onsdag 1 april 2009

Full sysselsättning

Läser inlägg hos Ingerö om full sysslesättning, så bra så citerar hela alltet:

"Johan Sjölander, socialdemokratisk bloggare och partitjänsteman, är förvånad:

"För några veckor sedan stod Anders Borg i riksdagens talarstol och erkände öppet att det blir fler jobb med socialdemokraternas politik än med regeringens.


Jag har ända sedan dess funderat över varför detta inte resulterade i ett ramaskri bland framförallt borgerliga debattörer och bloggare. Hur kan man acceptera att den regering som gick till val på att pressa tillbaka arbetslösheten nu passivt lägger sig på rygg i frågan?"


Well Johan, det blir begripligare om man inte slutar läsa innan man kommit till bisatsen. Så här sa Borg efter att han medgav att den socialdemokratiska politiken skulle skapa fler jobb:

"Eftersom kostnaden per jobb ligger på mellan två och fyra miljoner så är det väldigt dyrt med den typen av breda satsningar som oppositionen förordar."

Det handlar alltså om den inte särskilt komplicerade matematik som jag tidigare har redogjort för. Om staten köper ett arbetstillfälle för tio kronor och tar tillbaka tre kronor i inkomstskatt så har den inte tjänat tre kronor utan förlorat sju. Hur många gånger ska detta egentligen behöva upprepas?


Full sysselsättning kan uppnås med ett enda riksdagsbeslut. Det är bara att förbjuda jordbruksmaskiner eller anställa alla arbetslösa som hissoperatörer och ersätta arbetsgivarna med medel från statskassan. Men några sådana förslag har naturligtvis inte lagts av något parti, trots att det på ett rent statistiskt plan skulle vara en effektiv modell.


Arbetslinjen handlar inte om full sysselsättning, utan om att så många som möjligt ska försörja sig själva på ett för samhällsekonomin hållbart sätt. Är då Sjölander okunnig om skillnaden eller spelar han teater? Nej, han är ju en begåvad kille, så han begriper säkert baksidan av både sina egna och Borgs resonemang. Däremot har moderaterna själva grävt den fälla som Sjölander anser att de ramlat ner i.


Moderaterna har själva valt att tala om full sysselsättning, men har definierat om begreppet från dess socialistiska betydelse av "arbete åt alla". Så här beskriver moderaterna full sysselsättning på sin hemsida:

"Full sysselsättning är inte när alla 6 miljoner i arbetsstyrkan har jobb. Full sysselsättning är när efterfrågan på arbetskraft matchar utbudet av arbetskraft på ett sådant sätt att priset på arbetskraft (lönenivån) varken pressar upp eller ned den allmänna inflationstakten. Då råder det jämvikt på arbetsmarknaden och då råder det full sysselsättning."

När man inser vad moderaterna menar inser man också varför de inte följer vänsterns recept på jobb via bidrag. En sådan politik skulle på sikt tända inflationsbrasorna, pressa upp räntorna och därmed både förlänga och fördjupa lågkonjunkturen, inte olikt mycket av 1930-talets krispolitik.


Men i stället för att ta en verklig debatt om vad en ansvarsfull ekonomisk politik innebär - och tvåla till socialdemokraterna för deras avsaknad av precis just en sådan - så ägnar sig moderaterna åt att plagiera vänsterbegrepp och ge dem nya betydelser. Man frågar sig; till vad nytta?


Triangulering har onekligen sina sidor."



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar