måndag 27 juli 2009

Några Norbergska kloka ord

Med anledning av mina inlägg av senare tid vill jag taga tillfället i akt att till det citera något ur Johan Norbergs bok "När människan skapade världen". (Fet stil är min markering.)

"Om vår förfäder kunde se hur vi lever idag skulle de förundras. De skulle förvånas över att de flesta barn inte längre dog före föräldrarna. Och de hade inte trott sina ögon om de fick se vår läkarvård, våra mediciner och våra datorer. Men framför allt skulle de nog förundras över att det bekväma liv som de med blod, svett och tårar bidrog till att ge oss mottogs med sådan nonchalans och otacksamhet av generation som får njuta av det.

När jag växte upp ägnade jag inte vår civilisation ens en minut av tacksamhet. Men det borde jag ha gjort, för inget av det detta är skapat av naturen, det fanns inte från början. Manna regnar inte från himlen och skapandeprocessen fortsätter inte automatiskt. Allt finns här för att tidigare generationer har tänkt och kämpat, arbetat och skapat. De har kommit på lösningarna, odlat upp landet, rest husen, dragit rälsen, lagt vägarna och ledningarna, förädlat träet och malmen. Och de har gjort det i kamp mot bevakare och kontrollanter, mot fiender som sagt att det är girigt, brottsligt, farligt och övermodigt, och mot vänner som har avrått: det är ingen idé.

Välstånd är något helt nytt i vår värld, därför att friheten är ny. Under de tusen åren av fundamentalism, slaveri och feodalism fram till 1820 ökade genomsnittsmänniskans inkomster med bara 50%. Under de knappt 200 åren därefter har det ökat med 900%.

På ett ögonblick i historien har världen blivit som ny. Bakgrunden är upplysningsfilosofin och vetenskapen som började bryta igenom under 1600-talet. Upplysningens filosofi gjorde gällande att tillvaron var logisk och att människan är en förnuftsvarelse med möjlighet att skaffa information och sluta sig till vad hon kan och ska göra. Liberalismens politik blev den naturliga följden: att individen också borde ha rätt till att leva efter eget huvud så länge hon inte utövade tvång mot andra. Den gav i sin tur upphov till industrialismens ekonomi, där nya värden skapades på löpande band - bokstavligen - som gav människorna mat på bordet och tak över huvudet. Detta fortsätter idag med globaliseringen som knyter ihop världen med handel och kommunikation."

"Plötsligt blev framtidstron möjlig - hoppet om att kunna lämna en bättre värld i arv åt sina barn, något som inspirerade reformer som näringsfrihet, frihandel och skydd för äganderätten. De mest fantastiska resultatet av denna kapitalistiska revolution var den mentala revolution som bestod i att man bevisade att människor inte är varandras fiender. Den traditionella föreställningen var att människans egenintresse var farligt. Människan var ett bestialiskt djur, vars drifter ständigt måste hållas i schack av kyrka, artistokrati och stat. Liberalerna hävdade tvärtemot att människornas egenintresse kunde vara en positiv kraft. Nu gav samhällsutvecklingen dem rätt. När människor fick frihet kunde de förbättra världen. Girigheten hade väl alltid funnits där, och i ett kontrollsamhälle gjorde den att man tävlade om makten att få suga ut andra, men i ett liberalare samhälle tävlade man om att erbjuda det andra ville ha. Nu fanns inte längre välstånd genom att kungar och riddare tävlade om att stjäla folkets bröd och kött, utan genom att bagare och slaktare tävlade om att ge folket bröd och kött till så god kvalitet och så bra priser som möjligt."


Låt därför människan vara ifred.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar