lördag 7 mars 2009

Sturmabteilungen väntar....

....på signal. Läser artikel i Sydsvenskan:

"En palestinsk flagga och bakom den ett par unga flickor i sjal, några killar i stora jackor och träningskläder. I kylan mittemot Baltiska Hallen huttrar också ett gäng äldre ungdomar med den obligatoriska aktivistuniformen bestående av svarta tajta kläder och jackor med påklistrade politiska budskap."


"– Det blir nog inga stora grejer i dag" Att uttrycka sig utan våld är ingen stor grej. Att diskutera och sånt... Nej, det är våld vi vill ha. Det är våld vi söker. Verkar inte bättre, eller vettigare heller för den delen. Hur annars tolka det?

"De ingår i aktivistnätverket ”Det är vi som bestämmer” med målet att stoppa matchen med alla medel. De är medvetna att det kan bli våldsamt med de tusen kravallutrustade poliserna på andra sidan."

"– Visst finns det risk för sammandrabbningar. Men det får vi leva med. Matchen är en skymf mot Malmös stora palestinska befolkning som förlorat släktingar och vänner under Israels aggressioner"

"– Vad som än krävs för att vi ska ta in oss och stoppa matchen"

"Slangbomber, flaskor och stenar är några av vapnen de nämner."


För att nå sitt mål är de alltså beredda att använda illegalt våld. Som sagt, det är det totalitäras tillvägagångssätt - ändamålet helgar medlen.

"Hur hänger det ihop?"

"– Vi är inga våldspsykopater, men det är det enda språk makten förstår"

Intressant uttryck. Enda språk makten förstår.
Har inte Ilmar Reepalu lyckats med förfarandet att mer eller mindre stoppa matchen? Matchen utförs men utan publik. Hur fel jag än tycker detta är så har det skett utan våld. Dock - INGEN CRED till Reepalu för det.

Det andra är lika intressant. Inga våldspsykopater.
Psykopati är enligt Wikipedia:
"en personlighetsstörning som karaktäriseras av en brist eller total avsaknad av grundläggande sociala känslor, som medkänsla och empati. Personer med psykopati är utpräglat egocentriska."


Våldsromantiken finns redan där - som hos alla totalitära rörelser. När ändamålet sedan helgar medlen och man med våld vill uppnå sina mål visar sig det egocentrriska i rörelsen, samt avsaknaden av social känslor, medkänsla och empati när oskyldiga - civila, poliser, arrangörer, tennisspelare (?) hamna i vägen för dessa personer med sina störda personligheter.

Störda då de inte är personligheter längre - de har nämligen givit upp sin egen unika personlighet i samma stund de hängav sig åt den totalitära samhörigheten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar