lördag 7 november 2009

Moralisk knäckfråga

Ett litet filosoferande kring individens rättigheter och individens frihet torde kanske vara på sin plats. Mycket har jag, i och för sig, tagit upp tidigare. Nu tänkte jag bara lite kort samla ihop några korta punkter.

Mänskliga rättigheter
Vem, eller vilka, har rättigheter - individer eller ett kollektiv?

Endast individer har rättigheter - mänskliga rättigheter avser individen, inte något kollektiv. Ett kollektiv består av individer, det är endast individerna i dessa sammanslutningar som kan äga någon som helst rättigheter.

Rätten till sitt eget liv
Vem har rätt till individens liv? Individen själv eller någon/något annat?

Självklart är det endast individen som har rätt till sitt eget liv.

Rätten till sitt eget liv är oantastlig. Individen äger rätt att med sitt liv göra som hon behagar, det angår ingen, inte någon annan individ, inte något kollektiv. Det enda som begränsar denna rätten är att man inte får skada eller kränka någon annan, någon annan individ (kollektiv har ju inga rättigheter som redan nämnt.)

Vad innebär då detta?

Individens frihet

Om det endast är individen som har rättigheter och rätten till sitt eget liv -vad innebär det för friheten? Kan någon annan/något annat - individ/kollektiv - kränka en individs frihet? Ja eller nej?

Nej! Så klart inte.

Jag utvecklar frågan och den blir då till en moralisk knäckfråga:

Kan man säga sig värna individers rättigheter och frihet om man samtidigt kränker någon annans? Ja eller nej?

Nej! Nej torde vara det givna svaret.

Om man anser att individen har rätt till sitt eget liv, att individen är den som har rättigheter och att individens frihet är det högsta av värden då kan svaret på sistnämnda fråga inte bli Ja.

Om svaret blir Ja, då är allt tillåtet - då helgar alla ändamål vilka som helst medel.

Vad ser vi?
Är det endast individer som har rättigheter?
Har individen rätt till sitt eget liv?
Är individen fri?

Jag är jäkligt tveksam.

Många av de rättigheter som räknas upp och som tas för givet faller på sista punkten.

Jag tänker på de rättighetskataloger som finns, rätten till:
- arbete
- bostad
- utbildning
- etc

Är allt detta så självklart?

Kontrafrågan till rättighetskatalogerna är:
På vems bekostnad?


Offentliga utgifter och beskattning

Offentliga utgifter kräver beskattning. Beskattning inkräktar på individens ekonomi och därmed på individens frihet, om indivdens frihet inkräktas på har individen inte heller rätt till sitt eget liv eller rättigheterna på sin sida.

Eftersom, som jag ser det, inkomster tas(stjäls) från individer för att delas ut till en massa man inte känner går kollektiva rättigheter före individens. En del av kakan äts dessutom upp av en byråkrati för detta ändamålet.

Att dela med sig / Solidaritet

Att dela med sig är inte fråga här. Att dela med sig innebär med nödvändighet en akt av fri vilja. Skatter är inte en akt av fri vilja.

Den förhärskade synen på solidaritet är kontraproduktiv. Skatter och offentliga utgifter inskränker inte bara individens rätt till sitt eget liv och frihet rent moraliskt betraktat, det är ju en ekonomisk fråga också.

i) Den egna inkomstens storlek avgör konsumtionsförmåga, en begränsas sådan inkräktar på marknadens utbud och efterfråga och har således direkt med företagandets framgångar att göra - vinst/investering/anställning.
ii) De vilka är beroende av offentliga utgifter - anställda inom offentlig sektor, arbetslösa, bidragsberoende - håller ju denna tröga och bromsande kontraproduktion igång. Om verksamheter tilläts drivas med vinst faller ju beroendet av offentliga medel och skatter kan sänkas, när skatter sänks ökar disponibel inkomst och därmed friheten. När de offentliga utgifterna minskar kan skatterna också minska på alla områden. i) Arbetsgivaravgifter/sociala avgifter - företag har råd anställa. Alltså fler i jobb (verkliga jobb), färre arbetslösa och bidragsberoende. ii) Moms och avgifter - priser på dagligvaror kan kraftigt sänkas när dessa pålagor försvinner och i och med, trolig förväntad efterfrågan, stimuleras konkurrens och priser kan sjunka ännu mer. iii) Etc.

Skulle inte bli långrandig så kapar inlägget här. Till sist repeterar jag dock tre frågor:

1. Kan säga sig värna någons frihet genom att inskränka någon annans?
2. Vad är den moraliska konsekvensen?
3. Vad är det vi ser?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar