Just läst artikeln "Terrorvänstern saknar spärrar" i Expressen av Anders Bergman som säger att "Ytterst är det demokratin som står på spel vid tennismatchen mot Israel". Han funderar kring vad som står härnäst på deras agenda.
Att ändamålet helgar medlen är ju typiskt för de totalitära rörelserna och här råder inga undantag. Återstå att se om det är Global Intifada som ligger bakom bränderna i Södertälje, mycket tyder på det. "Om nu inte Global Intifada ligger bakom brandbombsattentaten i Södertälje varför stiger då ingen representant fram från aktionsnätverket eller den autonoma vänstern och tar avstånd från attentaten?"
Det historiska arvet bör/kan ge anledning till oro. "Bland Global Intifadas influenser finns till exempel också den västtyska terroristorganisationen Röda armé-fraktionen, RAF, eller Baader-Meinhofligan." Men, "Även den marxist-leninistiska terroristorganisationen Röda Brigaderna bör räknas till Global Intifadas förebilder. Det första attentatet riktades 1971 mot bilar ägda av företagen Sit-Siemens och Pirelli. Därefter började Röda Brigaderna att kidnappa och döda högt uppsatta företrädare för den italienska staten och näringslivet. Mot bakgrund av den historiska kontexten är frågan var gränsen för den svenska autonoma vänstern går? Det går inte att blunda för risken att Global Intifada och svenska vänsteraktivister trappar upp våldet i sin kamp precis som sina ideologiska förebilder.Det är uppenbart att den svenska autonoma vänstern är väl bevandrad i den socialrevolutionära terrorismens historia. På deras hemsida motkraft.net frodas våldsromantiken."
Våldsromantik. Har tidigare (se inlägg under februari månad, 'Terror och liberalism') tagit upp romantiken kring våldet och dödskulten i de totalitära rörelserna. Vad kommer följa? Bomber, rån, kidnappning och mord?
Berman avslutar med att säga att "Vi får verkligen hoppas att tennismatchen i Malmö inte drabbas av några våldsamma och okontrollerbara aktioner - annars finns risken att vi tar ytterligare ett steg mot en spiral av terror och att vi dras in i en utveckling som kan leda till framväxten av en nattväktarstat med ökad avlyssning och begränsningar av våra demokratiska fri och rättigheter."
Denna negativa syn på nattväktarstaten delar jag nu inte. En nattväktarstat för mig är snarare ett samhälle med hög grad av fri- och rättigheter och mindre av kontroll och begränsningar - det ena ger det andra, tvärtom alltså. Dock delar jag en viss oro i det som sker om ondskans spiral spinner vidare i för demokratin och våra fri- och rättigheter icke önskad riktning.
Terrorvänstern saknar spärrar säger Bergman.
Som liberal är våra friheter de högsta av värden. Jag önskar inte hindra någon annan människa. Erkänner nu dock tanken på inspärrning som ett sätt att skapa spärrar för terrorvänstern infinner sig. Dylikt frihetsberövande måste måste dock, vilket jag ej hoppas blir verklighet, följa av ett brott. Min förhoppning nu är att en sådan yttre spärr - frihetsberövande - uteblir och att dessa människor istället sansar sig och låter spärrarna infinna sig inombords.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar