tisdag 18 augusti 2009

Socialismslisk inklibbat i liberalismen

Om man får tro Dick Erixon.

I inlägget "Sveriges problem i ett nötskal" säger han att (jag citerar i dess helhet):


"En påstått liberal tidning skriver idag på ledarplats att det är viktigare att slösaktiga kommuner får mer pengar än att företag får bättre villkor att utveckas och nyanställa.


Den här uppfattningen visar hur svårt socialistiskt vårt land ännu är.


Hur ska vi kunna få igång den utvecklingsoptimist och tillväxt som fanns i Sverige mellan 1870 och 1970 om dessa socialistiska tankar är så djupt rotade även i den så kallade borgerligheten?


Upsala Nya Tidning visar i dagens ledare att man ligger närmare Lars Ohly än klassiskt liberala värderingar, när man skriver:


I det här läget är det kommunerna som behöver pengarna mest. Företagen har haft mycket goda tider att lägga undan i kassakistorna.


Vaddå företag som lägger undan i kassakistorna?!! Företag är väl för helskotta inte till för att “lägga undan” pengar i kassakistor. Har UNT besökt något företag någon gång? Företag är till för att producera varor och tjänster åt sina kunder, göra det i konkurrens med andra och vinna nya kunder genom att bli bättre och billigare.


Företag ska inte agera byråkratiska myndigheter som drar sig undan för att söka trygghet i varje läge. Det är ju ett utmärkt recept för konkurs.


I Alliansregeringen verkar bara Centerpartiet förstå att företag, när man tappar kunder i lågkonjunktur, måste pressa kostnaderna. Den ojämförligt största kostnaden är personal. Det betyder uppsägningar om inte företaget kan sälja. Alternativet är att kostnaderna för personalen minskar. En sänkt arbetsgivaravgift betyder just det.


Men svensk politik verkar vara rensopad från varje insikt om vad företagande och entreprenörskap betyder. Alla opinionsbildare verkar vara uppvuxna i statliga myndigheter och arbetar i stela strukturer som gör att de inte begriper vad konkurrensutsättning betyder. Alla tycks ta det som givet att man ska vara anställd. Inte företagare. Därför begriper få företagandets dynamik.


För mig visar UNT:s ledare just detta när man ser på företag som man ser på myndigheter.


Så totalt utan insikt om vad det är som skapar välstånd.


Inte undra på att Sverige efter 1970 bara rasar och rasar i välståndsligorna. Här tänker man byråkratiskt. Trygghet före risktagande.


Här behöver verkligen förnyelse och förändring!"


Detta följdes sedan upp med följande inlägg "Kommunerna borde granskas i Lyxfällan":


"En läsare utvecklar mitt resonemang i förra blogginlägget om kommuner kontra företag:


Jag håller med dig i sak, men jag tycker det är faktiskt värre än du skriver.


De pengar som kommunerna “ska ha” måste komma någonstans ifrån. De kommer från pengar som genereras av företag, antingen de vinster de skapar, eller skatter på de löner de betalar. Eller moms på de varor de producerar. Det är där pengarna skapas.


Genom att inte underlätta för företagen så stryper man sakta de här inkomsterna. Kan företagen inte tjäna mer så måste de skära på utgifterna. Med färre anställda så finns det även färre kunder, vilket minskar efterfrågan på deras produkter, så de måste skära ner mer. Det betyder mindre skatteinkomster för staten, vilka UNT anser ska användas ännu mer för att spendera på kommunerna.


Det UNT förespråkar är alltså att strypa inkomsterna och öka utgifterna. Det är detsamma som om ekonomerna i TV3’s “Lyxfällan” skulle tala om för de med dålig ekonomi att det bästa i en dålig ekonomisk situation är att gå ner i inkomst och spendera mera.


Med det tankesättet så utbrett så förstår jag varför det inte är några problem att hitta fler deltagare till det programmet.


Vilken härlig jämförelse. Tänk att få se kommunalråden få svara på varför man lägger ut miljoner på detta, och hundratusentals på detta, allt inför TV-kamerorna.


Det är precis här vi har problemet. Men ingen talar om det. Alla utgår automatiskt ifrån att kommunerna måste spendera mer. Helsjukt."


Håller med. Helsjukt är vad det är.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar