Göran Greider funderar i inlägg i Newsmill kring Mona Sahlin - "Är Sahlin verkligen rätt person för jobbet?"
En lång artikel som jag i sig inte bryr mig så mycket om. SAPs kräftgångar berör mig inte. Efter att läst igenom - aningen hastigt skall erkännas - fastnar jag dock vid repetion av ord som 'tänkande människor', att de som 'tänker annorlunda' gallrats bort, att begåvade 'lämnat' eller 'drivits bort' från SAP. Greider nämner även SAP som ett statsbärande parti som det många gånger mer eller mindre varit. Man kan ju inte annat än förstå att det är detta han åter drömmer om och att Mona Sahlin då nog inte är rätt person för jobbet.
Summa summarum tycks då vara att SAP själva är orsaken till flykten från det egna partiet.
"Mona Sahlin måste bryta med den marknadsanpassning som dominerat svensk politik i ett kvartssekel och som utarmat det socialdemokratiska partiet på tänkande människor."
Greider citerar en dikt av Tranströmer och följer sedan upp med att "Dikten skulle kunna vara riktad direkt till det socialdemokratiska partiet, dess gräsrötter, dess ombudsmän, dess högsta ledning. Här är sanningen som kommer inifrån: Det socialdemokratiska partiet har under årtionden genomgått en ganska förskräckande sållningsprocess. Det rör sig då inte bara om den ofta omtalade förvandlingen från folkrörelse till kampanjparti, utan också om en idépolitisk gallring. Pragmatismen, dvs en viss välgörande ideologisk trolöshet, har visserligen alltid varit en nödvändig ledstjärna för detta ofta statsbärande parti, ja en styrka.
Sedan åttiotalet har emellertid något mer avgörande inträffat: de som tänker annorlunda och de som tänker fritt har, tvärs igenom hela arbetarrörelsen, år efter år fått allt mindre manöverutrymme.
Jag har sett otaliga ytterst begåvade unga socialdemokrater eller fackliga aktivister helt enkelt lämna organisationerna eller drivas ut i deras periferier, därför att de har tänkt fel på någon avgörande punkt."
Alltså har "socialdemokratin har i dagsläget inte råd att mista en enda tänkande människa."
Vad gäller SAP som ett statsbärande parti hoppas jag verkligen att de dagarna för alltid kommer tillhöra historien. Det är bra att den socialdemokratiska hegemonin brutits - inte minst för demokratin som blir något mer levande.
Vad gäller de tänkande människorna tror jag att de, liksom många andra, vaknat upp och sett den socialdemokratiska hegemonins blöta filt som legat över vårat land så länge. Hegemonin har dock varit etablerad så länge att det dock, förmodligen, ytterligare en tid kommer vara svårt och annorlunda för folk att tänka i nya banor, andra banor, än socialdemokratiska banor och se att de nya banorna faktiskt kan vara de rätta banorna för Sverige. Många känner sig, och kommer ännu en tid känna sig trygg under den där filten, trots att någonting med den upplevs som obehagligt då dess fuktiga och råkalla tyngd gör sig påmind.
Dock - bättre små steg än inga alls!
Jag tror att SAPs tillbakagång och Alliansens seger är ett uttryck just för att människor tänkt - tänkt efter. Jag tror att detta leder till att fler människor kommer att tänka efter "Vad är nu detta som händer och varför?" varmed de tänkande människorna kommer att bli fler.
Filten kommer så småningon att rullas ihop och kastas på tippen till förmån för att ljus och frisk luft släpps in.
Jag tror således att vi just nu upplever ett systemskifte (usch vad jag inte gillar ordet system) där de enskilda individernas rättigheter, möjligheter, resurser, förmågor och friheter får komma till sin rätta när de genom det insläppta ljuset synliggörs och av den friska luften motiveras och tillåts leva upp och leva ut sina liv i vår gemensamma tillvaro.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar