Jag är en anhängare av idén om staten som begränsad till att i stort vara en nattväktarstat - alltså en minimal stat där dess uppgift enkom är att ansvara för rättsväsende, polis och militär. Staten skall inte, därför, diktera villkor i materiell mening.
Således anser jag att staten är, och skall vara "omoralisk". Den stat som är "moralisk" är den som dikterar villkor i materiell mening.
Jag satte nu alltså citatationstecken - "omoralisk" och "moralisk" - då det i sig alltså inte har med moralen att göra i den bemärkelsen.
Med moral avser jag i detta sammanhang huruvida åsikter i moraliska frågor skall påtvingas medborgare eller ej, alltså idéer eller åsikter om vad som anses vara "rättvist" eller "rimligt".
Rättsväsendet menar jag är till för att utgöra ett regelverk inom vilken individerna skall ha full frihet att så långt det är möjligt utvecka sin personliga frihet. Rättsväsendet skall alltså inte diktera villkor i moraliska frågor, alltså INTE påtvinga medborgarna sina åsikter.
När rättväsendet utgör ett ramverk som så lite som möjligt reglera medborgarnas vardag, då är vi lika inför lagen. När rättsväsendet dock dikterar villkor, när åsikter om vad som anses vara "rättivst" och "rimligt" är genomsyrat institutionen då är vi inte längre lika inför lagen.
Fundamentalt är det häri som jag anser att skillnaden löper mellan en frihetlig liberal stat och en kollektivistisk stat. När en stat på något vis påtvingar medborgarna sina åsikter blir staten moralisk. Typexempel är de kommunistiska diktaturerna samt den nazistiska staten.
Således anser jag det också vara så att i grad med ökad takt av planering - reglering i materiell mening - alltså ju mindre den friheteliga liberala staten är, så närmar man sig en övergång till en totalitär stat. Denna planering som bärs därmed upp av vad som, då, anses vara "rättvist" och "rimligt", och genomsyrar då rättväsendet, om än vagt, varmed åsikter påtvingas medborgarna.
När staten på detta sätt blir moralisk och dikterar villkoren genom att styra medborgarna mot samma resultat - det "rättvisa" och det "rimliga" - så behandlas ALLA per automatik OLIKA.
Så, hur tycker du att staten är och borde vara?
För mig är det uppenbart att vår stat är "moralisk" då i stort sett alla våra aspekter i livet - från vaggan till kistan - i mindre eller större utsträckning regleras. Alla denna reglering är också vad du betalar för genom skatten.
För mig är det aningen bisarrt att så många gladeligen ställer upp för att betala för något som kringgärdar livet och förhindrar friheten.
Sverige är dock inte en totalitär stat i den bemärkelsen, absolut inte. Intressant är dock att grunden för vägen mot en sådan stat kan läggas på detta sätt genom att så sakteliga genomsyra rättväsendet så till den grad att staten, som en rättsstat faller ihop. Detta var vad som skedde i Tyskland innan naziregimen, en totalitär planering som sedan kom att fullbordas av en diktator.
Den svenska offentliga makten som helhet - stat, kommuner och landsting - har tagit pa sig att tillgodose en majoritet av medborgarnas behov. Varje gang den offentliga makten gor detta avskaffar den medborgarnas mojlighet att valja en annan losning an den som den offentliga makten tillhandahaller. Eftersom den offentliga makten med nodvandighet ar samre pa att tillhandahalla vad den lovar, an privata foretag ar, betyder detta en patvingad standardsankning for medborgarna. I manga fall, som inom sjukvarden, kan detta leda till fysiskt lidande och till och med att folk dor. Trots detta vagrar den offentliga makten slappa exempelvis sitt sjukvardsmonopol.
SvaraRaderaSa uppfor sig bara en totalitar offentlig makt. Att denna makt sedan inte ger oliktankande nackskott ar en annan sak. Det gor att den totalitara staten inte ar oppet tyrannisk.
Nackskott nej... men upprörande nog för att, av irriterad spänning, ge en nackspärr! ; )
SvaraRaderaTack för kommentaren!