satte oss i Saabs lokaler?

Johan Hedin påminner om att ta Svamlins ord med en stor nypa salt då hon ju inte vet vad hon säger alla gånger, ja, till och med ljuger. Johan säger att "För den som till äventyrs glömt bort hur Mona Sahlin resonerar kring bilkrisen rekommenderas denna gamla klassiker:

Klassiker nr 1:



Jag säger att klart vi skall satsa! Det är ju därför vi betalar skatt. Eller hur? För att hålla icke livsdugliga företag vid liv!

Fordonsanalytikern Matts Carlsson gissar att det kanske handlar om en handfull vinstår totalt sedan starten 1947. Enligt Carlssons uppgifter har enbart General Motors fått pumpa in 25 miljarder för att hålla Saab levande.
– Man kan fråga sig hur ett företag som i minst två decennier har förlorat pengar ändå överlever. Inget annat företag skulle från ägarhåll acceptera att gå med förlust så himla länge innan man lägger ner, säger Carlsson.

Så, nej till Alliansen och ja till oppositionen. Nej till jobbskatteavdrag (är ju obehagligt med extra pengar i plånboken dessutom!) och ja till mera skatt!

SvD om vänsterns hyckleri om jobbskatteavdraget:
På onsdag klubbar riksdagen det fjärde steget i jobbskatteavdraget. Och oppositionen hatar det, oaktat att det ger en vanlig knegare med 22000 kronor i månaden en årlig skattesänkning på 2712 kronor – och skapar jobb.

I höstens budgetdebatt sade exempelvis Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesman/person, att "Varje miljard som ni har delat ut till era rika kompisar är 1 miljard mindre till jobb." Hon menade att "oförsvarliga skattesänkningar för redan rika" är "ett ineffektivt sätt att skapa jobb." För dyrt, sade hon. "Enligt era egna beräkningar kostar varje jobb 1 miljon kronor. Det finns bättre och effektivare åtgärder som ger två till tre gånger bättre utfall."

Så vad kostar då ett jobb med rödgrön politik? I ett telegram i Dagens Nyheter summeras ett aktuellt förslag. De rödgröna vill ta fem miljarder kronor av Vattenfalls vinster och skapa en fond.

"Vid en presskonferens på måndagsförmiddagen uppgav oppositionens partiledare att de tror att den nya riskkapitalfonden kan hjälpa till att skapa mellan 3.000 till 5.000 nya jobb på tre års sikt."

Få se nu. Fem miljarder för tre till fem tusen jobb. Det ger en kostnad på 1-1,7 miljoner kronor per arbetstillfälle. Låter knappast som "bättre och effektivare", eller?

Och på tal om rödgrön dynga, hyckleri och klassiker. Ännu ett klassiskt clip med anledning av den rödgröne hycklaren Bodströms uttalande:
att "medierna måste sluta krypa för ministrarna". Han menar att SVT och SR bara tio månader innan valet "ensidigt gynnar det ena av två regeringsalternativ" och att det ytterst finns "ett stort demokratiskt problem med detta". Bodström har verkligen på fötterna. Public service verkade ju aldrig gynna socialdemokratin när den var i regeringsställning. Eller?

Klassiker nr 2:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar