Först ut är Munkhammar som skriver om Sahlins sällskapsspel:
Sahlins sällskapsspel. Genom sitt utspel att bjuda in Centern och Folkpartiet till samregerande bidrar Mona Sahlin ytterligare till uppmärksamhet för Sverigedemokraterna. Diskussioner om vem som ska regera med vem får alltid stort utrymme i media. Det är förvisso bekvämt för den som har mycket lite att säga i sak.
Johan Eriksson skriver att Sahlin sätter sitt hopp till SD:
Det kvackas litet i ankdammen som är svensk inrikespolitik. Oppositionsledaren Mona Sahlin förefaller nervös, trots försprånget i opinionsmätningarna, och försöker dra nytta av Sverigedemokraterna för att slå upp en spricka i alliansen. Inviten till Centerpartiet och Folkpartiet är givetvis orimlig, och har turligt nog avfärdats av både Olofsson och Björklund. Men vad är det Sahlin vill åstadkomma? Genom sitt agerande ger hon ju Sverigedemokraterna den tyngd som de aldrig klarat av att ge sig själva.
Dick Erixon säger att Sahlins flirt är för att slippa V, att helt enkelt dumpa Ohly.
Inviten igår från Mona Sahlin till de borgerliga partierna C och FP om att bilda regering om SD blir vågmästare, kan också ses som ett sätt för Sahlin att slippa regera med V.
Ingerö som har för vana att granska S-bloggarna har återigen funnit något att skratta åt.
CG Carlsson kommenterar Mona Sahlins utspel om blocköverskridande regering. Som vi har väntat! Och kom ihåg: "Det vore värdefullt att läsa kommentarer från s-väljare. Inte borgare!"
Ingerös etiketter på inlägget är då förstås 'Sosserier' och 'Humor'. He he.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar